70 procents sysselsättning år 2025

Transkript

1 PM procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige

2 Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för Sverige. Särskilda mål för hur många som jobbar bland unga, utrikes födda och äldre sätts upp. På så sätt leder vi politiken rätt och skapar förutsättningar för nödvändiga strukturreformer. Målet att sysselsättningsgraden mellan ska uppgå till 70 procent - innebär att nya jobb behöver tillkomma fram till Ett delmål om nya jobb till år 2020 innebär att människor då behöver vara i arbete. Den nuvarande regeringen har trots omfattande kritik valt att använda ett arbetslöshetsmål som sitt huvudsakliga riktmärke för arbetsmarknadspolitiken. Mål som fokuserar på delmängder av de som inte är sysselsatta istället för att öka antalet sysselsatta har uppenbara brister. En ekonomisk politik som ensidigt formuleras med sikte på arbetslöshetsstatistiken riskerar att missa avgörande delar i att identifiera och bekämpa utanförskap. Även om sysselsättningen inte skulle växa nämnvärt, sjukskrivningarna öka och fler går in i förtidspension kommer en regering vägledd av nuvarande mål att kunna hävda att deras politik för oss närmare målet att arbetslösheten blir lägre. Att människor slutar söka ett arbete, erbjuds en förtidspensionering eller övergår i sjukskrivning, och därmed träder Rådet ser en risk för att ett svåruppnåeligt mål för arbetslösheten skulle kunna leda till åtgärder som kortsiktigt eller rent statistiskt minskar arbetslösheten, men som har långsiktigt negativa effekter på sysselsättningen. - Finanspolitiska rådet, 2015 ut ur arbetskraften, ska inte registreras som en framgång. Politiken måste istället ha som mål att så många arbetsföra som möjligt ska få bidra och komma i arbete. Därför föreslår Folkpartiet Liberalerna i vår budgetmotion ett nytt sysselsättningsmål för Sverige. Det är ett ambitiöst mål som kommer vägleda oss i vårt eget ekonomisk-politiska utvecklingsarbete och som vi vill ska vägleda de fortsatt nödvändiga reformerna av Sveriges arbetsmarknad. Särskilda delmål för hur många som jobbar bland unga, utrikes födda och äldre sätts samtidig upp. Detta leder politiken rätt och skapar ytterligare drivkrafter på nödvändiga reformer. Det nya sysselsättningsmålet för Sverige är detta: Sysselsättningen bland hela befolkningen (15-74 år) ska till 2025 öka till 70 procent. År 2020 ska vi ha nått drygt halvvägs till 68,5. Sysselsättningen bland utrikes födda (15-74 år) ska till 2025 öka till 65 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs. Sysselsättningen bland unga (15-24 år) ska till 2025 öka till 45 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs. Sysselsättningen för de äldre i arbetskraften (65-74 år) ska till 2025 öka till 25 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs. Folkpartiet Liberalerna 2

3 Sysselsättningsgrad Det nya sysselsättningsmålet för Sverige innebär att jobb behöver skapas till år Delmålet innebär att jobb behöver skapas redan till 2020 så att människor då är i arbete. En höjd sysselsättningsgrad till 70 procent år 2025 innebär att vi genom reformer för en bättre fungerande arbetsmarknad behöver höja den strukturella sysselsättningsgraden med motsvarande nya jobb. Det tidigare målet om 80 procents sysselsättning mellan år nåddes under Alliansregeringen. Detta nya sysselsättningsmål, som täcker in en större del av befolkningen, är betydligt ambitiösare. Det också ambitiösare än Alliansens tidigare mål för sysselsättningen år Ett sysselsättningsmål för Sverige 80% 68,5% 70% 66,6% 70% 65% 61,9% 58,8% 60% 50% 42,6% 43,8% 0,45 40% 30% 25% 20,8% 16,5% 20% 10% 0% Befolkningen år Utrikes födda år Unga år Äldre år Strukturreformer för högre sysselsättning Folkpartiet Liberalerna avser att möta de utmaningar Sveriges står inför och nå sysselsättningsmålet genom fortsatta strukturreformer. Vi föreslår i vår kommande budget sänkta skatter på arbete, en liberaliserad arbetsrätt och nya vägar till riktiga yrkeskunskaper. Vi föreslår också reformer för att öka nybyggnationen och rörligheten på Sveriges bostadsmarknad. Detta är huvudinriktningen också för de reformer vi kommer återkomma till i syfte att skapa förutsättningar för att Sverige ska nå sysselsättningsmålet. Ett mål som innebär att fler jobb strukturellt måste komma till innebär att en reformagenda av samma mått som genomfördes under Alliansregeringens första två mandatperioder, behöver genomföras ytterligare en gång. Alliansen styrde i två mandatperioder Sverige mot högre sysselsättning men det krävs fortfarande tillkommande och omfattande förändringar av arbetsmarknadens funktionssätt om den svenska sysselsättningen märkbart ska stiga och utanförskapet tryckas tillbaka. Finanspolitiska rådet pekar ut det svenska anställningsskyddet och de kollektivavtalade minimilönerna som områden där arbetsmarknaden fungerar dåligt. Konjunkturinstitutet beskriver den svenska arbetsmarknaden som tudelad där höga lägstalöner gör att unga och andra grupper med svag förankring inte kommer i anställning. Vår utgångpunkt i de strukturreformer vi föreslår handlar om att stärka övergången mellan skola och arbete, öppna upp en svår och stängd arbetsmarknad med flera enkla jobb och reformera svensk bostadsmarknad. Budgetnyhet idag: Skattesänkningar för jobb och tillväxt Folkpartiet Liberalerna presenterar idag ett skattepaket ur vår kommande budgetmotion för fler jobb och ökad konkurrenskraft i Folkpartiet Liberalerna 3

4 Sverige. Vi föreslår att värnskatten avskaffas och att den första brytpunkten höjs till motsvarande kronor per månad. Vi föreslår sänkta arbetsgivaravgifter och utvidgade RUT-avdrag. Skattesänkningarna är fullt finansierad. Konjunkturinstitutet bedömer att bara de skattehöjningar och åtgärder som var kända före årets budgetproposition skulle sänka den långsiktiga sysselsättningen med till personer samtidigt som arbetskraften minskar personer. Den skattepolitik regeringen nu slagit in på trycker tillbaka arbetskraftsdeltagandet, dämpar den konjunktureralla sysselsättningsökningen, leder till strukturellt högre arbetslöshet och färre arbetade timmar i ekonomin. Huvudlinjen i Folkpartiet Liberalernas budgetförslag är att avvisa de omotiverade skattehöjningar på jobben som regeringen föreslår för att istället långsiktigt sänka marginalskatterna i Sverige. Avskaffad värnskatt Folkpartiet Liberalerna föreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatten, den så kallade värnskatten, avskaffas under denna mandatperiod. Avskaffandet inleds 2016 och slutförs i ett andra steg För 2016 innebär det att värnskatten sätts till 2,5 procent istället för dagens 5 procent. Det är prioriterad reform för att öka utbytet av att utbilda sig och ta ansvar. Det är också en central reform för att möjliggöra ökade internationellt konkurrenskraft i det svenska näringslivet. Avskaffad värnskatt kostar 6 miljarder kronor Höjd brytpunkt för en miljon löntagare Folkpartiet Liberalerna genomför i denna budgetmotion samtidigt en kraftfull höjning av brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Vi föreslår en kraftig höjning av brytpunkten från dagens ca kronor per månad till kronor per månad. Det innebär sänk skatt för en miljon löntagare. Folkpartiet Liberalernas förslag innebär att en genomsnittlig verksamhetschef inom omsorgen, programmerare, veterinär, eller specialistsjuksköterska helt slipper betala statlig skatt. För reformen avsätts 6,2 miljarder kronor Förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 63 år Folkpartiet Liberalerna föreslår att åldersgränsen i det förhöjda jobbskatteavdraget justeras ned i två steg med två år för att även inkludera personer som vid året ingång fyllt högst 63 år. Alliansen införde ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre i syfte att få fler äldre att stanna kvar i arbetslivet. Nu tas nästa steg. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet. Förändringen beräknas kosta 0,7 miljarder kronor Breddad arbetsmarknad genom vidgat RUT Folkpartiet Liberalerna föreslår att RUT-avdraget utvecklas och vidgas. Vi föreslår att subventionsgraden för RUT höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång fyllt 80 år och att RUT-avdraget nu vidgas till att omfatta även flyttjänster. Sammantaget avsätts för de två reformerna 0,8 miljarder kronor Sänkta arbetsgivaravgifter för unga Folkpartiet Liberalerna väljer att fokusera de sänka arbetsgivaravgifterna på de allra yngsta. Det är den åldersgruppen som har störst behov av sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Folkpartiet Liberalerna fullföljer i denna motion en Folkpartiet Liberalerna 4

5 sådan förändring och föreslår att arbetsgivaravgifterna för unga som vid årets ingång inte fyllt 20 år sänks ned till 15,46 procent från och med den 1 januari En sådan förändring riktar en ny nedsättning till de som efter fullgjord gymnasieutbildning ska etablera sig på arbetsmarknaden och värnar sysselsättningen bland unga. Reformen beräknas 2017 kosta 3,6 miljarder kronor. Nej till regeringens skattehöjningar på jobb och tillväxt Folkpartiet Liberalerna avvisar regeringens marginalskattehöjning på inkomster från till kronor i månaden. Höjda marginalskatter i dessa inkomstintervall pressar också tillbaka antalet arbetade timmar i ekonomin. Vi vill även markera mot det anmärkningsvärda i att regeringen i sin inkomstberäkning inte tagit höjd för att arbetade timmar faller som en följd av den höjda marginalskatten. Allt tyder därför på att budgetpropositionen i denna del är underfinansierad. Folkpartiet Liberalerna avvisar vidare helt regeringens föreslagna uppräkningstakt av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för åren 2016 och Vi avvisar vidare den särskilda löneskatten för äldre. Bland annat Ekonomistyrningsverket har pekat på en sådan skatt riskerar att dämpa den nödvändigt positiva sysselsättningsutvecklingen bland äldre Folkpartiet Liberalerna avvisar också helt regeringens sänkta subventionsgrad i ROT och föreslår att avdraget sätts till 50 procent. Folkpartiet avvisar vidare regeringens sänkta tak i RUT-avdraget. Detta är förändringar som riskerar att öka svartarbetet i byggbranschen och samtidigt hota framväxten av de RUTföretag som nu etablerat sig och växer. 30 miljarder i skattesänkningar för jobb och tillväxt jämfört med regeringen Avskaffad värnskatt i två steg Höjd brytpunkt till kronor per månad Förhöjt jobbskatteavdrag Högre subventionsgrad i RUT för de över 80 år Vidgat RUT till flyttjänster Sänkt arbetsgivaravgift för unga upp till 20 år Summa skattesänkningar jämfört med regler Nej till sänkt uppräkning av brytgränsen Nej till slopat jobbskatteavdrag Nej till försämrat RUT och ROT Nej till särskild löneskatt för äldre Summa avvisningar av skattehöjningar Summa skattesänkningar jämfört med regeringen Folkpartiet Liberalerna 5