Penningpolitisk rapport Februari 2014

Transkript

1 Penningpolitisk rapport Februari 214

2 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

3 Diagram 1.2. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

4 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

5 Diagram 1.4. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 27. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

6 Diagram 1.5. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, nationella källor och Riksbanken

7 Diagram 1.6. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. KIX-vägd inflation avser HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

8 Diagram 1.7. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter Anm. Statsobligationer med cirka 1 års återstående löptid. Källa: Macrobond

9 Diagram 1.9. Inflation i Danmark och Norge Årlig procentuell förändring Källor: Danmarks statistik, Statistisk sentralbyrå och Riksbanken

10 Diagram 1.1. BNP i världen och KIX-vägd BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: IMF, nationlla källor och Riksbanken

11 Diagram Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 1 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

12 Diagram Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, = 1, kvartalsmedelvärden Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

13 Diagram BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

14 Diagram Export och svensk exportmarknad Årlig procentell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken

15 Diagram Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Källor: SCB och Riksbanken

16 Diagram Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst Finansiell förmögenhet (exklusive bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande) Real förmögenhet Total förmögenhet (exklusive kollektivt försäkringssparande) Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data av hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken

17 Diagram Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

18 Diagram Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster, summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken

19 Diagram Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjande Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

20 Diagram 1.2. Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken

21 Diagram 1:21. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

22 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

23 Diagram BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmar och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken

24 Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är 1. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken Diagram RU-indikatorn Standardavvikelse

25 Diagram Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

26 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

28 Diagram Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

29 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året mnus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

30 Diagram 1:3. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

31 Diagram Ränteförväntningar bland hushåll avseende rörlig boränta 5 år framåt i tiden Procent Rörlig boränta, förväntningar på 5 års sikt Rörlig boränta, utfall Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på den rörliga boräntan. Intervallet baseras på dels ett intervall för den långsiktiga reporäntan på 3,5-4,5 procent, dels ett intervall för skillnaden mellan en tremånaders boränta och reporänta på 1,7-2 procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

32 Diagram 2.1. Arbetskostnad per producerad enhet och KPIF Årlig procentuell förändring 4 4 Arbetskostnad per producerad enhet, trend KPIF Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

33 Diagram 2.2. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet Anm. Vinstandelen avser bruttoöverskottets andel av det totala förädlingsvärdet i produktionen. Streckad linje avser genomsnitt för perioden 1996 kv1 213 kv3. Källa: SCB och Riksbanken

34 Diagram 2.3. Real arbetskostnad per timme och arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Arbetsproduktivitet Real arbetskostnad per timme Anm. Real arbetskostnad per timme är definierad som arbetskostnad i hela ekonomin deflaterad med BNP-deflatorn. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerad med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetsproduktivitet definieras som produktion per arbetad timme. Källor: SCB och Riksbanken

35 Diagram 2.4. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. I alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger vinstandelen lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken

36 Diagram 2.5. BNP Årligt procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. Notera att i alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger BNP lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken

37 Diagram 2.6. Timgap Procent Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

38 Diagram 2.7. Real arbetskostnad per timme Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. Arbetskostnaden per timme är deflaterad med BNP-deflatorn. Källor: SCB och Riksbanken

39 Diagram 2.8. Arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

40 Diagram 2.9. Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

41 Diagram 2.1. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

42 Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

43 Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källa: Riksbanken

44 Diagram Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källa: Riksbanken

45 Diagram Timgap Procent Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

46 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

47 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

48 Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

49 Diagram BNP-gap Procent Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

50 Diagram Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

51 Diagram 3.1. Börsutveckling Index, = 1 Källor: Macrobond, Morgan Stanley Capital International, Standard & Poor's och STOXX Limited

52 Anm. Implicit volatilitet beräknad från aktieindex- respektive valutaoptionspriser. Källor: Chicago Board Option Exchange och JP Morgan Diagram 3.2. Volatilitet på aktie- och valutamarknaden Procent JP Morgan global FX volatility index VIX-index

53 Diagram 3.3. Statsobligationsräntor, 1 års löptid Procent Källa: Macrobond

54 Diagram 3.4. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Macrobond och Riksbanken

55 Diagram 3.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 1 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

56 Diagram 3.6. Reporänteförväntningar i Sverige mätta med terminsräntor och enkät, penningmarknadens aktörer Procent 5 9% 75% 5% Reporänta 4 Terminsräntekurva Terminsräntekurva Enkät, Prospera medel, Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illustreras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

57 Diagram 3.7. Svensk bostadsränta samt stats- och bostadsobligationsräntor, 5 års löptid Procent Anm. Listad bostadsränta är ett genomsnitt av de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Swedbank Hypotek och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen. Källor: Macrobond och Riksbanken

58 Diagram 3.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. Utlåning till hushåll och företag enligt finansmarknadsstatistiken. Källa: SCB

59 Diagram 3.9. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 25 = 1, säsongsrensade data Källa: Valueguard och Riksbanken

60 Diagram 3.1. Världshandel Index, 25 = 1, säsongsrensade data Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

61 Diagram Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: Institute for Supply Management och Markit Economics

62 Diagram Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i tillväxtländer Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: China Federation of Logistics & Purchasing och Markit Economics

63 Diagram BNP i omvärlden Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics

64 Diagram Konsumentpriser i omvärlden Årlig procentuell förändring USA, PCE-deflator exklusive energi och livsmedel -1 USA, PCE-deflator Euroområdet, HIKP exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak Euroområdet, HIKP Anm. PCE står för privata konsumtionsutgifter. Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat

65 Diagram Sysselsättning i USA Månadsförändringar, antal tusen arbetstillfällen, säsongsrensade data Sysselsättning Källa: Bureau of Labor Statistics

66 Diagram BNP i Sverige Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källa: SCB

67 Diagram Barometerindikatorn Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = Medelvärde +/- en standardavvikelse 7 Barometerindikatorn Källa: Konjunkturinstitutet

68 Diagram Indikatorer på BNP Index, 27 = 1, säsongsrensade data Källa: SCB

69 Diagram Konfidensindikatorer för hushåll Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = 1 Källa: Konjunkturinstitutet

70 Diagram 3.2. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

71 Diagram Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av exportorderingången och andelen företag som uppgett en minskning. Streckadelinjer avser genomsnitt för perioden Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf

72 Diagram Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Sysselsättningsgradmäts som procent av befolkningen, medan arbetslöshet mätssom procent av arbetskraften. Avser år. Källa: SCB och Riksbanken

73 Diagram Anställda i näringslivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en förväntad ökning av antalet anställda och andelen företag som uppgett en förväntad minskning. Värden över noll indikerar ökning. Källa: Konjunkturinstitutet

74 Diagram Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring 1 8 Trend Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Trend för perioden kv1. Skattad med ett Hodrick- Prescott-filter (lambda = 16). Källor: SCB och Riksbanken

75 Diagram Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

76 Diagram Företagens försäljningspriser Nettotal Utfall Förväntningar Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av försäljningspriserna och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källa: Konjunkturinstitutet

77 Diagram Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga är på kvartalsfrekvens. Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera

78 Diagram Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

79 Diagram Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

80 Diagram A1. Underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 4 KPIF exklusive energi och livsmedel Trim 85 Und Anm. Trim 85 och Und 24 är statistiska mått beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 7 undergrupper. Und 24 är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I Trim 85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats. Källor: SCB och Riksbanken

81 Diagram A2. Varor och tjänster Årlig procentuell förändring Tjänster -2 Varor Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

82 Diagram A3. Livsmedel och energi Årlig procentuell förändring Livsmedel -5 Energi (höger skala) Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

83 Diagram A4. Bidrag till ökningstakten i KPI Årlig procentuell förändring respektive procentenheter Räntekostnader (5,4) Livsmedel (17,2) Energi (8,9) Varor (24,9) Tjänster (43,7) KPI Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

84 Diagram A5. Tjänstepriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Boenderelaterade tjänster (15,3) Resor (4,5) Post, tele, TV-licens och spel (5,3) Nöjen och rekreation (8,4) Övriga tjänster (1,3) Totalt bidrag till KPI (43,7) 1,5 1,,5,5,, -, ,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

85 Diagram A6. Tjänstepriser Årlig procentuell förändring Tjänster exklusive vatten, avlopp, sotning och renhållning Tjänster exklusive hyra och fastighetsskatt Tjänster Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

86 Diagram A7. Varupriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,,5 Kläder och skor (5,2) Hushållsrelaterade varor (5,) Inköp av fordon (4,) Teknikprodukter (1,8) Övriga varor (8,9) Totalt bidrag till KPI (24,9) 1,,5,, -,5 -,5-1, , Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

87 Diagram A8. Livsmedelspriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Övriga livsmedel (1,3) Tobaksvaror (1,6) Läskedrycker, öl, vin, sprit (4,1) Grönsaker, rotfrukter och frukt (2,8) Mjöl, gryn, bröd, kött, fisk, mjölk, ost och ägg (7,5) Totalt bidrag till KPI (17,2) 1,5 1,,5,5,, -, ,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

88 Diagram A9. Grad av varaktightet Andel av störning som finns kvar i processen 1,,75 Räntekostnader Energi Livsmedel Varor Tjänster 1,,75,5,5,25,25, , Anm. Horisontell axel indikerar antal månader. Källa: Riksbanken

89 Diagram A1. KPIF exklusive energi, arbetskostnad per producerad enhet och importpriser i producentled Årlig procentuell förändring Importpriser i producentled Arbetskostnad per producerad enhet KPIF exklusive energi Anm. Streckade linjer avser genomsnitt från 25. Källa: SCB

90 Diagram A11. Utfall och prognos av KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring 2, 1,7 Framskrivning 211:1- Framskrivning 212:3- Utfall 2, 1,7 1,4 1,4 1,1 1,1,8,8, ,5 Källor: SCB och Riksbanken

91 Diagram A12. Vinstandelar i näringslivet Procent av förädlingsvärdet Näringslivet totalt Tjänsteproducerande branscher Varuproducerande branscher Anm. Fyra kvarts glidande medelvärde. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källa: SCB

92 Diagram A13. Lönsamhetsomdöme Nettotal Detaljhandel Privata tjänstebranscher Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av lönsamheten och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioderna 1996 kv3-213 kv4 respektive 23 kv1-213 kv4. Källa: Konjunkturinstitutet

93 Diagram A14. Vinstandel i näringslivet Procent av förädlingsvärdet Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden och Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

94 Diagram A15. Schematisk skiss över penningpolitisk avvägning med hänsyn till hushållens skuldsättning Inflation Resursutnyttjande Måluppfyllelse under prognosperioden Räntebana Penningpolitiska avvägningar Skuldsättning Sannolikhet för scenario Konsekvenser av scenario: inflation resursutnyttjande Förväntad måluppfyllelse bortom prognoshorisonten Källa Riksbanken

95 Diagram A16. Hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent av disponibel inkomst respektive index, 2 kv1 = Skuldkvot Realt fastighetsprisindex Anm. Fastighetsprisindex deflaterad med KPIF och sedan beräknad som index 2 kv1 = 1. Källor: SCB och Riksbanken

96 Diagram A17. Real bolåneränta efter skatt och real statsobligationsränta, fem års löptid Procent Real statsobligationsränta Real bolåneränta efter skatt Anm. Räntorna definierade som ex-post realränta, mätt med den faktiska årliga förändringen av KPIF. Källa: Riksbanken

97 Diagram A18. Sambandet mellan långsiktig skuldkvot och långsiktig realränta i en allmän jämviktsmodell Procent Skuldkvot Realränta Källa: Riksbanken

98 Diagram A19. Förändring av reporäntan Procentenheter 1, 1,,5,5,, -,5-1, 9 % 7 % 5 % Reporäntan -,5-1, -1, ,5 Anm. Diagrammet visar effekten på reporäntan av en oförväntad sänkning med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

99 Diagram A2. Förändring av hushållens reala skulder Procent 3, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Real skuld 2, 1, 1,,, -1, , Anm. Diagrammet visar effekten på reala skulder av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

100 Diagram A21. Förändring av BNP Procent 1,2 1,2,9,6 9 % 7 % 5 % Real BNP,9,6,3,3,, -,3 -,3 -, ,6 Anm. Diagrammet visar effekten på real BNP av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

101 Diagram A22. Förändring av skulderna i relation till hushållens disponibelinkomster Procentenheter 4, 4, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Skuldkvot 3, 2, 1, 1,,, -1, -1, -2, , Anm. Diagrammet visar effekten på skuldkvoten av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Skuldkvoten är omvandlad till skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna genom att anta att reporäntans effekt på disponibelinkomsterna är samma som för BNP. Responsen är sedan omvandlade från procent till procentenheter genom att multiplicera med en skuldkvot som i utgångsläget antas vara 173 procent. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

102 Diagram A23. Bytesbalans Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike -2 Tyskland Euroområdet Källa: EU-kommissionen

103 Diagram A24. Nettoställning mot utlandet Procent av BNP Grekland Irland -8 Italien Portugal Spanien -1 Frankrike Tyskland Källa: Eurostat

104 Diagram A25. Offentliga skulder Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källor: Eurostat och IMF

105 Diagram A26. Privata skulder Hushålls och icke-finansiella företags skulder som procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Källa: OECD

106 Diagram A27. Arbetskostnad per producerad enhet Index, 2 = Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

107 Diagram A28. Bidrag till arbetskostnaden per producerad enhet Förändring i procent mellan 29 kv1 och 213 kv Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

108 Diagram A29. BNP-deflator Index, 2 = Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

109 Diagram A3. Handelsbalans Procent av BNP, säsongsrensade data Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källor: Eurostat och Riksbanken

110 Diagram A31. Exportvolymer Index, 2 = 1, säsongsrensade data Världen Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: Eurostat och Riksbanken

111 Diagram A32. Konjunkturjusterat offentligt primärsaldo Procent av potentiell BNP Grekland Irland Italien Portugal -1 Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Budgetsaldo justerat för konjunkturen minus räntenetto. Till grund ligger IMF:s bedömningar av potentiell BNP och konjunkturens effekter på offentliga inkomster och utgifter. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källa: IMF

112 Diagram A33. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Källa: Eurostat

113 Diagram A34. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Italien Spanien Frankrike Tyskland Anm. Diagrammet avser ett urval av stora banker i varje land. Källor: Bloomberg och Riksbanken

114 Diagram A35. Återhållsamhet i kreditgivning Nettotal Italien Portugal Spanien Tyskland Euroområdet Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen banker som uppgett en mer respektive mindre stram kreditgivning jämfört med föregående period. Källa: ECB

115 Diagram A36. Räntor på osäkrade lån till företag Procent Irland 3 Italien Portugal Spanien 2 Frankrike Tyskland Anm. Avser nya och omförhandlade lån oavsett löptid. Källa: ECB