Stiftelsen Lantbruksforskning

Transkript

1 Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö lena.stralsjo@lantbruksforskning.se

2 Agenda Bakgrund & Strategi - historik - finansiering HUR - Nytt ramverk - Forskningsprogram - Fokusområden - Verktyg - Insatser Frågor

3 Stiftelsen Lantbruksforskning - Lantbruks- och trädgårdsnäringens egen forskningsstiftelse och verktyg till ny kunskap Finansieri ng Privat Statlig Omvandlin g till kunskap Behovsinventering Programformulering Urval Uppföljning Resultat Resultatspridning Nytta för bonden och samhället Konkurrenskraft och lönsamhet Uppföljning Stiftelsen samlar in 38 miljoner kronor i privat finansiering per år. Exempel insamlande företag: Scan, Lantmännen, Arla och Skånefrö. Statlig motfinansiering via Formas. Stiftelsen och dess beredningsgrupper (representanter från näring, akademi och rådgivning) säkerställer att de insamlade medlen omvandlas till ny viktig kunskap. Den nya kunskapen sprids och ska vara till nytta för stiftelsens uppdragsgivare och finansiärer, Sveriges bönder, samt samhället.

4 Vilken roll skall vi ta? Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning Vision 2020

5 Projektbanken Bakgrunden utredd Internationellt Formas Kunskapskedjan Rekommendationer Säkerställ och utveckla branschavtalen. De är unika. Vidareutveckla samfinansiering nationellt och internationellt Håll ihop kunskapskedjan och stärk koppling mellan behov/utmanin

6 Analys av Forskning, Utveckling & Innovationsprocessen 6 Vi har identifierat 3 stycken brytningar mellan de olika stegen i processen: 1. Gränssnittet mellan forskning och nyföretagandet 2. Gränssnittet mellan forskning och kunskapsspridning Baserat på skrivbordskartläggning av forsknings och innovationsprocesser samt intervjuer 3. Gränssnittet mellan konceptualisering och praktiskt användning av kunskapen

7 Under guldruschens dagar Cirka 70 miljoner kronor per år i återförda handelsgödselskatter + privat insamling Historiskt perspektiv : Den stora depressionen 0 kronor i återförda handelsgödselskatter Cirka 30 miljoner kronor per år i privat insamling Idag och vägen framåt Målet är att öka lönsamhet och tillväxt för lantbrukaren Privat insamling är basen för forskningsfinansieringen Arbeta för statlig motfinansiering

8 Finansiering En investering i ny grön kunskap Privat: 40+ företag gör avdrag på avräkningspriset 0,5 öre per kg mjölk, 0,2 % på spannmål, 1 kr per gris & lamm, 5 kr per nöt, 6,5 kr per ton mineralgödsel Privat: branschorganisationer och liknande Svensk fågel, Stiftelsen svenska kycklinguppfödare, Stiftelsen svensk sockerbetsforskning med flera Samfinansiering: privat & offentligt Energimyndigheten, Formas, Livsmedelsföretagen, LRF, Svensk dagligvaruhandel, Vinnova med flera Statlig motfinansiering: Gemensamt forskningsprogram med Formas 2013 & 2014, pengar till ekoforskning från Formas

9 Finansiering Växtodling: 15 miljoner kronor Mjölk: 13 miljoner kronor Kött: 5 miljoner kronor Fjäderfä: kronor ,6 15 växtodling mjölk kött fågel

10 Finansiering

11 Agenda Bakgrund & Strategi - historik - finansiering HUR - Nytt ramverk - Forskningsprogram - Fokusområden - Verktyg - Insatser Frågor

12 Ramverk VAD VARFÖR - HUR? HUR - Stiftelsens ramverk Principer att arbeta efter Forskningsområden Insamling- och fördelningsmodell Verktyg - effektmål, kunskapskedjan, ansökningsmodell Insatser Uppföljning

13 Ramverk Principer att arbeta efter företagandeperspektiv lantbruk ska vara lönsamt! inte grundforskning högsta relevans och hög vetenskaplig kvalitet gränsöverskridande internationalisering samverkan

14 Forskningsområde Energi & Biomassa / Livsmedel / Företagande / Klimat & Miljö Definition av område Utmaningar - workshoppar i maj Stiftelsens forskningsfokus

15 Forskningsområde Energi & Biomassa Forskningsområdet omfattar hållbar produktion av energi och biomassa (ej livsmedel) med goda affärsmöjligheter för den enskilde företagaren på gårdsnivå. Målet är att lantbruks- och trädgårdsnäringen ska ta vara på sin potential att leverera förnybar energi för eget bruk och bidra till samhällets och andra näringars försörjning av förnybar energi. Nya samhällsbehov kan också leda till lönsam produktion av biomassa genom värdeskapande processer och nya marknader för restprodukter.

16 Forskningsområde Livsmedel Forskning kring livsmedel är av central betydelse för lantbruksföretagare och inbegriper hela värdekedjan från jord till bord och till jord igen. Programmet omfattar framför allt produktion av animaliska och vegetabiliska råvaror och produkter inom lantbruks- och trädgårdsnäringen för direkt human konsumtion eller för vidare förädling inom livsmedelskedjan. De råvaror som produceras måste vara säkra och ha egenskaper som gör dem attraktiva och efterfrågade av konsumenter, industrin, handel, storhushåll etc.

17 Forskningsområde Företagande Forskning behövs som omfattar aspekter på lantbruksföretagande som stärker lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft i det enskilda lantbruksföretaget. Området innefattar kunskap om marknader och konsumenter för att bedriva en effektiv och efterfrågad produktion, med både nationellt och globalt perspektiv. Med hjälp av ny kunskap kan den enskilde lantbruksföretagaren styra sin verksamhet mot att vara mindre känslig för plötsliga förändringar och bättre kunna hantera och dra nytta av förändrade marknadsförutsättningar.

18 Forskningsområde Klimat & Miljö Forskning behövs kring robusta, dynamiska, energieffektiva och klimatanpassade produktionssystem där de egna utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas) minskar så att lantbruks- och trädgårdsnäringen blir klimatneutral. Området innefattar också resurseffektivisering, kretsloppsanpassning och minskad miljöpåverkan när det gäller vatten, växtnäring och växtskydd, samt frågor om brukande för att bevara landskap och biologisk mångfald. Det gäller att utifrån de gröna näringarnas miljö- och klimatutmaningar identifiera strategier och åtgärder som ökar lantbruksföretagarnas konkurrenskraft.

19 Forskningsmedel Privat insamlade medel och statlig motfinansiering fördelas utifrån näringens forskningsbehov till stiftelsens 4 forskningsområden: 20 % Företagande 20 % Energi & Biomassa och Klimat & Miljö 60 % Livsmedel

20 - Kunskapskedjan i fyra nya områden Verktyg - kedjetänk med kopplingar uppåt och neråt Forsknings modell Kunskapskedjan

21 Forskning näringens bästa investering? Verksamheten tidigare 1 insamlad krona = 1 forskningskrona Verksamheten framöver 1 insamlad krona = 1,5 forskningskrona 1,5 forskningskrona = 5 resultatförbättringskronor Framtagning av optimala lagringsbetingelser i ULO*-lager samt optimala plocktider för äppelsorterna "Aroma" och Amorosa" Med hjälp av ULO-lagring kunde vi förlänga lagringstiden med 30%, samt öka inkomsten av hektarproduktionen med minst 40%. Om ovanstående resultat vore praxis så kan man konstatera att en avsättning av 0,2% av försäljningsvärdet ger en ökad inkomstmöjlighet på 40% * Ultra Low Oxygen

22 Nytta för näringen! Tre effektmål för lantbruks- och trädgårdsnäringens forskning Verktyg Uppföljning på nationell nivå - SCB-statistik eller likvärdigt underlag

23 Verktyg Ansökningsmodell i två steg Steg 1 skiss - max 3 sidor Steg 2 fullskalig ansökan Beviljade projekt Branschgrupp: Nytta för näringen 25-30% vidare Beredningsgrupp: Vet kvalitet och nytta för näringen 10-15% beviljas

24 Verktyg Bedömningskriterier Nytta för näringen Vetenskaplig kvalitet - Potential - Hypotes och Frågeställning - Relevans och nytta - Metod och Genomförande - Resultatförmedling (inkl budget) - Kompetens

25 Ansökan Idéskiss 3 sidor projektbeskrivning inkl projektkonstellation och rambudget Anonymiserad Svenska Fullskalig ansökan 10 sidor projektbeskrivning inkl detaljerad projektkonstellation och budget CV inkl publikationslista för huvud- och samtliga medsökande Engelska Fingervisning projektstorlek: 1-3 åriga projekt om minst 1 Mkr per år

26 Beredning Livsmedel Energi & Biomassa Klimat & miljö Företagande

27 Beredning Branschgrupper Livsmedel Företagande, Klimat & Miljö Energi & Biomassa Företagande, Klimat & Miljö Beredningsgrupper Vegetabilier Animalier Energi & Biomassa Företagande, Klimat & Miljö Företagande, Klimat&Miljö

28 Beredning Branschgrupp Ledamöter från näringen med förståelse för forskning Kan vara disputerade Ordförande och viceordförande utses av stiftelsen samma för beredningsgrupp Ledamöter utses av insamlande branscher samt rådgivningsorganisationer

29 Beredning Beredningsgrupp steg 2 Ämnesmässig täckning Hela kunskapskedjan Ordförande samma som branschgrupper 50 % relevansbedömare (från branschgrupp) 50 % vetenskapliga bedömare, önskvärt utländska Vetenskapliga bedömare utses av stiftelsen

30 Insatser Öppen utlysning öppnar 1 juli per år Riktade utlysningar först under per år Specialutlysningar löpande

31 Insatser from okt Steg 2 stänger 1 okt 1dec Steg 1 öppnar Dec Beslut Öppen 1 jan SLF:s årshjul Öppen Riktad 15 feb Steg 1 stänger 1 apr Steg 1 öppnar 15 mar Steg 2 öppnar 1 apr Nya Riktad 1 sep Steg 2 öppnar 1 jun Steg 1 stänger 30 apr Steg 2 stänger 1 juli Juni Beslut Riktad

32 Öppen utlysning jan 15 dec Steg 2 stänger Feb Beslut Öppen 1 okt 1nov Steg 2 öppnar SLF:s årshjul Öppen 1 apr 15 sep Steg 1 stänger 1 juli Steg 1 öppnar 1 juli

33 Uppföljning Årlig uppföljning så att stiftelsens intressenter vet var pengarna går! branschområden läge i kunskapskedjan Projektkonstellation / aktörer koppla till SLFs effektmål

34 Tack! Frågor och tankar? Kontakta också gärna mig

35 FoI-Agenda Koordinator: Stiftelsen lantbruksforskning Projektledare: Lena Strålsjö Nyckelpersoner och bollplank från LRF och branschorganisationer Tidsram: Dec Dec 2014, 400 kkr, VINNOVA Målet är en gemensam FoI-agenda för lantbruks- och trädgårdsnäringen, en vision och strategi för ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft

36 Centralt för agendan: FoI-Agenda Ny tydlig modell för forskningsfinansiering Nyttoperspektiv lantbruk ska vara lönsamt! Samverkan och samlande kraft Identifiera och skapa kontaktytor & mötesplatser