Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Transkript

1 Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1

2 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den förtärs skulle skapa många nya arbetstillfällen för unga och utlandsfödda gav effekt. Under valrörelsen debatterades frågan intensivt. Beslutet år 2012 att sänka momsen på mat på restauranger till samma nivå som för mat i affärer togs efter het politisk debatt i riksdagen. Den dåvarande regeringens syfte var att generera jobb för unga och utlandsfödda. Visita och näringen hade visat att med rätt och likvärdiga förutsättningar kunde tusentals nya och enkla jobb skapas. I samband med beslutet om momssänkningen fattades även beslut om att tre myndigheter var för sig skulle utvärdera effekterna på sysselsättningen. Vi kan konstatera att dessa viktiga jobb verkligen har skapats. Enligt Tillväxtanalys skapades heltidsjobb som direkt följd av den sänkta restaurang- och cateringmomsen. Dessa jobb skulle inte skapats om momsen på restaurangmat skulle legat kvar. Näringen har med marginal levererat de nya jobben som förväntades. De jobb som vuxit fram är en viktig och stor pusselbit i integrationen av utlandsfödda med en möjlighet till ett första jobb och att vara en del av det svenska samhället. Vart tionde jobb som skapats sedan 2012 för utlandsfödda har genererats inom hotell- och restaurangnäringen. Under perioden ökade antalet utlandsfödda i hotell- och restaurangnäringen med , vilket är en ökning med 21 procent. År 2014 var mer än dubbelt så stor andel, 37 procent, av de sysselsatta i hotell- och restaurangnäringen utlandsfödda, motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden var 15,4 procent. Jobben skapas helt enkelt inom hotell- och restaurangnäringen. Trots de resultat som både Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys rapporterar finns en politisk debatt om att höja momsen på restaurangmat. En höjd moms på mat på restauranger skulle dra undan möjligheterna att skapa ytterligare tusentals jobb inom restaurangnäringen. Precis de enkla jobb som hela integrationsdebatten efterlyser. Eva Östling, vd Visita 2

3 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster... 8 Bakgrund till sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster... 8 Varför sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster?... 9 Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster skulle öka sysselsättningen Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Utveckling av sysselsättningen i restaurangbranschen Vad säger utvärderingarna om sysselsättningseffekterna av en sänkt moms i restaurangbranschen? Vad säger utvärderingarna om de långsiktiga sysselsättningseffekterna? Reducerade momssatser i Sverige Rumsuthyrning och camping Transport i skidliftar Livsmedel Reducerade momssatser på restaurangtjänster i Europa

4 SAMMANFATTNING Den första januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster i Sverige från 25 procent till 12 procent. Det som sänktes var momsen på den mat som serverades på restaurangerna. På alkohol som serverades på restauranger är momsen fortfarande 25 procent och på take-away var den redan tidigare 12 procent. Det huvudsakliga syftet med sänkningen var att långsiktigt öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten. Tanken med att rikta sänkningen mot restaurangtjänster var att restaurangbranschen erbjuder många jobb utan direkta krav på utbildning eller erfarenhet. Sedan momsen sänktes 2012 har det skapats många jobb i restaurangbranschen, perioden 2012 till 2014 ökade sysselsättningen i restaurangbranschen med drygt personer - motsvarande en ökning på 16 procent. På den övriga arbetsmarknaden ökade sysselsättningen med knappt , motsvarande en ökning på 2,8 procent. Antalet sysselsatta i restaurangbranschen utgjorde ,3 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Under perioden stod restaurangbranschen, trots sin relativa litenhet, för 11,6 procent av den totala sysselsättningsökningen på den svenska arbetsmarknaden. Av sysselsättningsökningen för gruppen år stod restaurangbranschen för hela 37 procent under samma period. Två olika myndigheter har utvärderat momssänkningens effekter på sysselsättningen i restaurangbranschen, Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys. Även Visita har gjort en bedömning av effekten på sysselsättningen. På grund av att olika datakällor använts vid de olika utvärderingarna och att olika definitioner av restaurangbranschen använts är dock resultaten inte fullt ut jämförbara. Dessutom har tillgången till olika datakällor för olika tidsperioder inte varit desamma. Tillväxtanalys och Visita har för perioden uppskattat antalet helårsverken som skapats som en direkt följd av den sänkta restaurang- och cateringmomsen, dvs. dessa helårsverken hade inte kommit till utan momssänkningen. Uppskattningen har gjorts utifrån branschens lönesumma och branschens genomsnittslön. Enligt Tillväxtanalys skapades helårsverken i restaurangbranschen under perioden som en direkt följd av den sänkta momsen. Enligt Vista skapades helårsverken under samma period. Uppskattningarna är inte fullt jämförbara då Tillväxtanalys använt en bredare definition av restaurangbranschen än vad Visita gjort. Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet har för perioden uppskattat antalet sysselsatta som skapats som en direkt följd av den sänkta restaurang- och cateringmomsen. Uppskattningen har gjorts utifrån SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Enligt Tillväxtanalys ökade sysselsättningen i restaurangbranschen till följd av momssänkningen med under perioden. Enligt 4

5 Konjunkturinstitutet var motsvarande ökning Uppskattningarna är inte heller här fullt jämförbara då Tillväxtanalys använt en bredare definition av restaurangbranschen än vad Konjunkturinstitutet gjort. När det gäller de långsiktiga sysselsättningseffekterna på arbetsmarknaden är bedömningarna mer försiktiga. Konjunkturinstitutets bedömning är att den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela ekonomin till följd av den sänkta momsen på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen personer. Tillväxtanalys bedömer mot bakgrund av att de kortsiktiga effekterna är relativt kraftiga och att en stor del av inflödet till branschen inte var sysselsatta året innan att den sänkta restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. Tillväxtanalys anger dock ingen siffra avseende den varaktiga sysselsättningen. Visita gör bedömningen att då den ökade sysselsättningen i restaurangbranschen inte verkar ha påverkat löneökningstakten i restaurangbranschen eller närliggande branscher positivt under perioden så kommer skillnaden mellan den kortsiktiga sysselsättningen i restaurangbranschen och den varaktiga sysselsättningen på hela arbetsmarknaden att vara liten. 5

6 INLEDNING Den första januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster i Sverige från 25 procent till 12 procent. Det som sänktes var momsen på den mat som serverades på restaurangerna. På alkohol som serverades på restauranger är momsen fortfarande 25 procent och på take-away var den redan tidigare 12 procent. Det huvudsakliga syftet med sänkningen var att långsiktigt öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten. Orsaken till att rikta sänkningen mot restaurangbranschen var att den erbjuder många arbeten utan krav på någon direkt utbildning eller erfarenhet. Tanken var att genom momssänkningen stimulera efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster, vilket skulle skapa fler arbetstillfällen och på så sätt ge personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden en möjlighet att få ett jobb som de annars inte skulle få. Visita drev under lång tid frågan om sänkt moms på restaurangtjänster. Det huvudsakliga skälet var att momsen på livsmedel sedan 1996 varit reducerad till 12 procent och att branschen menat att det snedvridit konkurrensen till restaurangernas nackdel. Visita har också hävdat att en sänkning av momsen på restaurangtjänster skulle ge stora positiva sysselsättningseffekter på den svenska arbetsmarknaden. Sedan det svenska inträdet i EU hade dock möjligheten för Sverige att tillämpa en reducerad moms på restaurangtjänster varit stängd. Under 2009 öppnades dock den möjligheten igen. Nu har det gått drygt fyra år sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes. Flera myndigheter har haft i uppdrag att utvärdera olika aspekter av den sänkta momsen. Konjunkturinstitutet fick regeringens uppdrag att analysera hur restaurang- och cateringbranschen samt närliggande branscher utvecklats över tid, med speciellt fokus på utveckling av priser, löner och sysselsättning på lång sikt. Tillväxtanalys fick uppdraget av regeringen att följa upp effekter gällande utveckling av företagande i olika dimensioner samt de effekter på regelförenkling som reformen medför. Skatteverket fick regeringens uppdrag att utvärdera hur sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster motverkat skattefusk inom branschen. I den här rapporten ligger fokus på vad utvärderingarna säger om det som var det huvudsakliga syftet med den sänkta momsen - att långsiktigt öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden och sänka den strukturella arbetslösheten. I det första avsnittet kommer vi att titta på bakgrunden till sänkningen, varför sänkning riktar sig mot restaurangtjänster samt hur sänkningen var tänkt att ge de önskvärda effekterna. I det andra avsnittet gås först igenom hur sysselsättningen i restaurangbranschen har utvecklats perioden , vilket ställs mot utvecklingen på den övriga arbetsmarknaden. Därefter redogörs för de utvärderingar som gjorts av den direkta effekten på sysselsättningen i restaurangbranschen till följd av den sänkta momsen. 6

7 Slutligen i avsnitt två så tittar vi på vad utvärderingarna säger om de varaktiga effekterna av momssänkningen på den svenska arbetsmarknaden. I avsnitt tre tittar vi på vilka varor och tjänster som har reducerad moms i Sverige och i avsnitt fyra studeras nivån på restaurangmomsen i övriga europeiska länder. 7

8 SÄNKT MOMS PÅ RESTAURANG- OCH CATERINGTJÄNSTER I följande avsnitt går vi kortfattat igenom bakgrunden till den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster, varför sänkningen riktades mot restaurangbranschen samt hur den sänkta momsen var tänkt att ge de önskade effekterna. Bakgrund till sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster I den borgerliga alliansens valmanifest inför valet 2006 ingick förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna för den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn i Sverige. Syftet med åtgärden var att höja sysselsättningen och minska arbetslösheten för personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis vissa grupper av unga och utlandsfödda. Förslaget gick dock inte att genomföra då det till viss del bröt mot EUs regler avseende statsstöd. Som ett alternativ valde då alliansregeringen att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar samt att verka för att EU öppnade upp möjligheten till reducerad moms på arbetskraftsintensiva tjänster. Man bedömde att en sänkt moms på arbetskraftsintensiva tjänster skulle ha ungefär samma effekt som sänkta arbetsgivaravgifter beträffande möjligheterna att få fler i arbete. Den 5 maj 2009 antog Europeiska unionens råd direktivet 2009/47/EG om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerad mervärdesskatt. Beslutet innebar, bland annat, att möjligheterna för medlemsländerna att tillämpa reducerade momssatser (momssatser andra än standardmomsen) utvidgades att gälla ytterligare ett antal varor och tjänster. Bland annat öppnades möjligheten att tillämpa reducerad moms på restaurangtjänster (inklusive alkoholhaltiga drycker). I december 2010 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att ta fram ett lagförslag om sänkning av mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster, samt att analysera huruvida en sänkt nivå på mervärdesskattesatsen inom vissa andra delar av tjänstesektorn var en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsättningen i den svenska ekonomin. I mars 2011 lämnades delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms (SOU 2011:24). Utredningen föreslog att skattesatsen för omsättning av restaurang och cateringtjänster, med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl, skulle sänkas från 25 procent till 12 procent. Utredningen bedömde att den långsiktiga effekten på sysselsättningen skulle motsvara helårsarbetskrafter, varav bedömdes komma i restaurang- och cateringbranschen. Den långsiktiga offentligfinansiella effekten beräknades uppgå till omkring 3,6 miljarder kronor, vilket skulle motsvara en kostnad per jobb på lång sikt på omkring 0,6 miljoner kronor. Som ett led i ambitionen att sänka den strukturella arbetslösheten i den svenska ekonomin valde den dåvarande alliansregeringen att genomföra utredningens förslag att sänka 8

9 Procent momsen på restaurang- och cateringtjänster (exklusiva alkoholhaltiga drycker) från 25 procent till 12 procent från och med den första januari Man gav samtidigt flera olika myndigheter i uppdrag att utreda effekterna, i olika avseende, av reformen både på kort och längre sikt. Varför sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster? Det huvudsakliga syftet med att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster var att långsiktigt öka sysselsättningsnivån på den svenska arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten. För att kunna åstadkomma detta måste man höja sysselsättningsnivån för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som utan riktade åtgärder sannolikt inte skulle komma att få ett jobb. Ett problem på den svenska arbetsmarknaden är att andelen enklare jobb är väldigt låg. I diagram 1 nedan redovisas andelen arbeten i de olika EU-länderna där det saknas krav på särskild yrkesutbildning. Här framgår har Sverige lägst andel enkla jobb av samtliga EUs 28 länder. Diagram 1 Andelen arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning i EU Källa: Eurostat Mot den bakgrunden kan man ställa sig frågan varför man riktade åtgärden mot restaurangbranschen. Det fanns flera orsaker till detta. Den första var att det i restaurangbranschen finns många arbeten där det inte ställs några egentliga krav på utbildning och/eller erfarenhet för att få dessa arbeten. Att arbeta som restaurangbiträde är ett exempel på den typen av arbete. Enligt Visitas lönestatistik var exempelvis år 2015 ca 35 procent av samtliga anställda restaurangbiträden i hotell- och restaurangbranschen. 9

10 En stor andel av de personer som står lång ifrån arbetsmarknaden utgörs av vissa grupper av unga och utlandsfödda. Det gemensamma för dessa är ofta en svag utbildningsbakgrund och begränsad erfarenhet av yrkesarbete. Den andra orsaken att sänka momsen på restaurangtjänster var att restaurangbranschen har en stor andel unga och utlandsfödda sysselsatta. I tabell 1 redovisas hur de sysselsatta i restaurangbranschen respektive på den övriga arbetsmarknaden fördelar sig med avseende på unga och utlandsfödda. Som framgår av tabellen var år procent av de sysselsatta i restaurangbranschen i åldern år. Motsvarande andel på den övriga arbetsmarknaden var knappt 10 procent. Av samtliga sysselsatta i restaurangbranschen var 39 procent år 2011 utlandsfödda. Motsvarande andel på den övriga arbetsmarknaden var 13 procent. Tabell 1 Fördelning av sysselsatta på åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda 2011 Restaurangbranschen Övriga arbetsmarknaden år 25år - Totalt år 25år - Totalt Svenskfödda 27,2 33,9 61,1 8,9 77,9 86,9 Utlandsfödda 4,6 34,4 38,9 0,7 12,4 13,1 Totalt 31,7 68,3 100,0 9,7 90,3 100,0 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB Det totala antalet sysselsatta i restaurangbranschen utgjorde endast 2,3 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden år 2011, se tabell 2. När det gäller andelen av unga och utlandsfödda är dock andelen betydligt större. Av samtliga sysselsatta mellan år var 7,1 procent sysselsatta inom restaurangbranschen. Av samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden som var födda utomlands så var 6,5 procent sysselsatt i restaurangbranschen. Vad som inte framgår av dessa siffror är att om man bara tittade på andelarna i restaurangbranschen av de enklare jobben, dvs. de som inte kräver någon direkt utbildning eller erfarenhet är de andelarna i själva verket mycket större. Tabell 2 Restaurangbranschens andel av sysselsatta i olika på åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda av samtliga sysselsatta år 25år - Totalt Svenskfödda 6,6 1,0 1,6 Utlandsfödda 12,7 6,1 6,5 Totalt 7,1 1,7 2,3 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster skulle öka sysselsättningen Hur var det då tänkt att den sänkta momsen skulle generera jobb i restaurangbranschen? 10

11 Åtgärden var tänkt att fungera så att den sänkta momsen skulle hålla tillbaka prisutvecklingen i restaurangbranschen och därmed stimulera efterfrågan på restaurangtjänster. Den ökade efterfrågan skulle i sin tur leda till öka sysselsättning. Den sänkta restaurang- och cateringmomsen bedömdes långsiktigt få fullt genomslag på restaurangpriserna. Ett fullt genomslag på restaurangpriserna bedömdes inte ske omedelbart utan vara en process som skulle ske över en lägre tidsperiod. En lägre prisnivå på restaurangtjänster, jämfört med om momsen inte sänkts, bedömdes öka efterfrågan på restaurangtjänster. De flesta undersökningar som tittat på hur priskänslig omsättningen på restaurangtjänster är, visar att prisförändringar får relativt stora effekter på efterfrågan på restaurangtjänster (priselasticiteten på restaurangtjänster är relativt stor). Ökad omsättning (i volym) på restaurangtjänster får omedelbart effekt på sysselsättningen i restaurangbranschen, då ökad produktionsvolym kräver fler arbetade timmar. Den slutsatsen är baserad på att det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen på restaurangtjänster och ett ökat antal arbetade timmar är starkt. För att reformen ska anses vara lyckad ska den ökade sysselsättningen ske utan att sysselsättning, i stor utsträckning, trängs undan i andra sektorer i ekonomin. 11

12 UTVÄRDERINGAR AV SÄNKT MOMS PÅ RESTAURANG- OCH CATERINGTJÄNSTER Momsen på restaurang- och cateringtjänster (exkl. alkoholhaltiga drycker) sänktes således från 25 till 12 procent den första januari De myndigheter som då fick i uppdrag att utvärdera effekten av reformen har nu lämnat sina slutrapporter. Även om myndigheterna hade i uppdrag att utvärdera reformen utifrån flera olika aspekter kommer vi här bara att fokusera på det som var det huvudsakliga syftet med reformen, att höja den långsiktiga sysselsättningsnivån på den svenska arbetsmarknaden. De två myndigheter som studerat den frågan är Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys. Deras resultat kommer att redovisas i det följande avsnittet. Utöver dessa två myndigheter har också Visita gjorde en bedömning av reformen effekter på sysselsättningen som också kommer att redovisas. I det här avsnittet kommer vi först göra en genomgång över hur utvecklingen av antalet sysselsatta har sett ut i restaurangbranschen samt på den övriga arbetsmarknaden sedan momsen sänktes i januari 2012 fram till och med Vi kommer också att visa hur stor del av utvecklingen av antalet sysselsatta olika åldersgrupper och utlandsfödda har stått för i restaurangbranschen under perioden. Därefter görs en genomgång över vilka sysselsättningseffekter i restaurangbranschen som under perioden , enligt utvärderingarna, kan tillskrivas den sänkta restaurang- och cateringmomsen. Avslutningsvis så redogörs för vad de olika utvärderingarna säger om effekterna på den varaktiga sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden. Utveckling av sysselsättningen i restaurangbranschen För att med säkerhet kunna bedöma sysselsättningseffekter på branschnivå på den svenska arbetsmarknaden bör man använda sig av registerstatistik. Man kommer då bort från den statistiska osäkerhet som uppkommer vi olika typer av urvalsundersökningar. Sedan december 2015 finns registerbaserad statistik över utvecklingen av antalet sysselsatta på hela den svenska arbetsmarknaden och för olika delbranscher perioden , de tre åren efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringstjänster. I tabell 3 redovisas utvecklingen av antalet sysselsatta i restaurangbranschen respektive på den övriga arbetsmarknaden perioden Utvecklingen redovisas dessutom för två olika åldersgrupper samt för svenskfödda respektive utlandsfödda. Utvecklingen redovisas dels i antal, dels i procent. Som framgår av tabellen ökade antalet sysselsatta i restaurangbranschen med drygt under de tre åren. Antalet sysselsatta som var 25 år eller äldre ökade med och de som var mellan år ökade med Antalet utlandsfödda sysselsatta i 12

13 restaurangbranschen ökade med drygt under perioden, antalet svenskfödda med något färre. På den övriga arbetsmarknaden ökade antalet sysselsatta med Ökningen var klart större bland utlandsfödda, drygt , än antalet svenskfödda, Den procentuella ökningen av sysselsatta i restaurangbranschen var något större bland de äldre än bland de yngre, 16 procent för anställda 25 år och äldre och 15 procent för anställda år. Ökningen bland utlandsfödda var 21 procent, att jämföra med 13 procent för svenskfödda. Det procentuella ökningarna på den övriga arbetsmarknaden var mycket mindre än i restaurangbranschen. Den totala ökningen av sysselsatta i restaurangbranschen var 15,8 procent jämfört med endast 2,8 procent på den övriga arbetsmarknaden. Tabell 3 Ökning av sysselsatta i olika åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda perioden Restaurangbranschen Övriga arbetsmarknaden år 25år - Totalt år 25år - Totalt Antal Antal Antal Antal Antal Antal Svenskfödda Utlandsfödda Totalt %-ök. %-ök. %-ök. %-ök. %-ök. %-ök. Svenskfödda 13,8 12,1 12,8 1,6 1,0 1,1 Utlandsfödda 22,9 20,3 20,6 6,6 14,7 14,2 Totalt 15,1 16,2 15,8 2,0 2,9 2,8 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB I tabell 4 redovisas hur stor andel av ökningen i olika åldersgrupper samt för utlandsfödda och svenskfödda som skedde i restaurangbranschen av ökningen på hela arbetsmarknaden. Av tabellen framgår att restaurangbranschen stod för 11,6 procent av ökningen av sysselsatta på hela arbetsmarknaden. Detta ska ställas mot det faktum att antalet sysselsatta i restaurangbranschen endast utgjorde 2,3 procent av samtliga sysselsatta år procent av den totala ökningen av sysselsatta i åldersgruppen år skedde i restaurangbranschen. Drygt 16 procent av sysselsättningsökningen bland svenskfödda skedde i restaurangbranschen och drygt 9 procent av sysselsättningsökningen bland utlandsfödda. 13

14 Tabell 4 Restaurangbranschens andel av ökningen av antalet sysselsatta i olika på åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda av den totala ökningen av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden perioden år 25år - Totalt Svenskfödda 38,1 10,7 16,3 Utlandsfödda 33,6 8,2 9,1 Totalt 37,0 9,0 11,6 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen av antalet sysselsatta i restaurangbranschen har varit exceptionellt stark under perioden Antalet sysselsatta i restaurangbranschen stod 2011 för 2,3 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Under perioden så stod restaurangbranschen för hela 12 procent av ökningen av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Vad säger utvärderingarna om sysselsättningseffekterna av en sänkt moms i restaurangbranschen? Under slutet på 2015 kom Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys med sina slutrapporter avseende deras utvärderingar av effekterna av sänkt restaurang- och cateringmoms. Visita hade redan under våren 2015 lämnat en rapport om deras analys av effekterna av den sänkta momsen. I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vad de olika utvärderingarna säger om antalet jobb som skapats i restaurangbranschen under perioden som en direkt följd av den sänkta momsen, dvs. jobb som inte skulle blivit till om inte momsen sänkts. De olika utvärderingarna har redovisat sysselsättningseffekterna på något olika sätt. Samtliga utvärderingar har tittat på utvecklingen av lönesumman perioden Tillväxtanalys och Visita har med hjälp av utvecklingen av restaurangbranschens genomsnittslön sedan räknat ut hur många helårsverken som skapats till följd av den sänkta momsen. Konjunkturinstitutet har också redovisat en utveckling av lönesumman men inte räknat om den till antalet helårsverken. Skälet är att man ansett att skattning varit för osäker. Resultaten som Tillväxtanalys och Visita redovisar är inte fullt ut jämförbara då restaurangbranschen inte avgränsats på samma sätt, se anmärkningar under tabell 5. Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet har redovisat effekten på antalet sysselsatta baserat på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Effekterna avser perioden då registerstatistiken för 2014 publicerades för sent för att kunna tas med i deras rapporter. Resultaten som Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet redovisar är inte heller fullt ut jämförbara då restaurangbranschen inte avgränsats på samma sätt, se anmärkningar under tabell 5. 14

15 Resultaten av de olika bedömningarna redovisas i tabell 5. Enligt Vista skapades helårsverken i restaurangbranschen perioden som en direkt följd av den sänkta momsen, se tabell 5. Enligt Tillväxtanalys skapades helårsverken under samma period. Siffrorna är, som nämndes tidigare inte helt jämförbara då branschen inte är avgränsad på exakt samma vis. Visitas bedömning är samtidigt att det totalt skapats helårsarbeten i restaurangnäringen under perioden , vilket innebär att momssänkningen svarade för 65 procent av det ökande antalet helårsarbeten. Även Konjunkturinstitutet skattade ökningen på lönesumman som en direkt följd av momssänkningen. Man bedömde dock att skattningen var för statistiskt osäker och gjorde därför ingen uppskattning av antalet helårsverken. Det kan tyckas något förvånande då Konjunkturinstitutet i sin första rapport, som avsåg de första ett och ett halva åren efter den sänkta momsen, med utgångspunkt från ökningen av lönesumman bedömde att det under den perioden skapats helårsverken som en direkt följd av den sänkta momsen. Enlig Konjunkturinstitutet ökade antalet sysselsatta med perioden som en direkt följd av den sänkta momsen, se tabell 5. Enligt Tillväxtanalys ökade sysselsättningen med nästan under samma period. Uppgifterna är dock, som tidigare påpekats i heller fullt ut jämförbara då Tillväxtverket har tittat på en bredare grupp än vad Konjunkturinstitutet har gjort. Under perioden ökade antalet sysselsatta totalt i den grupp som Konjunkturinstitutet tittat på med ca Det betyder att enligt Konjunkturinstitutet så stod momssänkningen för drygt 40 procent av ökningen av antalet sysselsatta i den gruppen under perioden Under samma period ökade antalet sysselsatta i den grupp som Tillväxtanalys studerat med drygt , vilket innebär att enligt Tillväxtanalys så stod momssänkningen för ca 60 procent av ökningen i den gruppen under perioden. Tabell 5 Antalet tillkomna helårsverken i restaurangbranschen som är en direkt följd av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster perioden respektive antalet tillkomna sysselsatta i restaurangbranschen som är en direkt följd av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster perioden Helårsverken Sysselsatta Visita Tillväxtanalys Konjunkturinstitutet Beräknad utifrån utveckling av lönesumman och branschens genomsnittslön 2 Beräknad utifrån utveckling av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) SCB Anm. 1. Lönesumman som Visitas skattning är baserad på är från LAPS (SCB) och avser SNI-grupp 56. Lönesumman som Tillväxtanalys skattning är baserad på är GIN-skatt och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2 samt SNI-koderna och

16 Anm. 2 Sysselsättningen som Konjunkturinstitutets skattning är baserad på är från RAMS (SCB) och avser SNI-grupp 56 exkl ,56293, Sysselsättningen som Tillväxtanalys skattning är baserad på är RAMS (SCB)och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2 samt SNI-koderna och Anm. 3 Sysselsättningen som Konjunkturinstitutets skattning är baserad på är från RAMS (SCB) och avser SNI-grupp 56 exkl ,56293, Sysselsättningen som Tillväxtanalys skattning är baserad på är RAMS (SCB)och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2 samt SNI-koderna och Vad säger utvärderingarna om de långsiktiga sysselsättningseffekterna? Syftet med momssänkningen var att långsiktigt öka den varaktiga sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden. I avsnittet ovan har vi visat att sysselsättningen ökat kraftigt i restaurangbranschen på kort sikt och att enligt de olika utvärderingar som gjorts har den sänkta momsen bidragit till en stor del av denna ökning. En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, det vill säga att ökningen av sysselsatta i restaurangbranschen inte långsiktigt motsvaras av en minskning av antalet sysselsatta i andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades tre villkor som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd av momssänkningen ska vara nettojobb. 1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån. 2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster. 3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra branscher ökar. Givet att dessa tre antaganden gäller så skulle, enligt utredningen, den ökade efterfrågan på arbete i restaurangbranschen motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher. Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre. Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den lön som hade rått vid perfekt konkurrens, det vill säga att villkor 1 gäller. När det gäller antagande två och tre så måste de utvärderas empiriskt. I tabell 6 redovisas den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv, under fyra olika tidsperioder. Under perioden för vilken det finns lönestatistik tillgänglig så har inte löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen avvikit från den historiska i förhållande till näringslivet totalt eller närliggande branscher. Detta betyder att den 16

17 kraftigt ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte verkar drivit upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher, dvs villkor 2 och 3 verkar uppfyllda på kort sikt. Tabell 6 Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv (arbetare) under fyra olika perioder Totalt Varuhandel Service Hotell & restaurang ,1 3,3 2,5 3, ,7 3,7 3,0 4, ,4 2,3 3,4 2, ,4 2,8 2,5 2,5 Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik Visita gör bedömningen att då den ökade sysselsättningen i restaurangbranschen inte verkar ha påverkat löneökningstakten i restaurangbranschen eller närliggande branscher positivt så kommer skillnaden mellan den kortsiktiga sysselsättningen i restaurangbranschen och den varaktiga sysselsättningen på hela arbetsmarknaden att vara liten. Konjunkturinstitutets bedömning är att den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela ekonomin av sänkt moms på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen personer. Konjunkturinstitutet skriver att bedömningen av den långsiktiga effekten är behäftad med stor osäkerhet. Tillväxtanalys bedömer, mot bakgrund av att de kortsiktiga effekterna är relativt kraftiga och att en stor del av inflödet till branschen inte var sysselsatta året innan, att den sänkta restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. Tillväxtanalys anger dock ingen siffra avseende den varaktiga sysselsättningen. 17

18 REDUCERADE MOMSSATSER I SVERIGE Det huvudsakliga syftet med konsumtionsskatter är att få in intäkter till staten genererade momsen statliga skatteintäkter på 354 miljarder kronor. Utöver att ge intäkter till staten används också konsumtionsskatter för att, i vissa fall, påverka konsumtionen av olika varor och tjänster. Att lägga punktskatter på olika varor och tjänster tjänar exempelvis syftet att minska konsumtionen av dessa. Det handlar t ex om att man genom en tobaksskatt vill minska användandet av tobak. Tanken är att skatten höjer priset på varan eller tjänsten. Även mervärdesskatten används för att påverka konsumtionen av vissa varor och tjänster. Här handlar det dock i samtliga fall om att tillämpa en reducerad momssats, dvs. en lägre momssats än standardmomsen, och på så sätt stimulera konsumtionen av varan eller tjänsten. I tabellen 7 visas vilka varor och tjänster i Sverige som är belagda med reducerade momssatser och hur utvecklingen har sett ut sedan början på 1990-talet. I 7 kapitlet 1 mervärdesskattelagen sägs inledningsvis att skatt ska tas ut med 25 procent. Därefter anges i vilka fall skattesatsen istället är 12 procent respektive 6 procent. Förutom restaurang- och cateringtjänster beskattas med den reducerade skattesatsen 12 procent: omsättning av livsmedel (med undantag av bl.a. spritdrycker, vin och starköl), rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping, omsättning av konstverk som ägs av upphovsman samt import av konstverk, samlar föremål och antikviteter. Med den reducerade momssatsen 6 procent beskattas omsättning av böcker, tidningar m.m., tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera-, samt balettföreställningar eller liknande, viss biblioteks- och museiverksamhet, tillträde till djurparker, upplåtelser eller överlåtelse av vissa upphovsrättsliga rättigheter, omsättning av tjänster inom idrottsområdet samt personbefordran. Vilka skäl som har anförts för att tillämpats reducerade momssatser på olika varor och tjänster har varierat. Här redovisas några exempel 1. Rumsuthyrning och camping Det skäl som i första hand har anförts för att införa regler om reducerad skattesats för hotelltjänster 1992 och 1993 var att åtgärden skulle stimulera turismen i Sverige (stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft). Åtgärden ansågs ge regionalpolitiska effekter och det uttalades även att sysselsättningseffekten kunde bli betydande. 1 Skälen här är hämtade från den statliga utredningen Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57). 18

19 Transport i skidliftar Det skäl som i första hand har anförts för att införa regler om reducerad skattesats för transport i skidliftar var att åtgärden skulle stimulera turismen i Sverige (stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft). Åtgärden ansågs ge regionalpolitiska effekter och det uttalades även att sysselsättningseffekten kunde bli betydande. Det har i detta sammanhang även uttalats att skidliftsverksamhet har vital betydelse för den svenska fjällturismen. Livsmedel Som skäl för att införa reducerad skattesats för livsmedel den 1 januari 1992 åberopades att en sänkning av livsmedelsmomsen var en bättre åtgärd för att bekämpa inflationen än att sänka den generella momsnivån med 1,25 procent, vilket varit den ursprungliga avsikten. I prop. 1994/95:150 föreslogs att ersättningsnivåerna i bidragssystemen samlat skulle sänkas till 75 procent den 1 januari Regeringen uttalade att dessa sänkningar skulle få kraftiga fördelningspolitiska konsekvenser. Sänkningen av bidragsnivåerna skulle därför kompletteras med en ytterligare sänkning av matmomsen från 21 till 12 procent. I propositionen uttalas att detta särskilt skulle gynna barnfamiljer och låginkomsttagare som i allmänhet använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till matinköp. Tabell 7 Skattesatser för mervärdesskatt 19

20 REDUCERADE MOMSSATSER PÅ RESTAURANGTJÄNSTER I EUROPA Sverige är långt ifrån det enda landet inom EU som tillämpar reducerade momssatser på olika varor och tjänster. Med reducerad moms avses lägre en lägre momssats än den standardmomssats som landet i fråga tillämpar. I EU:s regelverk avseende momssatser gäller att inget land får ha en standardmoms på lägre än 15 procent och bör inte ha en standardmoms på högre än 25 procent 2. I diagram 2 nedan visas nivån på momssatsen på restaurangtjänster i samtliga 28 medlemsländer i EU år Av diagrammet framgår att 13 av de 28 medlemsländerna i EU har en reducerad momssats på restaurangtjänster. Vad som omfattas av den reducerade momssatsen varierar något mellan länderna. Det finns två huvudsakliga skäl varför så många länder tillämpar en reducerad momssats på restaurangtjänster. Det ena är att man vill gynna landets turistindustri. Att skapa förutsättningar till lägre restaurangpriser är ett sätt att göra detta då restaurangkonsumtion är en stor del av genomsnittsturistens totala konsumtion. Det andra skälet är att stimulera skapandet av flera jobb på arbetsmarknaden där kraven utbildning och erfarenhet inte är så höga. Restaurangbranschen är en av de branscher där en stor del av jobben är sådana. Av diagrammet framgår också att det finns många länder som har en betydligt lägre moms på restaurangtjänster än vad Sverige har. Alla länder som har en reducerad momssats på restaurangtjänster har också en reducerad momssats på livsmedel, detta eftersom momssatsen ska vara konkurrensneutral mellan olika former av livsmedel. Sammanfattningsvis kan konstateras att Sverige på intet sätt sticker ut i EU med avseende på restaurangmomsen. Av de 13 EU-länder som tillämpar en reducerad moms på restaurangtjänster så har 11 en lägre moms på restaurangtjänster än vad Sverige har. 2 Ungern har en standardmoms som överstiger 25 procent. Den är 27 procent. 20

21 Procent Diagram 2 Momssats på restaurang- och cateringtjänster i EUs 28 medlemsländer , , Källa: Hotrec 21