Penningpolitisk rapport februari 2016

Transkript

1 Penningpolitisk rapport februari 2016

2 Kapitel 1

3 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

4 Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

5 Diagram 1.3. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

6 Diagram 1.4. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

7 Diagram 1.5. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

8 Diagram 1.6. KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

9 Diagram 1.7. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

10 Diagram 1.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

11 Diagram 1.9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent, medelvärde Källa: TNS Sifo Prospera

12 Diagram Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor Februari Mars April Juli Oktober Beslutstillfälle Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till och med första halvåret Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av nominella statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 200 miljarder kronor. Källa: Riksbanken

13 Diagram Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

14 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källor: SCB och Riksbanken

15 Diagram Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källa: Valueguard

16 Diagram Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken

17 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden 2,5 2,5 Större effekt på inflationsförväntningarna 2,0 Mindre effekt på inflationsförväntningarna 2,0 Huvudscenario 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0, ,0 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

18 Diagram Långsiktiga inflationsförväntningar enligt obligationsmarknaden Procent Inflationsförväntningar Real ränta Nominell ränta Anm. Inflationsförväntningarna mäts som skillnaden mellan en nominell och en real statsobligationsränta med samma löptid, där den reala obligationen är kopplad till den framtida utvecklingen i KPI. Skillnaden avspeglar därmed både marknadens inflationsförväntningar och en riskpremie. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken

19 Diagram Korrelation mellan 2-åriga inflationsförväntningar och faktiskt inflation Korrelation 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 2-åriga inflationsförväntningar och KPI 2-åriga inflationsförväntningar och KPIF -0,5 Inflation 1 år tidigare Samtida inflation Inflation 1 år senare Inflation 2 år senare -0,5 Anm. Horisontell axel avser år. Beräkningarna avser månadsdata där korrelationen är beräknad mellan penningmarknadsaktörers inflationsförväntningar på två års sikt och det senast tillgängliga inflationsutfallet. Normalt skiljer det två månader mellan den månad som enkätundersökningen publiceras i och det senast tillgängliga inflationsutfallet. Korrelationen anger sambandet mellan två variabler, där 1 anger maximalt positivt samband och 1 anger maximalt negativt samband. Källor: TNS Sifo Prospera, SCB och Riksbanken

20 Diagram Inflationsförväntningarna på 5 års sikt samt osäkerhetsintervall Procent år, nedre gräns 5 år, övre gräns 5 år, genomsnitt Anm. Diagrammet avser medelvärden. I undersökningen ombeds respondenterna att svara inom vilket intervall de uppskattar att den årliga procentuella förändringen av konsumentprisindex, KPI, kommer ligga med 75 procents sannolikhet. Källa: TNS Sifo Prospera

21 Kapitel 2

22 Diagram 2.1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan (refiränta för euroområdet). Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken

23 Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Macrobond

24 Diagram 2.3. Ränteskillnad mot Tyskland Procent 1,2 1,2 0,9 0,6 10 år 5 år 2 år 0,9 0,6 0,3 0,3 0,0 0,0-0,3-0,3-0,6 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16-0,6 Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson-Siegel metoden. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken

25 Diagram 2.4. Börsutveckling Index, = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters

26 Diagram 2.5. Kronans utveckling mot euron och dollarn SEK per utländsk valuta Källa: Macrobond

27 Diagram 2.6. Bidrag och förändring i KIX-växelkurser Procent respektive procentenheter 0,2 2 0,0 0-0,2-2 -0,4-4 -0,6-0,8 Bidrag till KIX (vänster axel) Förändring (höger axel) ,0 EUR USD CNY NOK GBP RUB EM Råvaror Övrigt KIX -10 Anm. Diagrammet visar förändring i KIX och bidrag från olika valutor mellan XX och XX. EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken

28 Diagram 2.7. Reporänta samt in- och utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent Anm. MFI:s genomsnittliga in- och utlåningsränta för hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken

29 Diagram 2.8. Utlåning till ickefinansiella företag Årlig procentuell förändring 30 Emitterade värdepapper Lån från monetära finansiella institut Källa: SCB

30 Diagram 2.9. Utlåning till hushåll, olika ändamål Årlig procentuell förändring Övriga lån Konsumtionslån Bostadsrätter Småhus Totalt Anm. Diagrammet visar den årliga tillväxttakten för hushållens lån och tillväxten för lån uppdelad på olika säkerheter. Källa: SCB

31 Kapitel 3

32 Diagram 3.1. Mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Anm. Und 24 och Trim 85 är statistiska mått beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 70 undergrupper. Und 24 är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I Trim 85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats. Källor: SCB och Riksbanken

33 Diagram 3.2. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

34 Diagram 3.3. Hyra i hyreslägenheter Årligt procentuell förändring 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 0,0 Källor: SCB och Riksbanken

35 Diagram 3.4. Modellprognos KPIF exklusive energi med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 2,5 90 procent 2,5 2,0 50 procent Prognos 2 1,5 Modellprognos 1,5 1,0 1 0,5 0,5 0, Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

36 Diagram 3.5. Inköpschefsindex i omvärlden Index, säsongsjusterat 65 USA Euroområdet Världen Källa: Markit

37 Diagram 3.6. Inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring Anm. För euroområdet visas HIKP och för USA visas KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

38 Diagram 3.7. Konfidensindikatorer Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

39 Diagram 3.8. Världshandelsvolym Index, 2011 = 100 Anm. Avser handel med varor. Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

40 Diagram 3.9. Exportorderingång i tillverkningsindustrin Nettotal respektive diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden Anm. Diffusionsindex över 50 indikerar tillväxt. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf

41 Diagram Modellprognos BNP med osäkerhetsintervall Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data procent 50 procent Modellprognos Prognos apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15-2 Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda med olika statistiska modeller som tar hänsyn till månadsstatistik för efterfrågan och produktion samt enkätdata i Konjunkturbarometern och Inköpschefsindex. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

42 Diagram Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet Tusentals personer respektive procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Punkten visar prognosen för första kvartalet Källor: SCB och Riksbanken

43 Diagram Arbetsmarknadsindikatorer Tusental, säsongsrensade data Lediga jobb, SCB (vänster skala) Varsel, AF (höger skala) Anm. Lediga jobb är kvartalsdata och varsel är månadsdata. Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken

44 Diagram RU-indikatorn Standardavvikelse Anm. RU-indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken

45 Kapitel 4

46 Diagram 4.1. Pris på råolja USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Macrobond och Riksbanken

47 Diagram 4.2. Importvolym Årlig procentuell förändring Brasilien Kina Ryssland -40 Anm. Baserat på estimat från IMF World Economic Outlook oktober Källa: IMF

48 Diagram 4.3. Förädlingsvärde i Kina Årlig procentuell förändring 16 Tjänstesektorn Tillverkningsindustrin Källa: National Bureau of Statistics of China

49 Diagram 4.4. Inköpschefsindex Index Källor: Institute for Supply Mangement (ISM) och Markit

50 Diagram 4.5. Fasta bruttoinvesteringar i euroområdet Index, 2008 kv1 = Källa: Eurostat

51 Diagram 4.6. Tillväxt i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

52 Diagram 4.7. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX-vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

53 Diagram 4.8. Inflation i OECD-länderna Årlig procentuell förändring Kärninflation 1 0 KPI Anm. Kärninflation avser KPI exklusive livsmedel och energi Källa: OECD

54 Diagram 4.9. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionen mellan 1994 och Källor: SCB och Riksbanken

55 Diagram BNP i Sverige Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

56 Diagram BNP och BNP per capita Årlig procentuell förändring Anm. Streckade linjer avser genomsnitt mellan 1995 och Källor: SCB och Riksbanken

57 Diagram Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

58 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

59 Diagram Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

60 Diagram BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmar och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken

61 Diagram Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

62 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

63 Diagram KPIF och HIKP Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

64 Fördjupning: Varför har råvarupriserna fallit och vad får det för konsekvenser?

65 Diagram Råvarupriser, utfall och terminspriser Index, 2007 = Järn Nickel Aluminium Koppar Brentolja Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: London Metal Exchange, Macrobond, Världsbanken och Riksbanken

66 Diagram Oljeproduktion Miljoner fat per dag 12 Iran Saudiarabien 12 Kina Ryssland 10 USA Anm. Avser råoljeproduktion för Ryssland, Saudiarabien och USA. För Kina och Iran avses total oljeproduktion. Källa: Energy Information Agency (EIA)

67 Diagram Globalt lager av oljeprodukter Miljarder fat 4,7 4,7 4,4 4,4 4,1 4,1 3,8 3,8 3, ,5 Anm. Avser råolja, kondensat och produkter framställda genom bearbetning av råolja och naturgas. Källa: Energy Information Agency (EIA)

68 Tabeller

69

70

71

72