Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Transkript

1 Box 3546, Stockholm T Box 404, Göteborg T Box 186, Malmö T Pedagogensväg 2, Östersund T Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

2 Innehåll Inledning... 3 Statistiken... 4 Utvecklingen av utlandsfödda i besöksnäringen... 4 Andelen utlandsfödda i besöksnäringen och på övrig arbetsmarknad... 4 Utveckling av antalet och andelen utlandsfödda i besöksnäringen... 4 Ursprung på de sysselsatta i besöksnäringen... 6 Utlandsfödda anställda i besöksnäringen... 6 Utlandsfödda företagare i besöksnäringen... 7 Utlandsfödda sysselsatta i besöksnäringen... 8 Bilaga... 9 Sid 2 av 10

3 Inledning En av de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag är hur vi ska kunna förbättra integrationen av människor som kommer till Sverige. Den enskilt viktigaste faktorn för att lösa detta är att fler utlandsfödda kommer in på arbetsmarknaden. För vissa grupper av utlandsfödda är deltagandet på arbetsmarknaden idag alldeles för lågt. Det finns många olika förklaringar till varför det ser ut så. Några viktiga är utbildningsnivån, arbetslivserfarenheten, tillgång till informella nätverk och språkliga barriärer. Sysselsättningsökningen bland utlandsfödda har dock varit mycket stark de sista åren men detta har inte förbättrat sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda. Skälet är att antalet utlandsfödda i Sverige under samma period ökat kraftigt. Den svenska besöksnäringen 1 växer och sysselsätter allt fler. För många har besöksnäringen blivit en språngbräda in på arbetsmarknaden. Att de unga är en stor och viktig del av de sysselsatt inom besöksnäringen är välkänt. Nästan 50 procent av de anställda är under 26 år inom besöksnäringen. Att besöksnäringen också präglas av mångfald i fråga om ursprung är något som ibland översiktligt nämns. Det finns dock få branscher där andelen såväl anställda som företagare är födda utomlands som i besöksnäringen. Andelen har också ökat snabbt under senare år. Besöksnäringen är en viktig pusselbit för att kunna öka sysselsättningsgraden bland grupper utlandsfödda som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. En ganska stor andel av de jobb som branschen erbjuder ställer inte så höga krav på formell utbildning eller arbetslivserfarenhet. Det gör att om branschen får förutsättningar för att fortsätta växa kommer många av de utlandsfödda som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden att kunna få ett jobb i besöksnäringen. Har man väl kommit in på arbetsmarknaden fungerar det som en sorts vaccin mot framtida arbetslöshet. Det första jobbet ger utöver en egen försörjning också värdefulla erfarenheter och viktiga kontakter som många gånger leder vidare till nästa jobb. Det primära syftet med rapporten är att göra våra beslutsfattare uppmärksamma på vilken viktig inkörsport till svensk arbetsmarknad som besöksnäringen är. Vi kommer dels att visa på den starka utvecklingen av sysselsättningen för utlandsfödda i besöksnäringen, dels att mer i detalj beskriva var de utlandsfödda som är anställda och företagare i besöksnäringen är födda i världen. En orsak till att många utlandsfödda jobbar inom besöksnäringen är att trösklarna in i branschen är relativt låga i förhållande till andra branscher. För alla som på ett eller annat sätt arbetar med integrationsfrågan måste besöksnäringen därför vara en viktig aktör att samarbeta med. Det bör ligga i allas intressen att se till att trösklarna in på arbetsmarknaden förblir låga eller sänks ännu mer. Det är också klokt att inte motverka integrationen genom politiska beslut som gör det svårare för branschen att nyanställa. 1 Med besöksnäringen avses här företag i SNI-koderna 55-56, dvs. hotell, stugbyar, vandrarhem, camping, restauranger, cateringsföretag m.m. Sid 3 av 10

4 Statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda samt standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. I gruppen företagare ingår även fåmansaktiedelägare. Populationen utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år. Antal verksamma i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Utvecklingen av utlandsfödda i besöksnäringen I följande avsnitt kommer vi beskriva den övergripande utvecklingen av utlandsfödda i besöksnäringen respektive på den övriga arbetsmarknaden perioden Inledningsvis ger en övergripande bild av andelen anställda, företagare och sysselsatt i besöksnäringen respektive på den övriga arbetsmarknaden. Därefter beskrivs utvecklingen av antalet utlandsfödda sysselsatta och andelen utlandsfödda sysselsatta i besöksnäringen respektive på den övriga arbetsmarknaden. Andelen utlandsfödda i besöksnäringen och på övrig arbetsmarknad I tabell 1 ges en övergripande jämförelse mellan andel anställda, företagare och sysselsatta som är födda utomlands i besöksnäringen jämfört med den övriga arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i besöksnäringen som är födda utomlands uppgick till 35,5 procent Motsvarande andel på den övriga arbetsmarknaden var 13,9 procent. Ännu större var skillnaden om man tittar på andelen företagare. I besöksnäringen är nästan 6 av 10 företagare utlandsfödda. Andelen företagare som inte är födda i Sverige är nästan dubbelt så stor som andelen anställda i branschen. På den övriga arbetsmarknaden är andelen företagare lägre än andelen anställda. Tabell 1 Andelen (%) anställda, företagare och sysselsatta födda utomlands i Sverige 2013 Anställda Företagare Sysselsatta Besöksnäringen 32,3% 58,6% 35,5% Övrig arbetsmarknad 14,1% 12,6% 13,9% Utveckling av antalet och andelen utlandsfödda i besöksnäringen Sysselsättningen bland utlandsfödda har ökat snabbt på svensk arbetsmarknad under 2000-talet. Det är helt naturligt med tanke på den snabba ökningen av utlandsfödda i landet under perioden. I diagram 1 visas utvecklingen av sysselsättningen bland utlandsfödda i besöksnäringen och på den övriga arbetsmarknaden perioden Som framgår av diagrammet ökade sysselsättningen bland utlandsfödda på arbetsmarknaden totalt med nästan 60 procent under perioden. Samtidigt ökade antalet i besöksnäringen med drygt 100 procent, d.v.s. betydligt snabbare. Sid 4 av 10

5 Index 2000=100 Index 2000=100 Diagram 1 Utveckling av antalet sysselsatta utlandsfödda inom besöksnäringen respektive på övrig arbetsmarknad perioden Index 2000= Övrig arbetsmarknad Besöksnäringen I diagram 2 visas hur andelen av de sysselsatta inom besöksnäringen samt på den övriga arbetsmarknaden utvecklats under perioden Som framgår av diagrammet har andelen ökat såväl inom besöksnäringen som på den övriga arbetsmarknaden. Inom besöksnäringen har andelen ökat från 27 procent år 2000 till nästan 36 procent år På arbetsmarknaden i övrigt har andelen ökat från 10 procent till 14 procent under samma period. Att andelarna ökar innebär att sysselsättningen ökar snabbare bland de utlandsfödda än bland de svenskfödda. I besöksnäringen ökade sysselsättningen bland de utlandsfödda som tidigare redovisats med drygt 90 procent under perioden. Motsvarande ökning av svenskfödda i branschen var drygt 30 procent under samma period. Sid 5 av 10

6 Diagram 2 Andel utlandsfödda bland de sysselsatt inom besöksnäringen respektive på övrig arbetsmarknad Procent 40% 35% 30% 26% 27% 26% 27% 29% 29% 30% 30% 31% 31% 33% 34% 35% 36% 25% 20% 15% 10% 10% 10% 10% 11% 11% 11% 11% 12% 12% 12% 13% 13% 13% 14% 5% 0% Ursprung på de sysselsatta i besöksnäringen I följande avsnitt beskrivs mer detaljerat var de som jobbar i besöksnäringen är födda i världen. Vi kommer beskriva de anställda och företagarna. Avslutningsvis beskriver vi också de sysselsatta totalt, vilket är summan av de anställda och företagarna. Utlandsfödda anställda i besöksnäringen I tabell 2 redovisas i vilka regioner i välden de anställda i besöksnäringen år 2013 var födda i. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av de anställda utlandsfödda, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som de anställda i besöksnäringen utgjorde. Tabell Andel utlandsfödda på Övrig arbetsmarknad Andel utlandsfödda Besöksnäringen Andelen (%) av de anställda i besöksnäringen som är födda i olika landsegment samt hur stor andel dessa anställda utgör av samtliga anställda från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av anställda i besöksnäringen Andel av totalt antal anställda födda i samma land Sverige 67,7% 2,6% Asien* 15,9% 12,1% Europa utom Norden 10,1% 6,0% Afrika 2,7% 7,7% Sydamerika 1,7% 6,4% Norden utom Sverige 1,2% 1,8% Nordamerika 0,6% 5,8% Oceanien 0,1% 7,4% Okänt 0,0% 8,6% Utlandsfödda totalt 32,3% 7,4% Sid 6 av 10

7 Totalt 100,0% 3,3% Av de anställda utgjorde de utlandsfödda drygt 32 procent år Bland dessa var nästan 16 procentenheter födda i Asien. Av dessa utgjorde de som var födda i Turkiet en stor andel, ca 3 procentenheter (se bilaga tabell 5). Av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad som är födda i Asien arbetar 12 procent i besöksnäringen. Efter de födda i Asien utgör de anställda i Europa utanför norden en stor grupp, ca 10 procent Totalt sett var 3,3 procent av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad verksamma i besöksnäringen år Av alla anställda som var inrikes födda jobbade bara 2,6 procent i företag inom besöksnäringen. Av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad som var födda utomlands återfanns 7,4 procent i besöksnäringen. Som utlandsfödd på den svenska arbetsmarknaden är det alltså betydligt vanligare att man arbetar inom besöksnäringen än om man är född i Sverige. Utlandsfödda företagare i besöksnäringen I tabell 3 redovisas i vilka regioner företagarna i besöksnäringen år 2013 var födda i. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av utlandsfödda företagare, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som företagarna i besöksnäringen utgjorde. Tabell 3 Andelen (%) av företagarna i besöksnäringen som är födda i olika länder samt hur stor andel dessa företagare utgör av samtliga företagare från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av företagarna i besöksnäringen Andel av totalt antal företagare födda i samma land Sverige 41,4% 1,9% Asien* 31,8% 26,7% Europa utom Norden 23,6% 15,9% Afrika 1,2% 9,7% Norden utom Sverige 1,1% 1,9% Sydamerika 0,6% 5,3% Nordamerika 0,2% 2,3% Oceanien 0,1% 4,5% Okänt 0,0% 20,8% Utlandsfödda totalt 58,6% 16,3% Totalt 100,0% 4,0% Som redovisade i tabell 1 är 6 av 10 företagare i besöksnäringen födda utomlands De utgör tillsammans drygt 16 procent av samtliga utlandsfödda företagare i Sverige. Motsvarande siffra för företagare födda i Sverige var 1,9 procent. Sid 7 av 10

8 Precis som när det gäller de anställda är den största andelen av de utländska företagarna födda i Asien, drygt 30 procent. Nästan hälften av dessa var födda i Turkiet (se bilaga tabell 6). Många av företagarna var, precis som bland de anställda, födda i Europa utanför norden, nästan 25 procent. Förutom Turkiet är besöksnäringen den näring som är mest populär att driva företag i för personer födda i Bangladesh, Malaysia, Kina och Vietnam. Inom dessa grupper driver mer än 50 procent av företagarna företag inom just besöksnäringen. Utlandsfödda sysselsatta i besöksnäringen Summan av antalet anställda och antalet företagare är antalet sysselsatta. I tabell 4 redovisas i vilka regioner i världen de sysselsatta i besöksnäringen år 2013 var födda i. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av sysselsatta utlandsfödda, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som de sysselsatta i besöksnäringen utgjorde. Tabell 4 Andelen (%) av de sysselsatta i besöksnäringen som är födda i olika länder samt hur stor andel dessa sysselsatta utgör av samtliga sysselsatta från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av sysselsatta i besöksnäringen Andel av totalt antal sysselsatta födda i samma land Sverige 64,5% 2,6% Asien* 17,8% 13,8% Europa utom Norden 11,7% 7,0% Afrika 2,5% 7,8% Sydamerika 1,6% 6,4% Norden utom Sverige 1,2% 1,8% Nordamerika 0,6% 5,4% Oceanien 0,1% 7,0% Okänt 0,0% 9,8% Utlandsfödda totalt 35,5% 8,3% Totalt 100,0% 3,4% Nästan 18 procent av de sysselsatta i besöksnäringen år 2013 var födda i Asien. Av samtliga sysselsatta i Sverige som var födda i Asien utgjorde de sysselsatta i besöksnäringen nästan 14 procent. Sysselsatta födda i Turkiet utgjorde ca 5 procent av samtliga sysselsatta i besöksnäringen (se bilaga tabell 7). Nästan var tredje person född i Turkiet på arbetsmarknaden var sysselsatta i besöksnäringen. Totalt sett var 3,4 procent av samtliga sysselsatta i Sverige verksamma i besöksnäringen. Av alla inrikes födda var bara 2,6 procent av de sysselsatta som är sysselsatta inom besöksnäringen. Av alla utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden var 8,3 procent syselsatta inom besöksnäringen. Sid 8 av 10

9 Bilaga Tabell 5 Andelen (%) av de anställda i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder (20 största grupperna) samt hur stor andel dessa anställda utgör av samtliga anställda från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av anställda i besöksnäringen Andel av totalt antal anställda födda i samma land Sverige 67,7% 2,6% Turkiet 3,3% 23,9% Irak 2,9% 10,0% Thailand 2,4% 22,2% Kina 1,6% 26,6% Syrien 1,3% 17,6% Iran 1,2% 5,0% Polen 1,0% 3,8% Vietnam 1,0% 19,7% Jugoslavien 0,8% 3,5% Libanon 0,8% 10,5% Bangladesh 0,7% 29,3% Finland 0,7% 1,6% Chile 0,7% 5,7% Bosnien-Hercegovina 0,7% 2,7% Filippinerna 0,6% 13,9% Afghanistan 0,6% 13,3% Storbritannien och Irland 0,5% 6,2% Indien 0,5% 6,3% Mongoliet 0,4% 48,1% Utlandsfödda totalt 32,3% 7,4% TOTALT 100,0% 3,3% Tabell 6 Andelen (%) av företagarna i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder (20 största grupperna) samt hur stor andel dessa företagare utgör av samtliga företagare från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av företagarna i besöksnäringen Andel av totalt antal företagare födda i samma land Sverige 41,4% 1,9% Turkiet 14,0% 59,1% Irak 6,9% 24,9% Libanon 3,9% 33,0% Iran 3,9% 17,3% Syrien 3,9% 33,8% Kina 3,5% 53,3% Vietnam 2,6% 51,9% Jugoslavien 2,5% 17,9% Thailand 2,4% 26,4% Storbritannien och Irland 0,9% 10,1% Sid 9 av 10

10 Tyskland 0,9% 7,0% Bosnien-Hercegovina 0,9% 11,2% Bangladesh 0,8% 56,9% Indien 0,7% 20,0% Grekland 0,6% 17,1% Polen 0,6% 1,8% Nederländerna 0,5% 10,8% Bulgarien 0,5% 26,7% Finland 0,5% 1,5% Utlandsfödda totalt 58,6% 16,3% TOTALT 100,0% 4,0% Tabell 7 Andelen (%) av de sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder (20 största grupperna) samt hur stor andel dessa sysselsatta utgör av samtliga sysselsatta från dessa länder på arbetsmarknaden totalt. Andel av sysselsatta i hotell och restaurang Andel av totalt antal sysselsatta födda i samma land Sverige 64,5% 2,6% Turkiet 4,6% 30,7% Irak 3,4% 11,7% Thailand 2,4% 22,6% Kina 1,8% 30,1% Syrien 1,6% 20,5% Iran 1,5% 6,4% Libanon 1,2% 14,6% Vietnam 1,2% 23,7% Jugoslavien 1,0% 4,5% Polen 0,9% 3,5% Bangladesh 0,7% 31,2% Bosnien-Hercegovina 0,7% 3,1% Finland 0,7% 1,6% Chile 0,6% 5,7% Afghanistan 0,5% 14,0% Filippinerna 0,5% 13,4% Storbritannien och Irland 0,5% 6,7% Indien 0,5% 7,1% Tyskland 0,5% 3,9% Utlandsfödda totalt 35,5% 8,3% TOTALT 100,0% 3,4% Sid 10 av 10