Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Transkript

1 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad

2 2 (11)

3 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV JORDBRUKETS KLIMATPÅVERKAN JORDBRUKETS ANDEL AV VÄXTHUSGASUTSLÄPPEN MINSKNINGSPOTENTIAL OCH TÄNKBARA ÅTGÄRDER JORD- OCH SKOGSBRUKETS MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL ATT BINDA KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN ANDRA SEKTORER MARK FÖR BIOENERGI... 11

4 4 (11) 1 Inledning För att bidra till att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har Västerås stad tagit fram ett klimatprogram. Denna rapport utgör ett av underlagen som har använts för att ta fram de mål och visioner som uttrycks i klimatprogrammet. Denna rapport behandlar jordbrukssektorn genom att allmänt klarlägga vad utsläppen består av, ge en översiktlig bild av hur stora utsläppen är från det jordbruk som bedrivs i Västerås samt beskriva jord- och skogsbrukets roll i ett klimatneutralt samhälle. Denna rapport har ett produktionsperspektiv, det vill säga behandlar de utsläpp som släpps ut innanför Västerås gränser även om de producerade varorna konsumeras i en annan region eller i ett annat land. Kommunens rådighet över jordbrukssektorn är begränsad (det är främst som markägare och i viss mån som inspiratör möjligheterna finns att påverka) och många andra aktörer jobbar med dessa frågor. Västerås stad köper in stora mängder livsmedel och har därmed stor möjlighet att ställa krav på dessa produkter. Detta styr effektivt mot en mer klimatanpassad livsmedelsproduktion (även om de inköpta produkterna nödvändigtvis inte produceras i Västerås). En separat underlagsrapport som behandlar de utsläpp som är kopplade till kommunens konsumtion av livsmedel har tagits fram (se underlagsrapport Klimatpåverkan från livsmedelsinköp i Västerås kommun).

5 5 (11) 2 Allmänt klarläggande av jordbrukets klimatpåverkan De växthusgasutsläpp som jordbruket främst orsakar är utsläpp av lustgas (N 2 O), metangas (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ). Lustgas är en potent växthusgas. 1 kg lustgas påverkar klimatet lika mycket som 310 kg koldioxid. När material som innehåller kväve bryts ner under förhållanden som växlar mellan syrefattigt och avsaknad på syre bildas lustgas. Detta sker i gödsellager och när kväverik gödsel sprids ut på jordbruksmark. De sammanlagda utsläppen av lustgas från mark är den största källan till växthusgasutsläpp från jordbruket. En betydande mängd lustgas släpps också ut i samband med tillverkning av mineralgödsel. Denna tillverkning sker ofta utomlands och utsläppen brukar därför glömmas bort, men är viktiga ur ett livscykelperspektiv. Metangas bildas i samband med djurhållningen, dels när foder bryts ner i idisslarnas magar och släpps ut som tarmgaser (ju fiberrikare foder desto större metanutsläpp) och dels när fodret omvandlats till gödsel som lagras där syre saknas. Det är därför större risk för metangasavgång från flytgödselanläggningar än från fastgödsellager. 1 kg metangas påverkar klimatet lika mycket som 21 kg koldioxid. Koldioxidutsläppen som härrör från jordbruket är huvudsakligen från ändrad markanvändning (bindning eller frigörning av kol), användning av kalkmedel, användning av fossila drivmedel och fossil energi för uppvärmning av torkar och lokaler. Sammanfattning av huvudsakliga utsläppskällor: - Utsläpp av lustgas från mark när mineralgödsel eller organisk gödsel bryts ner - Lustgasutsläpp från gödsellager - Lustgasutsläpp i samband med tillverkningen av mineralgödsel - Tarmgaser från djur i form av metangas - Metangasutsläpp från gödsellager - Markanvändning (bindning eller frigörning av kol) - Användning av kalkmedel - Fossila drivmedel använda i produktionsledet - Fossil energi vid uppvärmning av torkar och lokaler

6 6 (11) 3 Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen Statistik sammanställd från Naturvårdsverket visar att svenskt jordbruk år 2008 stod för utsläpp motsvarande drygt 12 miljoner ton koldioxid (om man inte räknar med förändrad markanvändning och skogsbruk som behandlas längre fram). Detta motsvarar cirka 17 procent av Sveriges totala utsläpp. Hur dessa utsläpp var fördelade framgår av figuren nedan Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk 2008 (1000 ton koldioxidekvivalenter) Lustgas Metan Koldioxid Jordbruk Bostäder, lokaler och förbränning inom areella näringar Figur 1 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2008 kopplat till jordbruket (Källa: statistik från Naturvårdsvekets hemsida. Deras källa är: Sweden's National Inventory Report 2010, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change) Stapeln jordbruk omfattar utsläpp från djurhållningen (tarmgaser och gödselhanteringen) och utsläpp från åkermark. Jordbruket utgör den största enskilda källan till växthusgaserna metan och lustgas. I Sverige står jordbruket för drygt hälften av metangasutsläppen och huvuddelen av lustgasutsläppen. Fossil energi som används för uppvärmning av lokaler och bostäder samt för drift av torkar orsakar koldioxidutsläpp. I statistiken ovan ingår koldioxidutsläpp från skogsbruket, men utsläpp från drivmedel använda till transporter inom jordbrukssektorn ingår inte. Normalt är statistiken för jordbrukssektorn mer osäker än för andra sektorer. Det beror på att många av utsläppen till stor del har ett biologiskt ursprung och därför påverkas av faktorer som inte kan kontrolleras. Utsläppen är därför svåra att mäta och följa upp. På läns- och kommunnivå finns geografiskt fördelad utsläppsstatistik framtagen inom RUS 1, som är ett samverkansorgan vars huvudmål är att tillhandahålla och utveckla ett gemensamt uppföljningssystem för Sveriges miljömålsarbete. RUS-statistiken för Västerås illustrerad i figuren nedan visar att de årliga utsläppen från djurhållning och bruk av åkermark har minskat något sedan Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål,

7 (1000 ton CO2-ekv) 7 (11) Årliga utsläpp av växthusgaser från jordbruket i Västerås (djurhållning och åkermark) Figur 2 Utsläppsstatistik för jordbruket i Västerås. Källa: RUS Notera att utsläpp från fossila bränslen använda för transporter, arbetsmaskiner och uppvärmning inte är med i diagrammet. Dessa utsläpp behandlas istället i energiplanen.

8 8 (11) 4 Minskningspotential och tänkbara åtgärder Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram 2 som avser perioden ska enligt Jordbruksverket inte uppfattas som vägen till det hållbara jordbruket, för dit är det långt. Det konstateras att oavsett vilka systemskiften eller andra större omställningar som ligger framför oss är det emellertid angeläget att se över vilka utsläppsminskningar som är möjliga att göra på kort sikt. Jordbruksverket uppskattar att klimatutsläppen nationellt kan sänkas med 9-11 % under perioden om redan påbörjade insatser slutförs och styrmedel, regler och informationspaket genomförs enligt det framtagna handlingsprogrammet. De föreslagna åtgärderna som ska leda till dessa utsläppsminskningar är främst: - Behovsanpassad gödsling och effektivt växtnäringsutnyttjande - Fodermedel med lägre klimatpåverkan - Mineralgödsel med lägre klimatpåverkan - Reducerad jordbearbetning för att minska energiförbrukningen - Effektivare användning av direkt energi - Ökad produktion av grödor till fasta biobränslen - Ökad produktivitet i mjölk- och köttproduktionen - Ökad effektivitet i utfodringen av mjölkkor - Odling av fånggröda och vårbearbetning - Ökad produktion av grödor till biogas - Ny miljöersättning för klimatåtgärder - Ökad rötning av gödsel - Täckning av lagringsbehållare för urin Jordbruksverket konstaterar också att: Det finns åtgärder som skulle kunna minska jordbrukets utsläpp mer, men dessa förblir verkningslösa så länge som inte konsumtionen förändras i motsvarande riktning. Inget är vunnet om produktionen flyttar och bedrivs med en lika stor eller större miljöpåverkan någon annanstans. En omställning av våra konsumtionsvanor kan ge stor effekt för att minska jordbrukets klimatpåverkan utan att äventyra att produktionen flyttar. Därför ska man i sammanhanget inte glömma bort åtgärder som styr mot mer vegetabilier och mindre animalier samt en tydligare säsongsanpassning. 2 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket, Jordbruksverket, rapport 2010:10

9 9 (11) 5 Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till att binda koldioxidutsläpp från andra sektorer Genom att binda kol i organiskt material kan jord- och skogsbruket bidra till att sänka halten koldioxid i atmosfären. Metoden har sina begräsningar eftersom det inte går att lagra hur mycket kol som helst, det finns en övre gräns för hur stora träd kan bli och hur mycket mull som mark kan innehålla. Men i väntan på att andra klimatåtgärder ska slå igenom fullt ut kan man delvis kompensera för historiska utsläpp från andra sektorer genom att öka mängden kol som lagras i skog och mark. Jordbruksverket konstaterar 3 att marken kan användas som kolförråd. En ökning av mullhalten är positivt ur klimatsynpunkt eftersom kol binds in och ger en bra odlingsjord. Mullhalten ökar vid tillförsel av organiskt material som till exempel stallgödsel och växtrester. När marken bearbetas sjunker mullhalten. Träkol som blandas ner i åkermark är en gammal jordförbättringsmetod. Den har på senare tid uppmärksammats som ett möjligt sätt att långsiktigt minska mängden koldioxid i atmosfären. Träkol i jorden har en halveringstid på flera tusen år. Dessutom minskar inblandat träkol metan- och lustgasutsläppen. Det finns studier 4 som pekar på att koldioxidhalten skulle kunna minskas till förindustriell nivå om några procent av världens jordbruksmark användes för produktion av träkol som sedan blandas ner i åkermark. Det bör påpekas att detta dock är ett relativt outforskat område än så länge. Enligt Jordbruksverket 5 behövs det mer kunskap kring vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att öka mängden kol bundet i betesmarker. En annan fråga där mer kunskap behövs är hur man kan minska utsläppen av koldioxid från utdikad torvmark. Koldioxid frigörs vid nedbrytningsprocesser som startar när torvmarker dikats ut. Att lagra kol i skog är ett sätt som SLU 6 föreslår för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Att bara låta skogen växa ostört är sannolikt inte det bästa sättet eftersom skogen då blir känslig för bland annat bränder och insektangrepp. En bättre lösning är då antagligen att kombinera skogsskötsel som gynnar kollagring i träd och mark med ett ökat uttag av biobränslen som kan ersätta fossila bränslen som används i energisektorn. För att sätta utsläppen från Sveriges jord- och skogsbruk i relation till möjligheterna att lagra koldioxid i skog och mark kan man titta på Naturvårdsverkets statistik framtagen för Det framgår då att den ökade kolinlagringen kompenserade för drygt ett års utsläpp från jord- och skogsbruk, d v s ungefär 3 Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett handlingsprogram, promemoria april Jacquot, J Can a Kind of Ancient Charcoal Put the Brakes on Global Warming? Popular Mechanics, publicerad Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett handlingsprogram, promemoria april SLU, Miljötrender från SLU, nr

10 10 (11) en femtedel av Sveriges utsläpp. Mängden koldioxid som kan bindas har dock som tidigare påpekats en övre gräns. Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk och skogsbruk 2008 exkl. drivmedel för transporter och arbetsmaskiner. Källa Naturvårdsverket (1000 ton CO2-ekv) Koldioxid Metan Lustgas Summa Jordbruk (djurhållning och brukning av åkermark) Bostäder, lokaler och förbränning inom areella näringar Delsumma Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Totalt

11 11 (11) 6 Mark för bioenergi Biomassa som kan användas i energi- och transportsektorn är en viktig spelbricka i ett klimatneutralt samhälle. Mark som är tillgänglig för annan odling än mat är en begränsande faktor. Naturvårdverket 7 har analyserat den globala potentialen för bioenergi och kommit fram till att följande faktorer är avgörande för tillgången på mark: - Global befolkningsmängd. Hur många människor ska jordbruket mätta framöver? - Den diet människan har generellt. Att producera kött- och mejeriprodukter är mycket mer energikrävande och därmed också mer ytkrävande än att producera vegetabilier. - Jordbrukets produktivitet. Hur mycket kan man få ut per ytenhet? Dock görs i studien bedömningen att befolkningsmängden och befolkningsökningen har mindre betydelse för möjligheterna att frigöra mark för bioenergiproduktion, än frågan om vilken diet som konsumeras och med vilken intensitet jordbruket bedrivs. Sverige har goda möjligheter och en stark tradition att framställa biomassa. Globalt sett ses inte skogen som en tillgång i dessa sammanhang, men i Sverige är skogsbruket omfattande. Eftersom det på sikt förväntas bli global brist på biomassa har Sverige goda möjligheter att positionera sig som producent av biomassa för både förbränning och framställning av drivmedel. 7 Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, Naturvårdsverket, Rapport 5754