Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Transkript

1 Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

2 Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal Skriftliga inspel Industrisamtal 6/11 Handlingsplan Advisory Board

3 Sverige behöver en nyindustrialiseringsstrategi Världen står inför samhällsutmaningar såsom en åldrande befolkning, klimatförändringar och urbanisering, som industrin bär på lösningar till Omvandlingen i industrin, som drivs av ny revolutionerande digital teknik och grön omställning, innebär nya möjligheter för lönsam produktion i Sverige Teknik- och kunskapsförsprånget kan inte tas för givet Tillväxtekonomierna börjar alltmer konkurrera med högt kunskapsinnehåll snarare än låga löner Många länder tar fram strategier och gör satsningar på industriell utveckling

4 Industrins betydelse för vår välfärd i förnyat fokus Industrin är viktig för vår ekonomi och välfärd Industrin står för ca en femtedel av både BNP och sysselsättningstillfällena i Sverige Exporten motsvarar 45 procent av värdet av Sveriges BNP Industrin står för 77 procent av det samlade exportvärdet Industrin inkluderar här den industrinära tjänstesektorn

5 Tjänstesektorn en viktig del av industrin Industrin har förändrats och tjänsteinnehållet står för ett allt större värdeskapande Inte minst den kunskapsintensiva tjänstesektorn är viktig för industrins konkurrenskraft Industrin är samtidigt en viktig motor för utvecklingen i tjänstesektorn Tillverkningsindustri och industrinära tjänstesektor i symbios = konkurrenskraft

6 Vision Sverige ska vara världsledande inom modern och hållbar industriell produktion Det innebär en produktion som är: Smart, flexibel och resurseffektiv Ligger längst framme i användning av digitaliseringens möjligheter Hög automationsnivå Möter komplexa kundkrav och efterfrågemönster Vara och tjänst integrerade

7 Mål Svensk industri ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande främst i de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna Ett aggregerat mål Inkluderar inte bara de tidiga och sena skedena, utan även tillverkningsmomentet i produktionskedjan

8 Uppföljning Målet kan, och behöver, följas upp på olika sätt, några exempel är: följa antalet jobb i Sverige som ingår i globala värdekedjor följa värdeskapandet i Sverige som ingår i globala värdekedjor internationella konkurrenskraftsmätningar

9 Möjliga prioriteringar för en smart industri Fokus för strategin är att underlätta industrins strukturomvandling så att Sverige kan ta en tätposition i utvecklingen. Prioriterade områden är därför: Den digitala utvecklingen i industrin Resurseffektivitet och miljöhänsyn för värdeskapande och konkurrenskraft Kunskap och kompetens i industrin för framtiden Forskning, innovation och samverkan för nyindustrialisering

10 Den digitala utvecklingen Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verksamhet och berör produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med underleverantörer och kunder, relationen till de anställda etc. Några utmaningar är: Ligga i framkant av utvecklingen och användandet av den nya digitala tekniken som har högst potential att leda industrins omvandling. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett sektor, företagsstorlek och geografisk lokalisering Utveckla nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra sig potentialen i den nya tekniken. Möta nya kunskapsbehov som den digitala utvecklingen medför Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran.

11 Resurseffektivitet Globalt finns behov av innovativa och resurseffektiva miljölösningar för produkter, tjänster och system inom flertalet branscher. Industrier och enskilda företag som kan leverera produkter och tjänster i stor skala till låg resursförbrukning har därför en god chans att bli vinnare i framtiden. Några utmaningar är: Utveckla nya eller förbättra existerande tekniker och design med avseende på högre resurseffektivitet i ett livscykelperspektiv och giftfria kretslopp. Ta tillvara potentialen i nya digitala tekniker för omställningen mot en cirkulär ekonomi. Utveckla affärsmodeller som skapar värden med utgångspunkt i cirkulär ekonomi. Säkerställa att regelverk underlättar att producera resurssnålt och miljövänligt samt en hållbar råvaruförsörjning.

12 Kunskap och kompetens Kunskap och kompetens blir alltmer avgörande för företagens konkurrenskraft. Sverige har klarat tidigare omställning i industrin mot högre kunskapskrav bra. Över tid har exempelvis utbildningsnivån ökat kraftigt i industrin. Men vi möter allt större utmaningar för industrins kompetensförsörjning. Några utmaningar: Öka industriyrkenas attraktivitet och intresset för naturvetenskap och teknik. Förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Säkerställa att utbildningssystemet förser studenterna inte bara med rätt kunskaper utan även med rätt kompetenser, i form av de förmågor och färdigheter som krävs i kunskapssamhället och för omställning till en digitaliserad och cirkulär ekonomi. Utveckla hur IT kan användas i skolan för att stärka skolresultaten och främja den digitala omställningen. Möta den globala konkurrensen om kompetens genom att öka attraktiviteten för centrala utbildningar och forskningsmiljöer. Främja livslångt lärande, karriärväxling och mobilitet mellan akademi och näringsliv.

13 Forskning, innovation, samverkan Industrins forskning och utveckling av nya och förbättrade varor, tjänster och tillverkningsprocesser är avgörande för att företagen ska behålla och öka sin produktivitet och konkurrenskraft. Några utmaningar: Rikta satsningar på FoI mot områden som har särskilt stor potential att bidra till industrins omvandling och långsiktiga konkurrenskraft Skapa gynnsamma förutsättningarna för industrin att ta forskningsresultat till marknadsintroduktion. Främja forskning i samverkan mellan universitet och högskolor, industri och institut. Öka de små- och medelstora företagens medverkan i och utbyte av forskningssamverkan. Stärka kompetensen inom innovationsstödsystemet för att identifiera och nyttiggöra forskningsresultat som fångar potentialen i den digitala utvecklingen. Öka attraktiviteten för företag och forskare att vara verksamma i Sverige. Förbättra förutsättningarna för att öka industriella investeringar i FoU.

14 Ett gemensamt arbete En nationell kraftsamling som bygger på samverkan mellan olika aktörer för att möta utmaningarna inom de prioriterade områdena Samverkan lokal, regional och nationell nivå En handlingsplan kommer följa på strategin, regeringen har avsatt 50 Mkr 2016, samt 40 Mkr/år Handlingsplanen kommer uppdateras löpande med nya åtgärder och synkas med BP

15 Industrisamtal Innovationsrådet NIST Advisory Board ex: digitaliseringsuppdrag till VINNOVA FOI-proposition, Energikommissionen, exportstrategin, infrastrukturplanering, översyn av statens insatser för företagsfinansiering m m

16 Inspel till