Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
|
|
- Maj-Britt Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos beräknas detta bestå även under nästa år. Denna fördjupning syftar till att lyfta fram några faktorer som förklarar s relativt höga tillväxt nu och under den närmaste tiden. Dessa faktorer har att göra med världshandeln och s export, det höga hushållssparandet i kombination med de starka offentliga finanserna samt bostadsmarknadens utveckling. Bakgrund: BNP-utvecklingen i, euroområdet och Under 197- och -talen växte s ekonomi långsamt i förhållande till de länder som bedriver mest handel med. Däremot uppvisade under en -årsperiod fram till finanskrisens utbrott en BNP-tillväxt som var högre än i såväl euroområdet som (se diagram R1). Särskilt tydlig var skillnaden jämfört med euroområdet. Detta betydde att s tillväxt under en lång tid var betydligt högre än i den handelsviktade omvärlden (mätt med TCW-vikter). I samband med finanskrisen föll BNP-nivån i mer än i euroområdet och, men den har återhämtat sig starkt under senare tid. För närvarande är tillväxten snabbare i än i euroområdet och. Den snabbare tillväxten väntas bestå även under 11 (se diagram 1:). Denna fördjupning avser inte att ge en heltäckande beskrivning av skillnaderna mellan dessa länders och regioners tillväxtförutsättningar, utan syftet är att lyfta fram några centrala faktorer. Dessa har att göra med världshandeln och s export, det höga sparandet bland hushållen i kombination med de starka offentliga finanserna samt bostadsmarknadens utveckling. Det bör påpekas att de faktorer som diskuteras i denna fördjupning minskar i betydelse på längre sikt, vilket också avspeglar sig i en mer likartad tillväxt i, euroområdet och mot slutet av prognoshorisonten (se diagram 1:) Diagram R1. BNP-nivå i och omvärlden Logaritmerat index, 7 = 1 TCW Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken Diagram R. Världshandelsvolym, exportmarknad och svensk export Index, = 1, säsongsrensade data Exportmarknad Total svensk export Världshandel Källor: Netherlands Bureau of Economic Analysis, SCB och Riksbanken 39 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Uppgången i världshandeln gynnar i återhämtningsfasen I samband med finanskrisen skedde ett mycket drastiskt fall i världshandeln (se diagram R). Detta hade en stor inverkan på en liten öppen ekonomi som. s exportmarknad, som avspeglar importen i de länder som bedriver mest handel med, föll mycket kraftigt, vilket fick omedelbart genomslag i den svenska exporten, som föll med över 15 procent (se diagram R). Det stora fallet i världshandeln i samband med finanskrisen gjorde att även exporten i euroområdet och drabbades; exporten i dessa områden föll ungefär lika mycket som i (se diagram R3). Men den högre exportandelen innebar att en liten öppen ekonomi som den svenska drabbades extra hårt. s andel utgör över 5 procent, vilket förklarar likheterna mellan TCW-viktad BNP och euroområdets BNP Diagram R3. Exportvolym i, euroområdet och Index, = 1, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB
2 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Diagram R. Offentligt finansiellt sparande i, euroområdet och Procent av BNP Källa: OECD Dessutom utgjordes en viktig del av fallet i världshandeln av minskad handel med investeringsvaror och varaktiga konsumtionsvaror som personbilar. Inköpen av dessa varor var lätta att skjuta upp när den finansiella krisen bröt ut. 13 Samtidigt utgjorde dessa varor en stor andel av s export. Därigenom kan man säga att under krisen även missgynnades genom produktsammansättningen i exporten. På liknande sätt leder nu den kraftiga uppgången i världshandeln till att, genom sin höga exportandel, gynnas extra mycket. Även produktsammansättningen i s export har i detta sammanhang vänts från en nackdel till en fördel. Uppgången i världshandeln som nu sker är till stora delar driven av efterfrågan på just sådana produkter där efterfrågan föll som mest under krisen. Eftersom inköpen av dessa varor var lätta att skjuta upp är de också lätta att återuppta. Svensk export har dock inte vuxit i samma takt som världshandeln, på grund av att det främst är tillväxtländer i Asien som står för den största ökningen av importen, och de dominerande regionerna i s exportmarknad är alltjämt Europa och. Sammantaget har utvecklingen av världshandeln och exportmarknaden lett till en kraftig återhämtning i den svenska exporten, och tillväxten beräknas vara särskilt stark i år och nästa år. Till viss del har återhämtningen av den svenska exporten också gynnats av att den svenska kronan försvagades påtagligt i samband med krisen (se diagram 1:17). Exportens betydelse för s högre tillväxt i förhållande till och euroområdet är mest relevant för att förklara skillnaderna i BNP den senaste tiden och i den kortsiktiga prognosen. Det senaste året har kronan stärkts kraftigt och är nu på samma nivåer som före finanskrisen. Riksbankens bedömning är att denna förstärkning fortsätter. På lång sikt bedöms därför exporten öka i linje med eller något långsammare än s exportmarknad (se diagram 1:19). Mycket starka offentliga finanser i I samband med att finanskrisen bröt ut uppvisade, till skillnad från euroområdet och, ett betydande överskott i de offentliga finanserna. Såväl i euroområdet som i hade de offentliga finanserna i genomsnitt uppvisat ett underskott på knappt procent av BNP under år fram till att finanskrisen bröt ut. Motsvarande siffra för var ett överskott på drygt 1 procent, i överensstämmelse med det så kallade överskottsmålet. 1 Detta gjorde att utgångsläget för statsfinanserna skilde sig åt en hel del. Trots den mycket kraftiga lågkonjunkturen sjönk det offentliga finansiella sparandet bara till -1 procent av BNP i 9, vilket är ett betydligt mindre fall än i euroområdet och (se diagram R). 13 Av denna anledning används ibland den engelska beteckningen postponables för dessa varor. 1 Överskottsmålet innebär att det offentliga finansiella sparandet ska vara i genomsnitt 1 procent över en konjunkturcykel.
3 De kraftiga försämringarna i det offentliga finansiella sparandet i euroområdet och var resultatet både av automatiska stabilisatorer i samband med konjunkturnedgången och stora finanspolitiska stimulansåtgärder. I slutet av 19-talet var statsskulden i euroområdet ungefär lika stor som i. Därefter skedde, bland annat som en följd av överskottsmålet för de offentliga finanserna, en trendmässig minskning av skulden i, men motsvarande minskning skedde inte i euroområdet och inte heller i. I samband med att finanskrisen bröt ut började statsskulden växa kraftigt i såväl som euroområdet (se diagram R5). Det förtjänar att påpekas att det inom euroområdet i sin tur finns stora skillnader mellan olika länder vad gäller det statsfinansiella läget. Det var framförallt i länder som Grekland,, Italien, Portugal och som stora problem med underskott i de offentliga finanserna uppstod under krisen. Under våren uppkom en stor oro för hur dessa länder skulle klara sina finanspolitiska problem, vilket bland annat har resulterat i stora ränteuppgångar för statsobligationer (se diagram 3:13). Dessa uppdrivna obligationsräntor bidrar ytterligare till bördan av statsskuldsproblematiken i och med ökade ränteutgifter. Sammantaget gör ovanstående faktorer att behovet av finanspolitisk åtstramning är betydligt mindre i än i euroområdet och. Riksbanken ser, liksom Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet, inget behov av finanspolitisk åtstramning i de närmaste åren. i kombination med ett högt hushållssparande En styrka i s ekonomi jämfört med euroområdet och är kombinationen av högt hushållssparande och starka offentliga finanser. I har sparandet stigit trendmässigt och kraftigt under års tid, vilket är en skillnad jämfört med flera andra länder. Det har till exempel inte varit fallet i, ett land med traditionellt högt hushållssparande, som idag har en sparkvot i samma storleksordning som s. I har den privata konsumtionen totalt sett inte ökat alls de senaste åren, vilket tillsammans med måttliga ökningar i disponibelinkomsterna har lett till en svagt ökande sparkvot (se diagram R6). Sparandet bland hushållen i minskade mer eller mindre kontinuerligt under en 15-årsperiod fram till den finansiella krisen, då det började stiga. I de länder i euroområdet där statsfinanserna har försämrats mest, som och, har en kraftig uppgång i hushållssparandet skett på kort tid (se diagram R6). En viktig fråga i detta sammanhang är vad ett högt hushållssparande egentligen beror på. Riksbanken bedömer att en stor del av det ökande sparandet i i samband med finanskrisen är ett så Diagram R5. Statsskuldens utveckling i, euroområdet och Procent av BNP Anm. Offentlig bruttoskuld. Källa: OECD Diagram R6. Hushållens sparkvot i olika länder Procent av disponibel inkomst Källor: Nationella statistikmyndigheter och OECD 1 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER
4 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Diagram R7. Konsumentförtroende i, euroområdet och Antal standardavvikelser från medelvärde 99 5 Källor: The Conference Board, DG ECFIN och Konjunkturinstitutet Diagram R8. Reala huspriser i olika länder Index, 19 = 1 11 kallat försiktighetssparande. Ökad osäkerhet om framtida inkomster har gjort att hushållen har ökat sitt sparande. Under det senaste året har konsumentförtroendet stärkts mycket i, även jämfört med euroområdet och, vilket är ett tecken på en minskad osäkerhet bland hushållen (se diagram R7). De stora underskotten i de offentliga finanserna i många länder skapar ytterligare osäkerhet om de framtida inkomsterna, vilket sannolikt driver upp försiktighetssparandet bland hushållen i dessa länder. På den punkten skiljer sig från till exempel euroområdet och. Detta bidrar ytterligare till att förutsättningarna för ett minskat sparande i ter sig bättre än i euroområdet och. Det är alltså just kombinationen av sunda statsfinanser och ett högt hushållssparande som är en styrka för s ekonomi i en internationell jämförelse. Relativt höga disponibelinkomstökningar i kombination med gott utrymme att minska sparandet möjliggör en hög tillväxt i den privata konsumtionen. Förutsättningarna för detta är mindre i euroområdet och, vilket gör att den privata konsumtionen har förutsättningar att växa snabbare i än i dessa regioner i år och nästa år Utvecklingen på bostadsmarknaden lågt bostadsbyggande i talar mot kraftiga prisfall Källor: BIS, Reuters EcoWin och Riksbanken I har huspriserna återhämtat sig efter en liten nedgång i samband med finanskrisen, och är nu på en högre nivå än innan krisen bröt ut. På detta sätt skiljer sig utvecklingen radikalt från och vissa länder i euroområdet, som och (se diagram R8). Detta visar sig även i bostadsinvesteringarna, som steg kraftigt före finanskrisen för att sedan falla tillbaka i dessa länder (se diagram R9). Efter det kraftiga fallet i början av 19-talet har bostadsinvesteringarna återhämtat sig långsamt i, men föll tillbaka något i samband med finanskrisen. Den senaste tiden har de dock stigit igen. I de länder som drabbats av en boom-bust-utveckling på bostadsmarknaden, som, och, har stora strukturella problem uppstått i ekonomierna, vilket har avspeglat sig i kraftigt försämrade offentliga finanser. Även om länder som inte uppvisar denna utveckling på bostadsmarknaden, är det ändå något som ger avtryck i utvecklingen för euroområdet som helhet. I syns fortfarande mycket tydliga spår av en svag utveckling på bostadsmarknaden. Bostadsinvesteringarna har fallit kraftigt, vilket har lett till strukturella problem, till exempel när produktionsfaktorer i form av kapital och arbetskraft behöver flyttas från bostadssektorn. Detta har sannolikt hämmat utvecklingen på arbetsmarknaden, som varit överraskande svag med hänsyn till utvecklingen av BNP. Den relativt stabila utvecklingen på bostadsmarknaden i är alltså en anledning till att strukturella problem har kunnat undvikas
5 i den svenska ekonomin. De boom-bust-cykler som observerats på andra håll i världen har karaktäriserats av en ökad efterfrågan på boende som mötts av en kraftig uppgång i bostadsinvesteringarna. När sedan efterfrågan har fallit har detta lett till ett överutbud på bostäder och kraftiga husprisfall. En kraftig uppgång i bostadsinvesteringarna till höga nivåer skulle därför kunna utgöra en risk för den svenska ekonomin. Sett både ur ett internationellt och historiskt perspektiv är dock bostadsinvesteringarna på en låg nivå i. Sammantaget gör det faktum att inte drabbats av en vikande bostadsmarknad, med de strukturella problem som följer, att förutsättningarna ser betydligt stabilare ut än på många andra håll i euroområdet och i. Detta är ytterligare en faktor som talar för en högre ekonomisk tillväxt i än i euroområdet och under de närmaste åren Diagram R9. Bostadsinvesteringar Procent av BNP, löpande priser PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Sammanfattning Källor: Nationella statistikmyndigheter och Riksbanken Prognosen i den penningpolitiska rapporten innebär att BNP-tillväxten i år och nästa år kommer att vara högre i än i euroområdet och. Denna fördjupning har syftat till att lyfta fram några förklarande faktorer. Dessa faktorer har att göra med världshandeln och s export, det höga sparandet bland hushållen i kombination med de starka offentliga finanserna samt bostadsmarknadens utveckling. Det finns dock ytterligare faktorer som kan lyftas fram. En sådan är stabiliteten i den svenska banksektorn. Till skillnad från i euroområdet och har stora kreditförluster kunnat undvikas i de svenska bankerna, vilket underlättar utlåning till hushåll och företag, och därmed också återhämtningen efter krisen. På längre sikt bedöms bland annat att den amerikanska bostadsmarknaden förbättras, och statsfinanserna i euroområdet stabiliseras. Skillnaderna i konsumtionstillväxten mellan å ena sidan och å andra sidan och euroområdet bedöms också utjämnas. s export växer i linje med eller något långsammare än exportmarknaden. Därför är det främst på kort sikt som BNP-tillväxten i är högre än i euroområdet och (se tabell A och A5).
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Penningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Riksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Konjunkturläget December 2011
Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Budgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Penningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Effekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Månadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Min penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Penningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Äldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
4 Den makroekonomiska utvecklingen
4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
PM- Företagande inom vård/omsorg
PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer
Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Penningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Konjunktur laget December 2015
Konjunktur laget December Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, STOCKHOLM TEL: 8-9 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet
Penningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld
Perspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in
Konjunktur och bostadsmarknad 16 februari 12 Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in Sidan 9 Trögt i byggsektorn Sidan
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR
TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen
Månadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Månadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn
ANFÖRANDE DATUM: 13-3-13 TALARE: Vice riksbankschef Karolina Ekholm PLATS: Svenskt näringsliv, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 Fax +6 8 1 5 31 registratorn@riksbank.se
Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Global sourcing och makroekonomi
Global sourcing och makroekonomi Prins Bertil seminariet Handelshögskolan, Göteborg 4 oktober 2012 Vice riksbankschef Karolina Ekholm Global sourcing del av globaliseringsprocessen Baldwins (2006) två
Penningpolitisk rapport Februari 2015
Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.
5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Penningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
PM 8 - Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige
PROMEMORIA Datum 2013-10-15 FI Dnr 13-11430 Författare Sten Hansen PM 8 - Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97
Ny beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med
Penningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Det ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Redogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Bostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Hållbar utveckling av statsskuld?
Hållbar utveckling av statsskuld? 44 8 4 0 Diagram A1. Räntor på statsobligationer med års återstående löptid Procent 07 08 USA Storbritannien Grekland Irland Italien Spanien Portugal Tyskland Källa: Reuters
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Svensk ekonomi Underrubrik
Error! AutoText entry not defined. Error! AutoText entry not defined. Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden Juni 2011 Svensk ekonomi Underrubrik < START PÅ SIDAN 2 Svensk konjunkturprognos
Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden
Konjunktur och räntor Nummer 3 3 augusti Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras Sidan Fördröjd ränteuppgång Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Sidan Sverige: förändrad politikmix Sidan 15 Stabilisering
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta