Penningpolitisk rapport April 2016
|
|
- Hugo Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Penningpolitisk rapport April 2016
2 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
3 Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
4 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
5 Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
6 Diagram 1.5. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
7 Diagram 1.6. KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
8 Diagram 1.7. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
9 Diagram 1.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
10 Diagram 1.9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent, medelvärde Källa: TNS Sifo Prospera
11 Diagram Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till slutet av Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 245 miljarder kronor. Källa: Riksbanken
12 Diagram Tillgångsköp som andel av BNP Procent ECB 16 Sverige okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 Anm. Köpen visas som andel av BNP För ECB:s del inkluderas alla program under deras utökade tillgångsköpsprogram (APP). Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. 0 Källor: ECB och Riksbanken
13 Diagram Statsobligationsköp som andel av stock Procent ECB Statsobligationer Sverige Nominella statsobligationer 30 Sverige Reala statsobligationer okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 0 Anm. För ECB antas här ca 70% av de totala köpen utgöras av nominella och reala statsobligationer och den nuvarande stocken med löptid 2 30 år beräknas till ca 6100mdr euro. Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. Källor: ECB, Reuters och Riksbanken
14 Diagram Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
15 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källor: SCB och Riksbanken
16 Diagram Realräntor Procent Anm. 10 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Bank of England, Federal Reserv, Thomson Reuters och Riksbanken
17 Diagram Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källa: Valueguard
18 Diagram Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken
19 Diagram 2.1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken
20 Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Macrobond
21 Diagram 2.3. Ränteskillnad mot Tyskland Procent Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken
22 Diagram 2.4. Bidrag och förändring i KIX växelkurser Procent respektive procentenheter Anm. Diagrammet visar förändring i KIX och bidrag från olika valutor mellan och EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken
23 Diagram 2.5. Börsutveckling Index, = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters
24 Diagram 2.6. Ränteskillnad mellan bostads och statsobligationer Procentenheter Anm. Bostads och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond och Riksbanken
25 Diagram 2.7. Reporänta samt inoch utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent Anm. MFI:s genomsnittliga in och utlåningsränta för hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
26 Diagram 2.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från Med penningmängd avses M3 utestående belopp. Källa: SCB
27 Diagram 2.9. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
28 Diagram Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
29 Diagram Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
30 Diagram Indikativa finansieringskostnader för ett urval av europeiska banker Räntepunkter Anm. Mäts som femåriga CDS premier och avser det senaste årets genomsnitt. Källor: Macrobond och Riksbanken
31 Diagram Stibor och inlåningsräntan Procent Anm. Avser inlåningsräntor till hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
32 Diagram Svenska bankers balansräkning i svenska kronor Fördelning i procent Anm. Balansräkningen avser svenska bankers verksamhet i svenska kronor. Totalt uppgår balansomslutningen i svenska kronor till miljarder kronor. I övriga skulder ingår också eget kapital. Källor: SCB och Riksbanken
33 Diagram 3.1. KPI och KPIF, prognos PPR februari Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
34 Diagram 3.2. Varor och övriga tjänster i KPI Årlig procentuell förändring Varor Övriga tjänster Anm. Med övriga tjänster avses här tjänster i KPI exklusive Källor: SCB och Riksbanken utrikes resor, hyror och fastighetsskatt. I delaggregatet varor inkluderas inte livsmedel. Delaggregatens vikt är 31 respektive 25 procent av den totala KPI korgen.
35 Diagram 3.3. Försäljningspriser i detaljhandeln, förväntningar Nettotal, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser medel från maj 2003 till och Källa: Konjunkturinstitutet med senaste utfall. Konjunkturinstitutet frågar om förväntade försäljningspriser de närmaste tre månaderna.
36 Diagram 3.4. Modellprognos KPIF exklusive energi med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 2,5 90 procent 2,5 2,0 50 procent Prognos 2,0 1,5 Modellprognos 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas Källor: SCB och Riksbanken historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
37 Diagram 3.5. Inköpschefsindex i omvärlden Index, säsongsrensade data 65 USA Euroområdet Världen Anm. Index över 50 indikerar tillväxt. 45 Källa: Markit
38 Diagram 3.6. Kärninflation i omvärlden Årlig procentuell förändring 4 Storbritannien, KPI 4 3 USA, PCE USA, KPI Euroområdet, HIKP Anm. För Euroområdet visas HIKP exklusive energi och Källor: Macrobond och nationella källor icke förädlade livsmedel. För USA visas KPI och PCE exklusive energi och livsmedel och för Storbritannien visas KPI exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak.
39 Diagram 3.7. Indikatorer för tillverkningsindustrin Index Anm. Konfidensindikatorn är standardiserad så att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 10. Inköpschefsindex är ett diffusionsindex där värden över 50 indikerar tillväxt. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
40 Diagram 3.8. Modellprognos BNP med osäkerhetsintervall Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data procent 50 procent 8 Prognos 8 Modellprognos jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda Källor: SCB och Riksbanken med olika statistiska modeller som tar hänsyn till månadsstatistik för efterfrågan och produktion samt enkätdata i Konjunkturbarometern och inköpschefsindex. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel.
41 Diagram 3.9. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år Källor: SCB och Riksbanken
42 Diagram Lediga jobb och anställningsplaner Årlig procentuell förändring respektive nettotal, säsongsrensade data 100 Lediga jobb Anställningsplaner (höger skala) Anm. Anställningsplaner avser förväntningar om antal Källor: Konjunkturinstitutet och SCB anställda i näringslivet. Streckade linjer avser medel från 2003 till och med senaste utfall.
43 Diagram Brist på arbetskraft Andel ja svar, säsongsrensade data Bygg och anläggning Industri Handel Tjänstenäringar Anm. Bygg och anläggning avser andel företag som Källa: Konjunkturinstitutet angett brist på arbetskraft som främsta hindret för ökat byggande. Övriga branscher avser andelen företag som svarat ja på en fråga om det råder brist på arbetskraft.
44 Diagram RU indikatorn Standardavvikelse Anm. RU indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken
45 Diagram KPI och olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Anm. Fältet visar det högsta och lägsta utfallet bland olika mått på Källor: SCB och Riksbanken underliggande inflation. De mått som inkluderas är KPIF, KPIF exklusive energi, KPIF med konstant skatt, UND24, Trim85, HIKP exklusive energi och icke förädlade livsmedel, persistensviktad inflation, faktor från principalkomponentanalys och viktad medianinflation.
46 Diagram Varor, tjänster och livsmedel i KPI Årlig procentuell förändring Varor (24,8 %) Källor: SCB och Riksbanken Anm. Undergrupperna i diagrammet utgör tillsammans cirka 88 procent av KPI. Siffrorna inom parentes anger respektive undergrupps vikt i KPI. Utöver dessa grupper ingår energipriser och hushållens räntekostnader. Måttet tjänster underliggande avser tjänstepriser exklusive hyror, utrikes resor, fastighetsskatt och tele. Måttet är dessutom rensat för effekter av förändrade indirekta skatter. Livsmedel (17,8 %) Tjänster underliggande (27,8 %) Tjänster (45,5 %) -2
47 Diagram 3.15 KPIF och deflatorer Årlig procentuell förändring BNP KPIF Förädlingsvärde i näringslivet Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
48 Diagram Priser på konsumtionsvaror i producentledet Årlig procentuell förändring Prisindex för inhemsk tillgång Importpriser -4 Hemmamarknadspriser Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
49 Diagram Arbetslöshet och bristtal Procent av arbetskraften år respektive nettotal 50 Bristtal i näringslivet Arbetslöshet (höger skala) Anm. Streckad linje avser medel från 1996 till och med Källor: Konjunkturinstitutet och SCB senaste utfall.
50 Diagram Arbetssökande per ledigt jobb Antal personer, säsongsrensade data Anm. Diagrammet visar antalet arbetssökande samt Källor: SCB och Riksbanken antalet latent arbetssökande per ledigt jobb enligt SCB.
51 Diagram Genomsnittlig rekryteringstid i näringslivet och arbetslöshet Månader respektive procent av arbetskraften år 1,0 10 Rekryteringstid 0,8 Arbetslöshet (höger skala) 9 0,6 8 0,4 7 0,2 6 0, Källor: SCB och Riksbanken
52 Diagram Arbetslöshet bland in och utrikes födda Procent av arbetskraften, år Utrikes födda 5 Inrikes födda (höger skala) Källa: SCB
53 Diagram Genomsnittlig tid i arbetslöshet Veckor 50 Totalt 50 Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB
54 Diagram 4.1. Pris på råolja USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15 dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Macrobond och Riksbanken
55 Diagram 4.2. BNP i Norden Index, 2008 kv1 = Finland Danmark 110 Norge Källor: Nationella källor
56 Diagram 4.3. Tillväxt i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
57 Diagram 4.4. Arbetslöshet i omvärlden Procent av arbetskraften 16 Japan Storbritannien USA Euroområdet Källor: Nationella källor
58 Diagram 4.5. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
59 Diagram 4.6. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionen mellan 1994 och Källor: SCB och Riksbanken
60 Diagram 4.7. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken
61 Diagram 4.8. BNP i Sverige Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
62 Diagram 4.9. BNP och BNP per capita Årlig procentuell förändring Anm. Streckade linjer avser genomsnitt mellan 1995 och Källor: SCB och Riksbanken
63 Diagram Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
64 Diagram Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år Källor: SCB och Riksbanken
65 Diagram Sysselsättningsgrad och befolkningsandel Andel av befolkningen i procent, år 80 Sysselsättningsgrad utrikes födda (vänster skala) 40 Sysselsättningsgrad inrikes födda (vänster skala) Andel utrikes födda (höger skala) Källa: SCB
66 Diagram BNP gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. Gapen avser BNP:s, arbetade timmars, respektive antalet sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
67 Diagram Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
68 Diagram Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
69 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
70 Diagram KPIF och HIKP Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
71
72
73
74
Penningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2017
Penningpolitisk rapport februari 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2017
Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport september 2017
Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2015
Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2018
Penningpolitisk rapport februari 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport december 2015
Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2016
Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merPenningpolitisk rapport april 2017
Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport april 2018
Penningpolitisk rapport april 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2015
Penningpolitisk rapport oktober 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2014
Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2018
Penningpolitisk rapport juli 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2018
Penningpolitisk rapport oktober 218 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport december 2018
Penningpolitisk rapport december 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport april 2019
Penningpolitisk rapport april 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2019
Penningpolitisk rapport februari 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merPenningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2014
Penningpolitisk rapport Juli 214 Diagram 1.1. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merPenningpolitisk rapport Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2013
Penningpolitisk rapport Februari Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data 7 7 6 6 Euroområdet Sverige 6 7 8 9 Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Markit Economics
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merDet ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg
Det ekonomiska läget KOMMEK 8 augusti Vice riksbankschef Svante Öberg Det ekonomiska läget BNP-tillväxten dämpas i år och nästa år. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten börjar öka. Inflationen
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Läs merRiksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2013
Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merCentralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merPenningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merRiksbankens roll i samhällsekonomin
Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på
Läs merVarför har inflationen varit så låg?
Varför har inflationen varit så låg? Björn Andersson, Vesna Corbo och Mårten Löf* Författarna är verksamma på Riksbankens avdelning för penningpolitik Inflationen i Sverige har varit låg under en längre
Läs mer4 Den makroekonomiska utvecklingen
4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga
Läs merPenningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 4 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - x - Den svenska konjunkturdatan
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merVÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs mer