Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Transkript

1 Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

2 1 Innehåll 1.1 SVERIGE I VÄRLDEN SVERIGE FORTSATT STARKT UTRIKESHANDELSBEROENDE ÖKAD SVENSK INSATSVARUIMPORT ÖKAD SVENSK TJÄNSTEHANDELSEXPORT MARKNADER EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA EXPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA EXPORTLANDET EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA IMPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA IMPORTLANDET VAROR TJÄNSTER VERKSTADSVAROR EXPORTERAS MEST EN KNAPP FJÄRDEDEL AV IMPORTEN ÄR TJÄNSTER ANSTÄLLDA SVENSKA FÖRETAG ÖKAR ANDELEN ANSTÄLLDA UTOMLANDS OCH HAR ALLT FÄRRE ANSTÄLLDA I SVERIGE. 70 PROCENT AV ÖKNINGEN HAR SKETT I DE 22 RIKASTE OECD- LÄNDERNA NYA MARKNADER SVENSKA DIREKTINVESTERINGAR I RYSSLAND OCH ASIEN ÖKAR, MEN FRÅN EN MYCKET LÅG NIVÅ FÖRETAGSSTRUKTUR I SVERIGE DEN SVENSKA FÖRETAGSSTRUKTUREN BESTÅR HUVUDSAKLIGEN AV SMÅFÖRETAG, OCH DESSA ÖKAR I ANTAL SAMTIDIGT SOM ANTALET STORFÖRETAG BLIR FÄRRE ÖKAD ANDEL ANSTÄLLDA I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG, MINSKAD I STORFÖRETAGEN SMÅFÖRETAGENS UTRIKESHANDEL SMÅFÖRETAGEN HAR STÖRRE BETYDELSE FÖR SVERIGES IMPORT ÄN FÖR EXPORTEN HUR VIKTIG ÄR UTRIKESHANDELN FÖR SVENSKA SMÅFÖRETAG? HUVUDDELEN AV SMÅFÖRETAGENS EXPORT GÅR TILL DE NORDISKA LÄNDERNA, FRÄMST TILL NORGE... 10

3 2 Sverige i den globala ekonomin Globaliseringen innebär att Sverige successivt integreras med omvärlden. Globaliseringsprocessen drivs på av framförallt ny informationsteknik, lägre kostnader för transport och kommunikation samt av att några av de största länderna i världen - Kina, Indien och Ryssland - har övergått från att vara planekonomier till öppna marknadsekonomier. Detta förändrar förutsättningarna för både handel, investeringar och företagande generellt. 1.1 SVERIGE I VÄRLDEN SVERIGE FORTSATT STARKT UTRIKESHANDELSBEROENDE Att vi lever i en globaliserad värld syns tydligt i den svenska utrikeshandeln. Under de senaste 150 åren har Sveriges utrikeshandel vuxit med i genomsnitt sex procent per år samtidigt som handelsvolymen under dessa år blivit cirka 600 gånger större översteg exporten av varor och tjänster 50 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Mot bakgrund av att Sverige är ett litet land och mycket beroende av sin utrikeshandel, framförallt med EU-länderna, kommer denna trend med största sannolikhet att fortsätta. Sveriges exportandel i förhållande till BNP kommer att vara fortsatt hög. 52,5 Sveriges ökade utrikeshandelsberoende Export som andel av BNP, löpande priser 50,0 47,5 45,0 42,5 40,0 37,5 35,0 32,5 30,0 27,5 25, ÖKAD SVENSK INSATSVARUIMPORT I och med globaliseringen har konkurrensen ökat avsevärt, vilket bland annat lett till att utbudet av billiga och kvalitativa industrivaror ökat kraftigt. Globaliseringen har också gett lägre transportkostnader och minskade handelshinder, vilket möjliggör import av varor från länder där det är avsevärt billigare att producera. Följden blir att svenska företag väljer att använda utländska underleverantörer i stället för svenska. Denna trend förväntas fortsätta även framöver då den internationella konkurrensen väntas bli bestående. Diagrammet nedan visar att i förhållande till den totala varuproduktionen har insatsvaruimporten, exklusive råolja och petroleumprodukter, ökat från knappt 30 procent 1993 till drygt 40 procent 2006.

4 3 45 Insatsvaruimport som andel av varuproduktion Procent Källor: KI, SCB samt egna beräknigar ÖKAD SVENSK TJÄNSTEHANDELSEXPORT Trots att tjänstesektorn utgör cirka 70 procent av BNP och arbetstillfällena i Sverige är utrikeshandeln för denna sektor förhållandevis liten. Detta har delvis naturliga förklaringar som att det är svårare att flytta en tjänst till annat land då du själv måste flytta med för att kunna utföra den. Men det finns också onaturliga förklaringar, som t ex att nationella regelverk hindrar företag från att utföra tjänster i annat land än sitt eget. Trots detta har tjänstesektorns andel av utrikeshandeln ökat, både vad gäller exporten och importen, sedan 1980 då tjänstehandeln utgjorde ca 15 procent av den totala handeln med utlandet. Numera står tjänstehandeln för ca 25 procent av den totala utrikeshandeln. Denna andel kommer troligtvis att öka ytterligare under kommande år ju närmare länderna knyts till varandra och kraven ökar på att reglerna lättas upp. 26 Tjänstehandeln som andel av total export Löpande priser

5 4 1.2 MARKNADER EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA EXPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA EXPORTLANDET Vad gäller handelsströmmar ser situationen ungefär likadan ut som för 25 år sedan. Den största skillnaden är att Sverige fördubblat sin export till USA. Tabellen nedan visar Sveriges exportmarknader vad gäller export av varor. Sveriges exportmarknader Procent av totalt varuexportvärde, löpande priser Europa 76,4 73,5 73,7 EU-25 62,0 61,5 59,7 Övriga Europa 14,3 12,0 14,0 USA 5,4 8,1 9,3 Asien 9,3 11,9 10,1 Övriga områden 9,0 6,5 8,0 Europa, med EU-länderna (EU-25) i spetsen, är vår största exportmarknad. Tyskland är numera det enskilt största exportlandet (10 procent av den totala exporten, dvs exporten av både varor och tjänster, 2006). Norge ligger på andra plats (9 procent). USA har tappat i betydelse under 2006 och är nu vår tredje största exportmarknad (8 procent), tätt följd av Storbritannien (7 procent). Det talas mycket om Kinas, Indiens, Rysslands och de nya EU-ländernas ökade betydelse för svensk utrikeshandel. Exportandelarna till flera av dessa länder har ökat, men som andel av total export går fortfarande en väldigt liten del av exporten till dessa områden. Exempelvis stod exporten till Polen för 2,3 procent, exporten till Kina för 1,6 procent och exporten till Ryssland för 1,4 procent av Sveriges export 2006, att jämföra med exporten till övriga Norden som stod för 23 procent EUROPA ÄR SVERIGES STÖRSTA IMPORTMARKNAD, TYSKLAND DET STÖRSTA IMPORTLANDET Även på importsidan utgör Europa den klart största marknaden för Sverige. Det har varit mycket små förändringar bland de viktigaste handelsområdena de senaste åren. Tyskland är det enskilt största importlandet (18 procent av den totala importen av varor och tjänster 2006), följt av Danmark (9 procent) och därefter Norge (8 procent) och Nederländerna på fjärde plats (7 procent). Tabellen nedan visar Sveriges importmarknader vad gäller import av varor.

6 5 Sveriges importmarknader Procent av totalt varuimportvärde, löpande priser Europa 70,2 83,0 84,6 EU-25 62,3 72,1 70,3 Övriga Europa 7,9 10,9 14,3 USA 5,9 5,7 3,4 Asien 10,6 8,6 9,5 Övriga områden 13,3 2,6 2,5 1.3 VAROR TJÄNSTER VERKSTADSVAROR EXPORTERAS MEST Som nämnts tidigare har exporten av tjänster ökat kraftigt över tiden. Vad gäller exportens fördelning på olika varugrupper har det däremot varit små förändringar de senaste åren. Tjänsteexporten stod 2006 för 26 procent av exporten. De största grupperna i varuexporten är elektrovaror och telekom som svarar för 13 procent av exporten samt maskiner och metallarbeten (13 procent). Transportmedel står för 11 procent av exporten och kemiska produkter (inklusive läkemedel) för 9 procent. Exportens sammansättning 2006 Skogsvaror; 8% Tjänster; 26% Mineralvaror; 8% Kemivaror; 9% Övriga varor inkl livsmedel; 8% Transportmedel; 11% Energivaror; 4% Maskiner, metallarbeten; 13% Elektrovaror, telekom, instrument; 13% EN KNAPP FJÄRDEDEL AV IMPORTEN ÄR TJÄNSTER Tjänsteimporten är den enskilt största delen av Sveriges import, 26 procent Importen av tjänster spelar en allt viktigare roll och har sedan 1980 nästan fördubblat sin andel av den totala importen. Beträffande importens fördelning på olika varugrupper har det däremot varit små förändringar de senaste åren.

7 6 Importens sammansättning 2006 Skogsvaror; 2% Mineralvaror; 7% Tjänster; 26% Kemivaror; 9% Energivaror; 9% Övriga varor inkl livsmedel; 14% Mas kiner, metallarbeten; 10% Transportmedel; 9% Elektrovaror, telekom, instrument; 14% 1.4 ANSTÄLLDA SVENSKA FÖRETAG ÖKAR ANDELEN ANSTÄLLDA UTOMLANDS OCH HAR ALLT FÄRRE ANSTÄLLDA I SVERIGE. 70 PROCENT AV ÖKNINGEN HAR SKETT I DE 22 RIKASTE OECD- LÄNDERNA En annan faktor som globaliseringen påverkat är svenska företags möjligheter att expandera sin verksamhet utomlands samt nå nya marknader. Detta kan bland annat ses i antalet anställda i svenska företag med verksamhet utomlands. Diagrammet nedan visar att antalet anställda utomlands har ökat betydligt sedan 1987 och att förhållandet mellan anställda i Sverige och utomlands har blivit det omvända 2004 jämfört med Denna trend kan tänkas fortsätta mot bakgrund av att globaliseringen ändrar förutsättningarna för företagandet. Antal anställda i svenskägda företag med dotterbolag utomlands I Sverige Utomlands Källa: ITPS

8 7 När antalet anställda i Sverige minskar samtidigt som antalet anställda i utlandet ökar, kan det tyda på att det handlar om kostnadsbesparingar för företaget. Statistiken visar dock att 70 procent av ökningen av antalet anställda utomlands har skett i de 22 rikaste OECD-länderna. Arbetskraftskostnaderna i dessa länder skiljer sig inte särskilt mycket från de svenska, varför det snarare kan antas att företagen har expanderat sin verksamhet och utökat sina marknader än försökt sänka sina produktionskostnader. En intressant trend är att det nu är mer vanligt att tjänsteföretag har en betydande utlandsverksamhet, medan det tidigare oftast var tillverkningsföretag som hade anställda utomlands. Ser man enbart till de 25 största (mätt utifrån omsättningen) svenska företagen, har för dessa andelen utlandsanställda ökat kraftigt sedan 1995 och uppgick 2005 till 76 procent av de anställda i de företagen. Dessa företag hade ungefär lika många anställda 2005 som de hade 1988, närmare en miljon. En dramatisk minskning har dock skett i hur många anställda man har i Sverige. Den siffran har nästan halverats, från drygt fyrahundratusen till drygt tvåhundratusen. Utlandsförsäljningens betydelse för de 25 största svenska företagen ökar successivt år från år. Från att ha legat på 69 procent 1988 har utlandsförsäljningen som andel av nettoomsättningen ökat till 82 procent NYA MARKNADER SVENSKA DIREKTINVESTERINGAR I RYSSLAND OCH ASIEN ÖKAR, MEN FRÅN EN MYCKET LÅG NIVÅ Under de senaste fem åren har svenska direktinvesteringar i EU-länderna sammantaget uppgått till 370 miljarder svenska kronor. Detta kan jämföras med de svenska direktinvesteringarna i Indien på 1,1 miljard, Kina 2,2 miljarder, Ryssland 10 miljarder och Hongkong 12,5 miljarder kronor. Dessa marknader är alltså förhållandevis små i en jämförelse, men de har ökat i betydelse och det är troligt att deras andel av de totala direktinvesteringarna kommer att öka successivt under en lång följd av år. Direktinvesteringsstatistiken är relativt grov och inkluderar både köp av befintliga företag, kapitalöverföringar till dotterföretag och nystart av företag i andra länder. Någon säker statistik som fördelar direktinvesteringar på dessa typer saknas. De största kapitalströmmarna uppstår i allmänhet när befintliga företag köps upp. 1.6 FÖRETAGSSTRUKTUR I SVERIGE DEN SVENSKA FÖRETAGSSTRUKTUREN BESTÅR HUVUDSAKLIGEN AV SMÅFÖRETAG, OCH DESSA ÖKAR I ANTAL SAMTIDIGT SOM ANTALET STORFÖRETAG BLIR FÄRRE Den svenska företagsstrukturen består nästan uteslutande (ca 70 procent) av småföretag (0-9 anställda). Detta gäller oavsett om man tittar på enbart tillverkningsindustrin, på hela näringslivet eller på hela ekonomin (d v s inkluderar offentliga myndigheter, offentligt ägd verksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske). Diagrammet nedan visar att antalet småföretag har ökat över tiden samtidigt som antalet stora företag har minskat (både i antal och som andel av totalt antal företag).

9 8 Antal företag/milj invånare i hela ekonomin (inkl offentliga myndigheter, offentligt ägd verksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske) Hela ekonomin , Dan Johansson och IUI Anm: Diagrammen är indexerade (1986=100) för att utvecklingen sedan dess lättare ska kunna ses. Företag med 0 anställda och företag med okänd näringsgren är utelämnade ÖKAD ANDEL ANSTÄLLDA I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG, MINSKAD I STORFÖRETAGEN Storföretagen står för majoriteten av antalet anställda både inom hela ekonomin och i tillverkningsindustrin. 60 procent av det totala antalet anställda var 2005 anställda i storföretag. Antalet anställda i de stora företagen är i princip oförändrat i jämförelse med för 20 år sedan, medan antalet anställda i de medelstora och små företagen har ökat betydligt under samma period. Utvecklingen har inneburit att andelen anställda i de små- och medelstora företagen har stigit, medan storföretagens andel minskat med ca 7 procentenheter sedan De små och medelstora företagens betydelse har således ökat och inget tyder på att denna trend är på väg att brytas SMÅFÖRETAGENS UTRIKESHANDEL Småföretagens beroende av utrikeshandeln består av flera komponenter. De kan exportera direkt till en slutkund, de kan sälja via agenter i utlandet och de kan vara underleverantörer till svenska företag, som i sin tur exporterar. Motsvarande förhållanden gäller för importen. I tabellen nedan redovisas hur småföretagens exportberoende ser ut via de tre olika vägarna. Småföretagens (0-49 anställda) exportberoende 1. Procent Bransch Antal anställda Totalt Producerande Varuförmedlande Uppdr. verks Direkt Via agent Underlev Totalt Källa: Småföretagsbarometern våren 2000 Anm: Flera svarsalternativ har varit möjliga när det gäller formerna för export. 1 Småföretagsbarometern våren 2000, Företagarna och Föreningssparbanken.

10 9 Utrikeshandeln varierar med företagsstorleken. Ju färre antal anställda, desto mindre blir den direkta exporten. Sambandet går tydligt att läsa ut av tabellen ovan. Likaså varierar utrikeshandeln med branschen. Företag med tillverkning har i allmänhet större andel export än vad tjänsteföretag har SMÅFÖRETAGEN HAR STÖRRE BETYDELSE FÖR SVERIGES IMPORT ÄN FÖR EXPORTEN Både när det gäller export och import finns ett tydligt samband med företagets storlek. Ju fler anställda ett företag har, desto högre är såväl exportvärdet som importvärdet. År 2003 svarade företag med 0-49 anställda för nästan 10 procent av Sveriges export och företag med upp till 199 anställda för 18,7 procent. Motsvarande siffror för importen är 23,2 procent respektive 35,8 procent av Sveriges import. Småföretagens betydelse för Sveriges import är alltså större än deras betydelse för exporten. Exportvärde från företag efter antal anställda 2003 efter korrigering för koncernförhållanden 2. Miljarder kronor och procent av total export Samtliga Miljarder kronor Andel 1,7 1,2 3,0 3,9 9,9 8,8 81,4 100,0, Centrala företags- och arbetsställeregistret Anm: Avser samtliga företag exklusive jordbruk och offentligägd affärsverksamhet. Enligt nationalräkenskaperna var varuexporten 822 miljarder kronor under Efter korrigering för de sektorer som utelämnats i tabellen ovan, innebär det en underskattning av exporten med 58 miljarder kronor jämfört med nationalräkenskaperna. Importvärde från företag efter antal anställda 2003 efter korrigering för koncernförhållanden 3. Miljarder kronor och procent av total import Samtliga Miljarder kronor Andel 1,8 4,3 9,0 8,2 23,2 12,6 64,2 100,0, Centrala företags- och arbetsställeregistret Anm: Avser samtliga företag exklusive jordbruk och offentligägd affärsverksamhet. Den totala varuimporten var 672 miljarder enligt nationalräkenskaperna under Med korrigering för de branscher som inte är med i tabellen blir det en underskattning av importen med 62 miljarder kronor jämfört med nationalräkenskaperna HUR VIKTIG ÄR UTRIKESHANDELN FÖR SVENSKA SMÅFÖRETAG? 4 Det är framför allt tre branscher, där de mindre företagen exporterar mer än genomsnittet, tillverkningsindustrin, elektronikindustrin och partihandeln. I övrigt är andelen exporterande företag små. Än mindre blir andelarna om man tar hänsyn till hur stor del av försäljningen som exporteras. Främst för småföretag inom elektronikindustrin är exporten viktig. 2 Fakta om stora och små företag 2005, Företagarna, sid Fakta om stora och små företag 2005, Företagarna, sid Småföretagsbarometern våren 2006, Företagarna och Föreningssparbanken

11 10 Andel av företagens omsättning som går på export. Procent Exporterar Exporterar Varav Varav Varav Bransch ingenting 1-20% 21-80% över 80% Tillverkningsindustri Elektronik Byggnadsindustri Partihandel Detaljhandel Sällanköpshandel Hotell och restaurang Samfärdsel Uppdragsverksamhet Övriga privata tjänster Totalt Källa: Småföretagsbarometern våren 2006 Situationen är likartad när det gäller småföretagens import, ca 70 procent av dem importerar ingenting direkt. Undantagen är framför allt partihandels- och elektronikföretagen. Där är å andra sidan importen stor och viktig. 5 Sammanvägt, med mittpunkten i intervallen som vikt, visar tabellen ovan att ca 4 procent av omsättningen i småföretag med 1-49 anställda exporteras. Som visades ovan ökar exportandelen mycket starkt med antalet anställda, varför man kan utgå från att det är företag med anställda, som svarar för huvuddelen av de minsta företagens export. Företagen med anställda utgör cirka 20 procent av samtliga företag och sammanvägt ger det att de större småföretagen exporterar cirka 15 procent av sin försäljning HUVUDDELEN AV SMÅFÖRETAGENS EXPORT GÅR TILL DE NORDISKA LÄNDERNA, FRÄMST TILL NORGE Huvuddelen av de svenska småföretagens export går till de nordiska länderna, medan exporten till EU exklusive Norden sakta ökar. 6 Norden ses i allt högre utsträckning som en hemmamarknad av småföretagen. Resten av EU är på väg att få samma status. Cirka hälften av företagen exporterar till andra EU/EES-länder än de nordiska. Till dessa länder säljer cirka 30 procent av de exporterande småföretagen sina produkter. Småföretagen hade 2001 i stort sett inga planer på att förlägga sin produktion utomlands till låglöneländer eller på att förlägga något permanent försäljningskontor i utlandet. 7 Skälet var framför allt att den huvudsakliga försäljningen gick till den inhemska marknaden. 5 Småföretagsbarometern våren 2006, Företagarna och Föreningssparbanken, sid Småföretagsbarometern våren 2002, Företagarna och Föreningssparbanken, sid Småföretagsbarometern hösten 2001, Företagarna och Föreningssparbanken, sid 15.