En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

Transkript

1 Utlysning En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Projektform B: Utveckling och realisering En utlysning inom forskningsprogrammet TvärLivs. 1

2 Inledning Livsmedelsbranschens stora samhällsutmaningar (för exempel, se bilaga) kommer att kräva satsningar för att skapa innovationer, som lägger grunden för långsiktig och hållbar tillväxt och som samtidigt kan innebära nya affärsmöjligheter för svenska livsmedelsföretag. Programrådet för TvärLivs vill med denna utlysning stimulera till att arbeta med dessa utmaningar i fokus för att innovation, nytänkande och tillväxt ska skapas i Sverige. TvärLivs är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedel. Det är en gemensam satsning från staten och livsmedelsbranschen under perioden med upp till 200 miljoner kronor för att stödja svensk livsmedelsforskning. Bakom programmet står VINNOVA, Formas, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Stiftelsen Lantbruksforskning. Läs mer om programmet på Regeringen har uppdragit åt Formas och VINNOVA att i samverkan med livsmedelsbranschen utforma och genomföra programmet. Målet med programmet är: att stärka svensk livsmedelsforskning att stärka branschens förmåga till innovation och kostnadseffektivitet att skapa hållbar utveckling i en livsmedelssektor med ökad konkurrenskraft 1. En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Livsmedelsbranschen spelar en nyckelroll i utvecklingen av det hållbara samhället. Genom forskning och utveckling ska branschen kunna förse marknaden med livsmedel som har konsumenternas förtroende. Livsmedelsproduktionen ska ske på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt samt skapa goda förutsättningar för konsumenternas hälsa och välbefinnande. Marknaden efterfrågar alltmer individualiserade och avancerade produkter. Det ställer höga krav på flexibilitet, timing och förmåga till snabb och integrerad utveckling av processer, produkter och tjänster. Detta kommer att kräva utvecklade råvaror och material och ändrad utformning av produkter, förpackningar, produktionssystem och produktionsmetoder. Vilket även kräver en ökad system- och helhetssyn och ett åtagande för produkternas hela livscykel som innefattar resurseffektiva produktionsprocesser och logistiklösningar, men även förbättrad design för återvinning och återanvändning. För att möta dessa utmaningar behövs satsningar som: ger goda förutsättningar för innovation och hållbar tillväxt genom nya processer, produkter och tjänster. omfattar flera nödvändiga eller kritiska behov i samhället inklusive näringslivet, vilka måste lösas genom samverkan mellan många aktörer. innebär att flera discipliner, ämnen och sektorer arbetar tillsammans för att hantera de komplexa frågor och krav på lösningar som utmaningarna ger upphov till. 2

3 2. Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen vill skapa förutsättningar för nya sektors- och ämnesöverskridande projektgrupper, som samarbetar för att möta utmaningar inom det område som anges i utlysningen. Projekt som innefattar tvärdisciplinär forskning och som samlar företag från olika sektorer, universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentlig sektor, ideella organisationer eller branschorganisationer är välkomna att gemensamt komma in med ansökningar. Projektgruppen kan gärna, om behov finns, innehålla internationella partners för ökad kvalitet, nytänkande och konkurrenskraft. 3. Beskrivning av utlysningen TvärLivs vill med denna utlysning stimulera till samarbeten med dessa utmaningar i fokus, för att genom innovation och nytänkande skapa ökad hållbar tillväxt i Sverige. För att möta utmaningar är det viktigt att: ha idéer som är utformade för att svara mot identifierade behov genom nya samarbeten och/eller partnerskap, i form av sektors- och aktörsövergripande initiativ där företag och offentliga aktörer och/eller olika forskningsområden arbeta tillsammans lösningar integreras med varandra för att skapa lösningar som kan vara av intresse på en internationell marknad visa nyttan av nya kommersialiserbara lösningar (nya processer, produkter och/eller tjänster) Denna utlysning är det andra steget i en tvåstegsprocess med följande projektformer: A. Idéutveckling och projektgruppsbyggande (hösten 2012) B. Utveckling och realisering (våren 2013) Utlysningen gäller endast för projektform B, den är öppen för alla oberoende om man har beviljats bidrag under projektform A eller inte. Projektform B Utveckling och realisering Syftet med denna utlysning är att en etablerad projektgrupp med relevant kunskap och erfarenhet, ska utveckla lösningar som svarar mot ett tydligt och efterfrågat behov relaterat till vald utmaning. En projektgrupp bör bestå av flera parter; från näringsliv, offentlig verksamhet, institut, universitet och högskolor och andra aktörer, t.ex. branschorganisationer. Målet för projektform B är att ha: en integrerad lösning, av flera enskilda lösningar, som svarar mot utmaningen. identifierat vad som kommer att krävas för att den integrerade lösningen ska kunna realiseras. 3

4 utvecklat en gedigen kännedom om aktuella marknader och eventuella regulatoriska frågor för att kunna realisera lösningen. 4. Utlysningens budget Totala budgeten från VINNOVA och Formas för denna utlysning är 40 Mkr från 2013 och upp till 3 år. Bidrag från TvärLivs kan sökas om högst 5 miljoner kronor totalt till per projekt och för maximalt 3 år. TvärLivs kommer att finansiera högst 50 % av stödberättigade projektparters kostnader. För vilka kostnader som är stödberättigade se guide, samt för maximala stödnivåer till respektive part i projektgruppen, se 5. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. För aktuella uppgifter, se utlysningens webbsida. Öppningsdatum: Sista ansökningsdag: , kl Datum för beslut: Tidigaste datum för projektstart: Krav på projekten Följande krav ska uppfyllas för att ansökan ska behandlas: sökande ska vara en av parterna i projektgruppen. projektledaren ska vara anställd hos en av de deltagande parterna. Krav ställs på den sökande att ställa upp på en eventuell uppföljning eller utvärdering, även efter att projekt avslutats. 7. Bedömning 7.1 Bedömningsprocessen Ansökningarna bedöms av en beredningsgrupp sammansatt av representanter från både akademi och näringsliv, vilka gemensamt enas om en rekommendation om vilka projekt som bör beviljas finansiering. TvärLivs programråd lämnar utifrån rekommendationerna förslag till beslut avseende ansökningar inom programmet till VINNOVA och Formas. Formellt beslut fattas av respektive myndighet. Samtliga beslut kommer att administreras genom VINNOVA. 4

5 7.2 Bedömningskriterier Projekten ska adressera en utmaning eller en kombination av utmaningar med anknytning till livsmedelsområdet (för exempel, se bilaga). Följande kriterier kommer att tillämpas vid bedömning av ansökningarna: Potential Idéns kvalitet (inklusive vetenskaplig kvalitet) och nyhetsvärde för att möta samhällets utmaningar Potentialen för innovation och hållbar tillväxt Genomförande. Projektplan som visar på realism och trovärdighet i att vidareutveckla föreslagen idé. Angreppssätt, organisering och involvering av relevanta aktörer inklusive behovsägare (mottagare av en lösning). Projektgruppens sammansättning Projektgruppens sammansättning vad gäller samverkan mellan flera delar av livsmedelskedjan Kompetens och resurser hos projektgruppen att uppnå projektets mål. 8. Ansökan 8.1 Hur man ansöker Ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats. För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Den som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på organisationens vägnar eftersom det är organisationen som blir sökande. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl den 11 juni Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till VINNOVA. Då kan inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. 8.2 Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. 5

6 Till den elektroniska ansökan ska en projektbeskrivning och en CV-bilaga bifogas. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format. Projektbeskrivningen ska skrivas enligt den mall som finns att hämta på utlysningens webbsida och ska vara på max 10 A4-sidor med 12 punkters text. Den ska skrivas kortfattat och konkret på svenska eller engelska. Endast ansökningar som skrivs enligt denna mall kommer att bedömmas. CV-bilagan ska innehålla relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner i projektgruppen. För dessa ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Varje persons CV ska vara på max 1 A4-sida med 12 punkters text. Dessa läggs i ett och samma dokument när de laddas upp på VINNOVAs Intressentportal. Vilka parter som söker medel ska tydligt framgå av ansökan. 9. Villkor För utlysningen gäller VINNOVAs allmänna villkor för bidrag Villkoren innehåller regler om rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Villkoren hittas under Villkor och regler till vänster på utlysningens webbsida. 10. Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även VINNOVAs beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. VINNOVA är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Det är i första hand den handläggare på VINNOVA som hanterar ansökningarna som bedömer om ansökan innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar som kan nås från utlysningens webbsida. För mer information, se Juridisk information på under Om VINNOVA. 11. Kontakt Kontaktpersoner för utlysningen är: 6

7 VINNOVA Lena Rimsten Maria Landgren Övriga personer i TvärLivs programråd: Formas Lena Strålsjö lena.stralsjo@formas.se Svensk Dagligvaruhandel Thomas Svaton thomas.svaton@dagligvaror.se Livsmedelsföretagen (Li) Elisabet Rytter elisabet.rytter@li.se Stiftelsen Lantbruksforskning Kjell Ivarsson kjell.ivarsson@lrf.se Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen är VINNOVAs IT-support, Tel: e-post: helpdesk@vinnova.se 7

8 Bilaga - En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov - exempel Nedan följer kortare exempel på områden med utmaningar. De baseras på den workshop med inbjudna representanter från hela livsmedelskedjan, som genomfördes i april Där diskuterades de behov som de framtida utmaningarna kan ställa på livsmedelskedjan. De skall endast betraktas som exempel och är inte exkluderande. Gemensamt för dessa exempel är att de: ger förutsättningar för innovation och tillväxt genom nya processer, produkter och tjänster. beskriver flera nödvändiga eller kritiska behov i samhället inkl näringslivet, vilka måste lösas genom samverkan mellan många aktörer. kräver att flera discipliner, ämnen och sektorer arbetar tillsammans för att kunna hantera de komplexa frågor och krav på lösningar som behoven ger upphov till. 1. Nya råvaror - råvaruförsörjning och marknadsutveckling av mervärden Det är viktigt att se betydelsen av svenska råvaror, utan dessa får vi sannolikt en försvagad svensk primärproduktion. Att identifiera och kartlägga unika egenskaper för en råvara eller att skräddarsy nya egenskaper är en viktig del i att skapa mervärde i en råvara. Dagens svenskodlade råvaror är alltför anonyma och bidrar inte till ett tillfredsställande högt värde till produktionsplatsen (gården), varför det är viktigt att bygga in unika värden i råvaran och att förstärka dessa genom hela värdekedjan. Det kan bl a ske genom att utveckla det sensoriska språket så att det även omfattar nya inspirerande smakord. Exempelvis kan potatisspråket förhoppningsvis kompletteras med nya relevanta uttryck utöver fast och mjölig. 2. Mer vegetabilier på matbordet - Gott, hälsosamt, resurssnålt och trendigt Idag klassas charkprodukter med högt köttinnehåll som hög kvalitet. Vi behöver komplettera kvalitetsbegreppet genom att ta fram attraktiva, nyttiga och resurssnåla vegetabiliska alternativ detta kräver innovativ produktutveckling. För att lyckas är det viktigt att industrin vågar och ges möjlighet att utveckla, tillverka och sälja vegetabiliska alternativ som är attraktiva för konsumenten. 3. Offentlig mat/måltidskoncept Att sätta smak och måltidssituation i fokus för måltider inom den offentliga sektorn är minst lika viktigt som att utveckla goda tekniska lösningar eller en måltid som klarar kraven på näringsinnehåll. Här behövs nytt fokus på att utveckla målgruppsanpassade måltidskoncept. En förbättrad måltidsmiljö som ger hälsoeffekter kan i slutändan även bidra till positiva ekonomiska effekter. 8

9 4. Konsumenten i fokus Konsumenter är mer benägna till snabbare förändringar inom teknik, inredning och kläder än inom livsmedelsområdet. Därför är det angeläget att gemensamt inom hela livsmedelskedjan långsiktigt bygga upp kunskap om konsumenters behov. För att åstadkomma detta är det viktigt att fördjupa kunskaperna om olika konsumentgrupper för att förstå deras drivkrafter, beteenden och attityder. 5. Nå ut på en internationell marknad Det finns ett behov av att lyfta fram svenska mervärden (tex naturligt, salmonellafritt, kallt och ljusrikt odlat= smakrikt) för att lyckas på en internationell marknad. Det är dock viktigt att anpassa de svenska mervärdena och livsmedlen till mottagarlandets preferenser (ex smak, doft osv) för att kunna erbjuda ett intressant produktutbud. 6. Resurseffektiv produktion informationshantering, logistik och användning av rest- & biprodukter Att minimera matavfall och att minska utsläpp från livsmedelskedjan är viktiga delar för en framtida hållbar livsmedelskedja. Det kan till exempel ske genom en ökad återvinning av både förpackningar och restprodukter, effektivare logistik och utveckling av innovativa förpackningar som kan leda till ett effektivare materialutnyttjande. För att förstå hur detta görs på bästa sätt bör man studera utmaningen från olika synvinklar: a. Ur ett kedjeperspektiv (från jord till bord) b. Ur ett detaljperspektiv (exempelvis rengöringsmetoder inom industri) c. Produktreturer från butik, storhushåll, offentlig sektor. d. Hållbarhet/förpackning/konservering. 9