Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen"

Transkript

1 Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

2 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat

3 2C o Hittills 0.78 C o Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till år 2100, om inget görs Risk för självgenererande processer som inte går att stoppa

4 Temperaturprojektioner; till , multimodell/a1b Om 80 år..

5 2010 ett varmt år på jorden Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIA

6 Effekterna är redan här! Nederbördsförändring Ökad och minskad nederbörd Källa: Naturvårdsverket, (IPCC)

7 Förändring C o Årsmedeltemperatur Förändring i % Årsnederbörd Effekterna är redan här! Klimatförändringen hittills i Sverige Normalperioden jämförd med Källa: Naturvårdsverket (SMHI)

8 Koldioxidhalten har ökat från 280 ppm i atmosfären till 385 ppm För en stabilisering till 2 C o behöver halten minska ned till 350 ppm till 2050 Koldioxidutsläppens andel i global uppvärmning var 77% 2004 varav 57% fossil bränsleanvändning resten AVSKOGNING

9 Halterna av lustgas och metan ökar också Metan CH4 25 CO 2 e Lustgas N 2 O 298 CO 2 e

10 Verkligheten hittills överträffar utsläppsscenarierna Raupach m fl tillägg av Rummunkainen. Tagen från ESSP-presentation i SBSTA 28

11 Verkligheten hittills överträffar utsläppsscenarierna Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden Safe scenario RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2 Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI

12 Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2

13 Beräknade temperaturförändringar på vintern jämfört med perioden Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2

14 Beräknade temp på vintern Kjellström m fl. efter källa: M. Rummukainen, SMHI RCA3 RCA3 RCA3 ECHAM4 ECHAM5 ECHAM4 B2 A1B A2

15 Förändring av medeltemperatur ~2085 Januari Juni SMHI SMHI

16 Vegetationsperioden blir längre vegetationsperiod Exempel Mälardalen Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec snö Vårbr. skörd höstsådd vegetationsperiod 2085 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec snö vårbruk? skörd? höstsådd?

17 Beräknad nederbördsförändring (%) från till vinter sommar Källa: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2)

18 Global trend mänskliga utsläpp, CO 2 e Koldioxid från användn. av fossila bränslen Koldioxid från avskogning, förmultn. av torv Metan från jordbruk, avfall och energi Dikäveoxid N2O från jordbruk och skogsbruk Källa: Baserad på data från IPCC (2007a)

19 Utsläpp av växthusgaser i Europa per capita 2004 Vi måste ner till 1-2 ton CO 2 e per person och år!! Sverige Sverige ,4 ton/person ton CO 2 ekv per capita år Källa: Europé s environment The forth assessment (EEA 2007).

20 Jordbrukets klimatutmaningar Anpassning till förändrat klimat Minska beroende av fossil energi Minska utsläppen av GHG Långsiktigt hållbar produktion Mer mat på sikt? Möta efterfrågan på klimatmärkta produkter Producera bioenergi

21 Jordbrukets klimatutmaningar Greppas fokus i nuläget Anpassning till förändrat klimat Minska beroende av fossil energi Minska utsläppen av GHG Långsiktigt hållbar produktion Mer mat på sikt? Möta efterfrågan på klimatmärkta produkter Producera bioenergi

22 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

23 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -markanvändning -energianvändning -utsläpp i industri -avskogning Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

24 Förlustvägar på gården Stor skillnad på produkters påverkan före gården N 2 O Lustgas direkt avgång från mark gödsel i stall och lager CH 4 Metan från djurens fodersmältning, i stall och lager CO 2 Koldioxid Förbrukning drivmedel ölja el Valet av insatsvara är viktigt! Indirekt lustgasavgång efter läckage av NO 3 eller avgång av NH 3 till luften

25 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

26 Lustgas reaktivt KVÄVE" N 2 O avgår från mark vatten och sediment NH + Nitrifikation 4 NO - 3 ammonium reaktivt KVÄVE" nitrat reaktivt KVÄVE" Denitrifikation N 2 STABIL atmosfärisk kvävgas N 2 O bildas när nitrifikationen är hämmad N 2 O bildas vid ofullständig denitrifikation

27 Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären till "reaktivt N oxiderat eller reducerat miljoner ton N per år Tg N år Fossila bränslen BNF odlade Haber-Bosch BNF, hav BNF, land Åska Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry

28 Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Från förindustriell tid till nu Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Not yet quantified Ozonförstörande utsläpp till atmosfären Kväveomsättning Förlust av arter biologisk mångfald Fosforomsättning Ändrad markanvändning Global Färskvattenanvändning

29 Vi överskrider planetens begränsningar Klimatförändringar Från förindustriell tid till nu Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte kvantifierad än Ozonförstörande utsläpp till atmosfären Kväveomsättning Förlust av arter biologisk mångfald Ändrad markanvändning Global färskvattenanvändning Fosforomsättning

30 Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel kg handelsgödsel Klimatdeklarerad prod. med bästa teknik 1 liter diesel Kg CO 2 ekv lustgas N 2 O Varje kg kväve spelar roll för klimatet Kg CO 2 ekv koldioxid CO 2

31 Världens samlade produktion av olja och flytande gas Billion Barrels a year (Gb/a) M.East Other 5 Russia Europe US US-48 Europe Russia Other M.East Heavy etc. Deepwater Polar NGL

32 Beräkningsverktyg i Klimatkollen Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänster gårdsgräns NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 systemgräns N 2 O N 2 O CO 2 Förenklat Carbon footprint på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv)

33 Exempel mjölkgård 80 kor 80 ha åker och 20 ha naturbete

34 Exempel - mjölkgård

35

36 SOJA - vi vet inte hur stor inverkan det har men..vi vet att det ÄR VIKTGIGT att minska sojaberoendet

37 Exempel växtodlingsgård mellansverige 150 ha

38 Exempel - växtodlingsgård i mellansverige

39

40 Vill du veta mer om klimat och klimatrådgivning? Vi utvecklar informationen på vår hemsida på klimatområdet under vintern Kontakta mig gärna! Anna Hagerberg

41 Vilka krav kommer ställas på jordbruket? Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än Bioenergiproduktionen i Sverige ska stå för 50% av energianvändningen till Förändringar i landsbygdsprogrammet CAP väntas inför perioden mer fokus miljö sannolikt Generellt ökade krav på resurseffektivitet och långsiktigt miljömässigt hållbar produktion Ökat fokus på hur mat- och energiproduktion sker?? Efterfrågan på klimatmärkta produkter..??

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Sommarens torka. Klimatförändring

Sommarens torka. Klimatförändring Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i

Läs mer

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå Anna Hagerberg Mål för den svenska klimatpolitiken till 2020 minst 50% av den svenska energin är förnybar utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum

Läs mer

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Vilket perspektiv ska vi ha?! Slutkonsument Svinn Klimatavtryck av maten på tallriken Ska alla bli veganer?! Omvärlden (nu och

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Klimatpåverkan Den genomsnittliga uppvärmningen globalt de senaste 100 åren är drygt 0,76 C vilket i klimatsammanhang är att betrakta

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer