KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg
|
|
- Mats Lind
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg
2 Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg, SIK
3 Hur påverkar klimatet för mig och min gård? Kommer mina kor att drabbas än mer av nya sjukdomar? Osäker skörd? Produktionsförutsättningar i framtiden? Vad efterfrågas? Börja leverera bioenergi? Klimatmärka produkter?
4 Hur kommer klimatet påverka för mig och min gård? Kommer mina kor att drabbas än mer av nya sjukdomar? Osäker skörd? Produktionsförutsättningar i framtiden? Vad efterfrågas? Börja leverera bioenergi? Klimatmärka produkter? Anpassa efter klimatets påverkan på jordbruket Möta efterfrågan på produktion av mat, foder och bioenergi
5 Men Greppas Huvudsakliga roll.. Hur kan klimatpåverkan från jordbruket minska? Hur tacklar vi ett ändrat klimat ur miljö- och produktionssynpunkt? Vad händer om produktionsinriktningen förändras?
6 hittills Kvävehushållning Resurseffektiv produktion Miljömässigt hållbar produktion VÄXTNÄRING VÄXT- SKYDD
7 KLIMAT & VÄXTNÄRING Kväve hushållning Resurseffektiv miljömässigt hållbar produktion växtföljd VÄXT- SKYDD Energi!
8 KLIMAT & VÄXTNÄRING Kväve hushållning Resurseffektiv miljömässigt hållbar produktion Klimatanpassad växtföljd Bioenergiproduktion Sårbarhet,torka, väta Översvämning Minska metanavgång Energieffektivisera Spara drivmedel Energi! VÄXT- SKYDD
9
10
11
12
13
14
15 Samla alla Greppas Ballonger till en luftballong!
16
17
18 Vem ska blåsa upp ballongerna?
19
20
21 Klimatsäkring av rådgivningsmoduler: se till helheten i Greppas budskap Klimatkartläggning & växtnäringsbalansen lägger grunden Strategier ger överblick och mod att våga pröva nya grepp Fördjupning ger finlir och kött på benen
22
23 Växtodlingsgården Källa JOKER-projektet 2009 Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen på Egonsborg. De totala utsläppen ligger på 675 ton CO 2 -ekv, varav 70 % som lustgas och 30 % som koldioxid
24 En stor mjölkgård Källa JOKER -projektet 2009 Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.
25
26 Ökat utbyte mellan gårdar kan totalt sett leda till bättre resursanvändning lokalt Mindre belastning på klimatet från inköpta varor till gården Mindre förluster till luften Mer ut totalt Bättre koll på flöden inom gården minskar behovet av inköp Mindre läckage Kött o mjölk vegetabilier Energi Foder
27 Syfte Målbild Inspirera och motivera till kostnadseffektiva klimatåtgärder och effektiv resursanvändning anpassad produktion på ett miljömässigt hållbart sätt Greppa sprider kunskap och inspiration om klimatsmarta åtgärder på gården Greppas rådgivning ger kunskap kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns klimatpåverkan
28 Greppas klimatrådgivning Allmän kunskapshöjning lantbrukare Grupprådgivning/ studiecirkel ingång till individuell rådgivning Grupputbildning grundutbildningsdag om jordbruket och klimatet Greppamoduler klimatsäkras underlag utökas med klimatinfo Nya styrmedel Tillkommer Vilka? Individuell klimatrådgivning Grundklimatmodul Påbyggnadsmoduler klimat?? Prioriterade Greppa Näringen moduler!! Uppföljning klimat
29 Målet Greppas rådgivning visar gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kortoch långsiktiga klimatåtgärder öka det strategiska tänket se till helheten att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan
30 Framtidens Grepparådgivare behöver alla god allmänorientering klimat!!! Klimat ska gå som en röd tråd Greppas moduler
31 Vad krävs av en klimatrådgivare Förmåga att förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan beskriva potentialen till minskad klimatpåverkan på gårdar med olika inriktning diskutera övergripande strategier för gården beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för genomförande av åtgärder se till helheten kring klimatåtgärders effekt på andra miljömål
32
Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011
Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur
Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Fossiloberoende fordonspark 2030
Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället
Gården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Stiftelsen Lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö 2014-05-19 lena.stralsjo@lantbruksforskning.se
Klimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Jordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!
Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Kan man upphandla närodlat? En av landets vanligaste frågor Svaret är: Ja och nej Transporter Kvalitet Näringslivsutveckling Från mittcirkeln gör endast
Landsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012. Lisa Bolin 2012-10-04
PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012 Lisa Bolin 2012-10-04 Projektpartner Aalborgs Kommun (DK), Lead partner Aalborgs Universitet (DK) Frederikshavns Kommun (DK) IVL Svenska Miljöinstitutet
En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012
En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg
Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00
Nils Helmersson. HIR Malmöhus 046-71 36 31 nils.helmersson@hushallningssallskapet.se. www.hirmalmohus.se
Nils Helmersson HIR Malmöhus 046-71 36 31 nils.helmersson@hushallningssallskapet.se Sveriges utsläpp av växthusgaser 2007 ~15 % Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan
SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016
Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus
Energi i lantbruk Nils Helmersson, HIR Malmöhus Växtodling HIR Malmöhus En stark konsultgrupp med 36 rådgivare Som hjälper dig att öka lönsamheten i din verksamhet med oberoende rådgivning Energi Bär &
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden
begränsad klimatpåverkan
begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens
Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
S k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Vi finns med dig hela dagen
Vi finns med dig hela dagen Du kanske inte tänker på det, men vi finns faktiskt i din vardag från det att du vaknar till dess att du går och lägger dig på kvällen. Hela vägen från det att du sätter på
XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender
-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019 Nämndsordförande: () Förvaltningschef: Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Förändring, utveckling och trender Mål och uppföljning
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län
Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Återblick kickoffen Syfte med dagen Lära känna kollegor Fördjupa kontakter Inspiration
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Vad händer med vårt klimat?
Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis
Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck
Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt
Satsa på spårtrafiken
Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt
Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat
NÅGRA FRÅGOR OM DIG 1. Du är? Man 2. Födelseår? 19 Kvinna 3. Hur många personer finns i ditt hushåll? Vuxna (räkna med dig själv) Barn under 18 år 4. Har du körkort för bil? Ja Nej 5. Hur många personbilar
Policy för fred och omställning till en hållbar värld
Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom
Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069
PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014
Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget
-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och
Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2
Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu
Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös
Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen
Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Sommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?
Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss? Kjell Christensson kjell.christensson@agellus.se Avdelningen för Bioteknik LTH www.biotek.lu.se Agellus Miljökonsulter www.agellus.se
Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.
Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna
Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks
Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping
SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping REGIONAL UTVECKLING Vad är en region? Vad är regional utveckling? Varför är regional utveckling viktigt?
INVEST HALLAND EN KÄLLA AV AFFÄRSMÖJLIGHETER
INVEST HALLAND EN KÄLLA AV AFFÄRSMÖJLIGHETER Att mötas är att växa, brukar det sägas. Oftast handlar det om när människor möts under de bästa av förutsättningar. Men det kan lika gärna handla om företag.
Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region
Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region ARTS Stockholm team Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet sara.borgstrom@su.se 2015-05-10 Lokala initiativ för omställning
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram
GOM* 3Lö\$~öZ'2\ Uppsala "KOMMUN Handläggare Astrid Nyström KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Datum Diarienummer 2013-02-26 BUN-2012-1533.50 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Ekologiskt ramverk
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare
Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då
Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015
Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Matens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.
Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor. Syfte och omfattning Det finns idag två viktiga globala miljöfrågor som delvis hänger ihop:
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Policy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Årsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,
Årsstämma 2008 Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Fjärde året i rad med förbättrat rörelseresultat Under 2007 höjde styrelsen för Alfa Laval målet för rörelsemarginalen (EBITA) till 15 procent
Vision. för Värnamo kommun och de kommunägda företagen
Vision för Värnamo kommun och de kommunägda företagen Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen. Här förverkligar du dina drömmar, skapar, upplever, är delaktig och tar ansvar! SYFTE för de kommunägda företagen
2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet
Vänlig väg till skolan en barnslig rättighet Syfte: Inspirera till att gå och cykla till skolan istället för att ta bilen Mål: Att öka säkerheten och förbättra miljön kring skolorna (genom minskad biltrafik)
En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda
Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Energirelaterad fordonsforskning 2016 4 april Elväg -en hållbar möjlighet på väg Sofia Lundberg, VTI Innehåll Elvägar eroadarlanda
Byt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Analys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.