Penningpolitiskt beslut April 2015

Transkript

1 Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag Vice riksbankschef Per Jansson

2 Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

3 Penningpolitiken har effekt - Inflationen stiger från låg nivå Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

4 Uppgången i inflationen är bred Livsmedelspriser Varupriser Tjänstepriser Årlig procentuell förändring. Streckade linjer anger historiskt genomsnitt januari mars Källa: SCB

5 Inflationsförväntningarna har också stigit Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer, procent. Källa: TNS Sifo Prospera

6 För att försäkra oss om att inflationen fortsätter stiga Köper mer statsobligationer mdr t.o.m. september Sänker räntebanan Reporäntan kvar på -0,25 Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

7 Konjunkturen i omvärlden förbättras Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

8 Svag krona ännu en tid ger stöd åt inflationsuppgången Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX, index, = 100. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

9 Goda förutsättningar för att inflationen ska stiga mot målet Lågt ränteläge i Sverige Starkare konjunktur i omvärlden Svagare krona Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

10 Orosmoln Centralbanker i otakt?? Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen?? Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången Osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden

11 Relativt små förändringar av inflationsprognosen KPIF-inflation. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

12 Hög beredskap att göra mer om så krävs Begränsad tolerans för låg inflation Redo att agera även mellan ordinarie möten Utöka köpen av statsobligationer Sänka reporäntan och reporäntebanan Låna ut till företag via banker Valutainterventioner

13 Viktigt att värna inflationsmålet Har skapat stabila spelregler för pris- och lönebildningen sedan 90-talet Man ska kunna lita på att inflationsmålet uppfylls Skapar förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar tillväxt Men Hushållens skulder och bostadsmarknaden en risk under lång tid Det låga ränteläget kan leda till överdrivet risktagande Åtgärder för att minska riskerna brådskar

14 Lågt bostadsbyggande i Sverige Antal färdigställda bostäder Småhus Flerbostadshus (HR + BR) Hyresrätt Bostadsrätt Nettotillskott genom ombyggnad Befolkningsökning 0 Källor: SCB och Riksbanken

15 Stor bostadsbrist i kommunerna och framförallt brist på hyresrätter Antal kommuner av totalt Hyresrätter Bostadsrätter Småhus Bostäder, totalt Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten

16 Riskfylld utveckling på bostadsmarknaden och för hushållens skuldsättning Huspriser Årlig procentuell förändring Utlåning till hushåll Källor: Valueguard och SCB

17 Justerad konsumtionstillväxt En hög skuldkvot gör konsumtionen känsligare för störningar 10 CZE 10 MEX SVK HUN FRA SVN AUT BEL FIN DEU AUS CAN USA KOR SWE JPN ITA EST PRT GBR ESP CHE IRL NOR NLD DNK Hushållens skuldkvot 2007, procent Anm. Den justerade konsumtionsökningen är uträknad som faktisk konsumtionsökning minus det bidrag från skuldtillväxt, bytesbalans och konsumtionstillväxt som följer av regressionen: justerade konsumtionsökning = konsumtionsökning ( 0,97*skuldtillväxt + 0,38*bytesbalans + 2,10*konsumtionstillväxt). Källor: OECD och Riksbanken

18 Det låga ränteläget innebär också andra risker Börsutveckling 120 Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Emissionsvolymer, miljarder kronor Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet 0 Källor: Dealogic, Macrobond, Morgan Stanley Capital International, Standard & Poor's och STOXX Limited

19 Samhällsekonomiskt välfungerande lönebildning Årlig procentuell förändring Nominallön Reallön Medel: 8,0 Stdav: 3, Medel: 3,3 Stdav: 0, Medel: 0,9 Stdav: 2, Medel: 2,2 Stdav: 1, Källor: Medlingsinstitutet och SCB