Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Transkript

1 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från Näringen skapar årligen hundratusentals jobb, tillväxt och attraktiva regioner och möjliggör ett levande Sverige. Kort och gott besöksnäringen är en viktig del av svensk tillväxt och bör bli betraktad som en svensk basnäring. För att besöksnäringens potential att skapa fler jobb, öka integrationen och tillväxten i hela landet krävs en samsyn kring behoven och förutsättningarna. I den samlade besöksnäringens strategi som lanserades 2010 anges näringens inriktning på de kommande årens arbete. I jämförelse med andra basnäringar är det dock tydligt att Sverige saknar en sammanhållen politik för svensk besöksnäring. En politik som tar hänsyn till besöksnäringens avgörande roll som jobb- och integrationsmotor samt att näringen domineras av små och medelstora företag. Här kan du läsa de frågor Visita prioriterar för att besöksnäringen fullt ut ska kunna utvecklas och öka i betydelse för jobb och tillväxt i hela landet. Programmet antaget av Visitas styrelse Sid 1 av 5

2 1. Säkerställ kompetensförsörjningen långsiktigt Besöksnäringen är en arbetskraftsintensiv näring i kraftig tillväxt. Drygt 31 procent av alla anställda är under 26 år och mer än en tredjedel har en annan härkomst än svensk. Sett till den demografiska utvecklingen på medellång sikt, med små ungdomskullar, kommer näringen ställas inför stora utmaningar. Besöksnäringen behöver rekrytera mer än medarbetare innan Detta ställer nya krav på kompetensförsörjning. : dialogen mellan utbildningsaktörer och besöksnäringen måste utvecklas för att säkerställa aktuella och relevanta utbildningar. det krävs fokus och ökade anslag för ökad kvalitet på gymnasiala yrkesutbildningar relaterade till besöksnäringen. gymnasiala lärlingsanställningen som är undantagen LAS bör utvecklas för att fler företag kan nyttja denna anställningsform. yrkesintroduktionsanställning bör utvecklas så att fler företag kan nyttja den anställningsformen. ökad samverkan mellan utbildningarna och näringens aktörer är nödvändigt för att säkerställa att undervisningen är aktuell och relevant. Yrkesvux ska vara åldersoberoende och en permanent del av utbildningssystemet för att skapa fler vägar in i näringen. Yrkeshögskolan behöver ökade resurser för att tillgodose både kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom besöksnäringen. Yrkeshögskolan ska ges möjlighet till behörighetsgivande kurser. validering och bättre matchning av nya svenskar säkerställer att relevant kompetens inte går besöksnäringen förbi. 2. Sänk skatten på att anställa och arbeta Hela 9 av 10 företag i besöksnäringen har färre än 10 anställda. Besöksnäringen domineras av små och medelstora företag med verksamheter i hela Sverige Besöksnäringen är den största ungdomsarbetsgivaren i Sverige med drygt 31 procent anställda under 26 år. Näringen är en av de viktigaste för att skapa jobb för nya svenskar mer än 34 procent av alla anställda är utlandsfödda och 6 av 10 företag inom näringen drivs av utlandsfödda. Besöksnäringen är en personalintensiv näring och kan erbjuda alla ett steg in i arbetslivet. Sverige är i behov av fler enkla jobb och fler möjligheter för individer att etablera sig på arbetsmarknaden. OECD och flertalet expertmyndigheter ser att ökade kostnader att anställa, bland annat genom de nu beslutade höjningarna av arbetsgivaravgifterna för unga, kommer leda till färre jobb för grupper som har svårt att annars etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel unga. Med sänkta kostnader för att anställa skulle möjligheterna för företagen att växa och därmed skapa fler arbetstillfällen öka. Sid 2 av 5

3 arbetsgivaravgiften ska sänkas, särskilt för unga. arbetsgivaravgifterna måste reformeras så att det skapas incitament för arbetsgivare att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. 3. Skapa förutsättningar för lönsamt företagande Medianföretaget inom besöksnäringen har en nettomarginal på knappt två procent, samtidigt skapar dessa företag hundratusentals arbetstillfällen. Kostnaden för anställda utgör i genomsnitt mer än 40 procent av omsättningen. Skatter, avgifter och andra pålagor påverkar företagens möjlighet att anställa och utveckla verksamheten. energiskatten bör sänkas till samma nivå för besöksnäringen som för andra basnäringar. analys av förutsättningarna för offentliga säljverksamheter ska ske regelbundet för att säkerställa att dessa verksamheter inte snedvrider konkurrensen med det privata näringslivet. Upphandlingsmyndigheten/Konkurrensverket bör öka informations- och utbildningsinsatserna för att höja kvaliteten på de offentliga upphandlingarna. kommunerna i större utsträckning ska nyttja besöksnäringsföretagen som en resurs i kommunala verksamheter. 4. Minska regelbördan och förenkla regeltillämpningen Företagen inom besöksnäringen är hårt reglerade. Uppgiftslämnarbördan till statliga och kommunala myndigheter är omfattande. För att näringens potential för tillväxt och sysselsättning ska realiseras måste regelbördan, regelkrånglet och uppgiftslämnandet minska. Enklare regler frigör resurser till näringens tillväxt och utveckling, till gagn för hela Sverige. innan nya regelverk införs, eller gamla revideras, måste dessa utredas och analyseras mer noggrant än i dagsläget. avsedda effekter av regleringar måste stå i rimlig proportion till företagens kostnader. regeltillämpningen kring tillstånd och avgifter ska vara likvärdig över hela landet, något den inte är idag. företagens obligatoriska uppgiftslämnande måste reduceras och förenklas. onödiga regelverk och lagar, så som danstillstånd och hotelltillstånd, ska avskaffas. den totala regelbördan för alla besöksäringsföretag i kommunen ska sammanställas av varje enskild kommun. 5. Öka och anpassa finansieringen Tjänstesektorn är numera Sveriges största sektor. Tjänsteföretagen har generellt svårare att få extern finansiering för utveckling och tillväxt än till exempel industrisektorn. Det ställer nya Sid 3 av 5

4 krav på anpassning av offentliga stödstrukturer och finanssektorn så att dessa kan utvärdera och bedöma affärspotentialen för tjänsteproduktion. Det måste bli enklare för företag att få tillgång till kapital och möjlighet att bygga upp ett eget kapital. det krävs reformerade skatteregler för tjänsteföretagen. Tillgång till offentliga stöd och krediter ska vara likvärdig för besöksnäringen som för andra basnäringar. kunskapsnivån om besöksnäringens affärsmodeller måste höjas hos aktörer inom den offentliga och finansiella sektorn. det måste skapas möjligheter att bättre bedöma tjänsteföretagens reella kreditvärdighet, till exempel genom att ta större hänsyn till företagens immateriella tillgångar. hypotek på kommersiella hyresavtal bör införas. branschanpassade system, såsom mikrokrediter, bör utvecklas för att underlätta finansieringslösningar för mindre företag. 6. Fungerande infrastruktur över hela landet En utbyggd, diversifierad och kapacitetsstark transportinfrastruktur är liksom en god digital tillgänglighet, avgörande för besöksnäringens utveckling. Tillförlitlig gods- och passagerartransport och enkel digital åtkomst i hela landet är ett måste. infrastrukturplaneringen i större utsträckning ska ta hänsyn till besöksnäringens behov. konkreta planer bör skapas för hur besöksnäringens behov avseende vägar, flyg-, tåg-, buss- och båtförbindelser ska finnas med i beslutsprocesserna. vägar, flyg och tåginfrastruktur ska byggas ut och underhållas i hela landet. den digitala transaktionsekonomin kräver en utbyggd digital tillgänglighet i hela landet. 7. Satsa på forskning och innovation För att besöksnäringen ska kunna fortsätta växa och utvecklas krävs ökade satsningar på forskning och utveckling. De satsningar som görs idag är blygsamma med hänsyn till sektorns storlek och vikt. Tjänstesektorn har helt andra förutsättningar för produktutveckling än tillverkningsindustrin och därför behövs ett anpassat forsknings- och utvecklingsstöd. det offentliga FoU-systemet i högre utsträckning måste uppmärksamma och hantera besöksnäringens behov och möjligheter. kunskapen om besöksnäringen och dess effekter på samhällsekonomin behöver stärkas hos de offentliga forskningsfinansiärerna. offentliga stödsystem så som Almi, inkubatorer etc. måste öka kunskap och lyhördhet kring besöksnäringens förutsättningar, behov och företagslandskap. Sid 4 av 5

5 8. Enhetlig moms på likvärdiga varor och tjänster Företagens verksamheter inom besöksnäringen sträcker sig över flertalet sektorer i samhället. En vara eller tjänst kan därmed enligt dagens mervärdessystem beskattas helt olika beroende på var tjänsten produceras eller vilken tolkning det lokala skattekontoret gör. Systemet med mervärdesskatt styr konsumtionen mervärdesskatten på tjänster ska vara så låg som möjligt då detta ökar sysselsättningen genom ökad konsumtion av tjänster. : mervärdesskatt på tjänster ska vara så låg som möjligt. Det gynnar en ökad konsumtion av dessa och gynnar därmed en ökad sysselsättning. momsen på restaurangmat fortsatt ska vara densamma som för livsmedel, 12 procent. dagens mervärdesskattesystem bör ses över för att skapa enkla och tydliga gränsdragningar. likvärdig verksamhet ska beskattas likvärdigt för att skapa tydlighet och trovärdighet för det svenska skattesystemet. Bland annat ska kost i samband med konferenstjänster beskattas på samma sätt som moms på restaurangmat, precis som moms på nöjesparker inte ska skilja sig från likvärdig verksamhet så som djurparkers. 9. Satsa målmedvetet på evenemang Evenemang är viktiga för svensk besöksnäring eftersom de bidrar med gäster till hotell, restauranger och andra verksamheter. Evenemang bidrar även till att öka kännedomen om Sveriges varumärke och vår attraktivitet för företagsetableringar. en målmedveten, såväl regional som nationell, satsning för att öka antalet internationella idrottsevenemang, kulturevenemang, internationella kongresser och konferenser ska ske i Sverige. 10. Öka anslagen för internationell marknadsföring Välståndet ökar i världen och resandet spås öka med 66 procent till Sverige har en stor potential att öka sina marknadsandelar eftersom våra produkter är eftertraktade men relativt okända. anslagen baserat på 2015 års nivå för marknadsföringen av Sverige i utlandet ska permanentas för att därefter kraftigt ökas under de kommande åren. Sid 5 av 5