Riksbankens och penningpolitiken

Transkript

1 Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet

3 Om Riksbanken

4 Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende : Första sedlarna

5 Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

6 Riksbankens styrning Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige 6

7 Direktionen Sex ledamöter Stefan Ingves Kerstin af Jochnick Martin Flodén Per Jansson Cecilia Skingsley Henry Ohlsson

8 Omvandling av Riksbanken: från kris till kris Bank-/ valutakris Inflationsmåls- -omröstning regim Formell självständighet Finanskris Byggt penningpolitik och finansiell stabilitet och utmanat andra funktioner Utvecklat organisation och styrning 8

9 Personalallokering

10 Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 10

11 Penningpolitiken

12 Utgångspunkt Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. - Riksbankslagen Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 12

13 Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Ekonomin fungerar bättre bättre allokering av resurser Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 13

14 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning

15 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget

16 Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer (men påverkar inte de hållbara nivåerna i sig) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning 16

17 BNP-tillväxt, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under Markeringarna visar startpunkterna för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidspunkten. Källor: SCB och Riksbanken

18 KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under Markeringarna visar startpunkterna för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidspunkten. Källor: SCB och Riksbanken

19 Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll

20 Varför kommunikation? Never explain, never excuse (Montagu Norman, chef för Bank of England ) Since becoming a central banker, I have learnt to mumble with great incoherence. If I seem unduly clear, you must have Misunderstood what I said. (Alan Greenspan, Fed-chef ) Förväntningar, förtroende och förutsägbarhet Utvärdering, ansvarsutkrävande

21 Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

22 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Anm. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta är MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: SCB och Riksbanken 22

23 Lägre ränta har gett svagare krona Procent respektive Euro per SEK, månadsmedelvärden 1,2 Räntediff Sverige - Tyskland Växelkurs EUR/SEK (höger skala) 0,13 0,8 0,12 0,4 0,11 0 0,1-0,4 0,09-0, ,08 Anm. Räntan är 2-årig statsobligationsränta. Källa: Macrobond

24 Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring KPI Medelvärde (november) Medelvärde 1,4 Std avv 1, Medelvärde 8,3 Std avv 3, Källor: SCB och Riksbanken 24

25 Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring Medelvärde 0,75 Std avv 3, Medelvärde 1,96 Std avv 1, Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde Anm. Data t.o.m Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 25

26 Finanskris och lågkonjunktur

27 De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter

28 Global finanskris ledde till den stora recessionen BNP, index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics

29 Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik

30 Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve och Riksbanken

31 och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken Källor: Respektive lands centralbank

32

33 Sverige har återhämtat sig ganska väl efter krisen BNP/capita, index, 2007= USA Euroområdet Sverige Index Källa: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, U.S. Census Bureau och SCB

34 men inflationen har blivit för låg HIKP Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD

35 Senaste penningpolitiska beslutet

36 Konjunktur och inflation ungefär som förväntat Men riskerna för inflationen har ökat För att understödja inflationsuppgången mer expansiv penningpolitik

37 Sverige - en liten öppen ekonomi Oljepriset har fallit ytterligare Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker i otakt Ökad osäkerhet: Grekland, Ryssland, Ukraina

38 Lågt oljepris Brentolja, USD per fat. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpris. Källor: Macrobond och Riksbanken

39 Långsam förbättring i omvärlden Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

40 Inflation, årlig procentuell förändring. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. Källor: Bureau of Labour Statistics och Eurostat Oljepriset drar ner inflationen i omvärlden

41 Svagare krona Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden, index. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

42 Relativt god utveckling i svensk ekonomi Normal BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Kvartalförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. Procent av arbetskraften år, säsongsrensad data. Källor: SCB och Riksbanken

43 Låg inflation Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

44 Låg inflation Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

45 Viktigt med förankrade förväntningar Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer, procent. Källa: TNS Sifo Prospera

46 Tecken på att inflationen har bottnat Livsmedelspriser Tjänstepriser Särskilt mycket stiger: Frukt, grönsaker, kaffe, kakao Särskilt mycket stiger: Reparationer av hus, resor och restaurangbesök Årlig procentuell förändring. Streckade linjer anger medel 2000: :12. Källa: SCB

47 Inflationen stiger mot målet Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB och Riksbanken

48 Reporäntebanan sänks Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

49 För att understödja inflationsuppgången Mer expansiv penningpolitik Sänker reporäntan till -0,10 procent Sänker reporäntebanan Köper statsobligationer för 10 miljarder kronor Ökar konsumtionen och investeringarna -> högre inflation Lägre räntor till hushåll och företag Svagare växelkurs

50 Riksbankens kompletterande penningpolitik

51 Negativ reporänta Köp av statsobligationer Lån till företag via bankerna

52 Transmissionsmekanismen Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar

53 Negativ reporänta Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar

54 Negativ reporänta I teorin svårt på grund av att det finns kontanter I praktiken dock ej problem vid noll kan sänkas ytterligare Brett genomslag Inga direkta förluster på Riksbankens balansräkning Svårt att förklara för allmänheten Vissa administrativa problem och kostnader för bankerna

55 In- & utlåningsräntor och reporäntan Procent. Ut- och inlåningsräntan avser nytecknade avtal. Inlåningsräntan är beräknad som bankernas genomsnittliga inlåningsränta medan utlåningsräntan avser MFI:s genomsnittliga utlåningsränta. Källa: SCB och Riksbanken

56 Köp av statsobligationer Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar

57 Riksbankens balansräkning då och nu 400 Svenska statspapper 10 mdr Sedlar & mynt 80 mdr PP fordran 17 mdr Guld- och valutareserv 458 mdr Valutalån 215 mdr 100 Guld- och valutareserv 166 mdr Sedlar & mynt 109 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 65 mdr Övrigt 9 mdr PP skuld 53 mdr Övrigt 25 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 95 mdr 31/ /

58 Köp av statsobligationer Köpen kan utökas betydande andel Genomslag liknar reporäntesänkning (brett) Beprövat internationellt Osäkerhet kring genomslaget (i dagsläget i Sverige) Risk för förluster på Riksbankens balansräkning

59 Lån till företag via banker Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar

60 Lån till företag via banker Kan implementeras med kort varsel Längre lån till generösa villkor, uppföljning att företagsutlåningen ökar Ger inte upphov till förluster på Riksbankens balansräkning Relativt snävt genomslag & krångligt genomförande Fördel att inte direkt stimulera bostadsmarknaden

61 Krävs det mer gör vi mer Om det behövs för att inflationen ska stiga mot målet Sänka reporäntan och reporäntebanan Utöka köpen av statsobligationer Låna ut till företag via banker Kan snabbt användas i större skala

62 Tack!

63 Extra

64 Bankernas placerings/lånebehov hos Riksbanken Placeringsintjäning miljoner miljoner Lånekostnad miljoner 64

65 Storleksperspektiv: storbankernas balansräkning slutet av 2014 SEK miljarder Övrigt Övrigt Räntebärande värdepapper Lån till kund Emitterade värdepapper Inlåning från allmänheten Interbanklån Kassa Riksbank reserver 55 mdr Interbanklån Eget kapital Interbanklån Anm. Storbankernas vinster 2014 var cirka 80 miljarder. Av detta planerar man att dela ut cirka 55 miljarder.

66 Årlig procentuell förändring, Euroområdet avser HIKP exkl. mat och energi, USA avser KPI exkl. mat och energi. Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics och Eurostat Inflationen i omvärlden exklusive mat och energi 3 3 USA 2,5 Euroområdet 2, ,5 1, , ,5