Jordbrukets klimatpåverkan

Transkript

1 Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland tel

2 KOLDIOXID från fossila bränslen

3 Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan Andra växthusgaser viktiga Utsläpp från biologiska processer Allt påverkar Svårt att verifiera och kvantifiera utsläppen Är ovant och kräver andra åtgärder

4 Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

5 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 21 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 310 kg CO 2-ekv

6 Koldioxidekvivalenter Olika omräkningsfaktorer förekommer Potentiell klimatpåverkan (kg CO 2 -ekv/kg gas) SAR 4AR (4 th assessment report) Växthusgas 100 år 20 år 100 år 500 år Koldioxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) ,6 Lustgas (N 2 O) T ex klimatrapporteringen T ex i flera nyare LCA (IPCC th assessment report)

7 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2007 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning ~15 % (NV National inventory report 2009 Sweden.)

8 Animalieproduktionens växthusgasutsläpp (globalt) N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture O2ekv 10 9 ton C 2 1,5 1 0,5 0 CH4 N2O CO2 deforestation indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation (Steinfeld, H. m.fl Livestock's long shadow. FAO)

9 Klimatförändringar ett globalt miljöproblem Om global miljöpåverkan uttryck påverkan per viktenhet produkt Om lokal eller regional miljöpåverkan uttryck påverkan per ytenhet kg CO 2 -ekv/kg produkt

10 Utsläpp på gården

11 Hela gården inblandad CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänstert gården NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2

12 Växtodlings- gården

13 Växtodlingsgård g ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter lenter Metan Lustgas Koldioxid ton koldiox xidekviva el Dies ja Ol Produktio on av NPK Bek kämpning gsmedel Direkta lustgasemissione er Indirekta lustgasemissione er * Indirekt N2O-emission = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet (Miljö, energi och klimat)

14 Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O 2 N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

15 Kol i mark Tillförsel av organiskt material: skörderester,,gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar speciella + Vall, stallgödsel, naturbetesmark - Ettåriga grödor, mkt jordbearbetning och bortförsel halm etc.

16 kg koldioxid dekvivalent ter Vikten av att spara kväve Metan Lustgas Koldioxid * 0 Utvinning, raffinaderi I traktorn I marken Gödselindustrin Gödselindustrin I marken 1 l diesel 1 kg kväve 1 kg kväve (BAT) * Yaras garanti klimatavtryck

17 Utsläpp per hektar

18 Per kg gröda

19 Djur- gården

20 Grisgård smågrisar, 550 slaktsvinsplatser ha: höstvete, korn, vårraps Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Indirekta gasemissi Metan från dj Bekämpnings medel Direkta lustgas emissioner lustoner uren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±88 ton CO 2 för hela gården (JOKER-projektet)

21 Utsläpp från produktion av olika fodermedel 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Grovfoder Ärt/Åkerböna Spannmål Rapsmjöl Soja Melas Dran Betfiber Kraftfoder kg CO2 ekv/kg foder s k Proteinfoder Restprodukter Flysjö m fl, SIK-rapport 772

22 Växthusgaser från gödsellager Metan bildas i syrefri miljö. Styrs av temperatur, organiskt material, lagringstid Lustgas bildas om det finns lite syre. Styrs av kväve (tillgång g och förlust), temperatur, lagringstid Fastgödsel ger mer lustgas Flytgödsel yg ger mer metan Djupströ ger metan och lustgas

23 Mjölkgård mjölkkor ( kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid ton koldioxidekvivalenter 0 D iesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsm med., bek.medel m.m. Direkta lustgas emissioner Indirekta lust gasemissioner Metan från dj Kalkning uren Lagring av stallgödsel Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±230 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet

24 Djurslag Metan från djurens fodersmältning kg metan/ djur och år ton CO 2 -ekv/ djur och år Mjölkko ,5 Am-/diko ,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst ,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Jämförelse: mil med bensinbil ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha 14 1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO 2 -ekv

25 Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko CH4/ko, år) (kg (ton ECM/ko, år)

26 Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko CH4/ko, år) (kg kg metan per ton ECM (kg CH4/ton ECM) (ton ECM/ko, år)

27 Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär även: Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt fotavtryck ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk

28 Det finns många olika åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet RESURSEFFEKTIV, HÖG och JÄMN PRODUKTION KVÄVE, energi, foder Foder Stallgödsel

29 Det finns många olika åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet II. RESURSEFFEKTIV, HÖG och JÄMN PRODUKTION KVÄVE, energi, foder Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka Stallgödsel (syrabehandling etc.), Stall (biofilter, byte till elmotorer) Reducerad jordbearbetning III. Genomgripande systemändringar Ändra foderstat (inköpt+egen växtodling, avkastning) Produktion av bioenergi Växtföljd

30 Effektivt resursutnyttjande bra! Exempel: Dåligt utnyttjande av svinflyt Inte så effektivt stallgödsel- och kväveutnyttjande Antagen skörd (ton/ha) Stallgödsel (ton/ha)* Antagen nyttjandegrad Mineralgödsel (kg N/ha) Skörderester (kg N/ha) År 1 korn % År 2 korn % År 3 rågvete % År 4 havre % Medel 81 kg N tot * Antar 2 kg NH 4 -N/ton stallgödsel Utlakning 49 kg N/ha, ammoniakförluster 5 kg/ha Produktion av N-gödsel: 6,8 kg CO 2 -ekv/kg N = 580 kg CO 2 -ekv/ha Lustgas från mark* Direkta lustgasemissioner = kg CO 2 -ekv/ha Indirekta lustgasemissioner i = 195 kg CO 2 -ekv/ha Totalt 1810 kg CO 2 -ekv/ha *Beräknas utifrån mängden kväve som tillförs marken och förloras som nitrat eller ammoniak (IPCC, Tier 1)

31 Bättre utnyttjande av svinflyt Bättre stallgödsel- och kväveutnyttjande Vet skörden (ton/ha) Stallgödsel (ton/ha)* Antagen nyttjandegrad Mineralgödsel (kg N/ha) Skörderester (kg N/ha) År 1 korn % År 2 korn % År 3 rågvete % År 4 havre 4, % Medel 68 kg N tot * Vet 2,4 kg NH 4 -N/ton stallgödsel Utlakning 29 kg N/ha, ammoniakförluster 3 kg/ha Produktion av N-gödsel: 6,8 kg CO 2 -ekv/kg N = 400 kg CO 2 -ekv/ha Lustgas från mark Direkta lustgasemissioner = 850 kg CO 2 -ekv/ha Indirekta lustgasemissioner i = 120 kg CO 2 -ekv/ha Totalt 1370 kg CO 2 -ekv/ha

32 Växthusgasutsläpp t (kg CO 2 -ekv/ha) Produktion av N N 2 O från fält Totalt Dåligt utnyttjande Bättre utnyttjande Skillnad Samma produktion per hektar! Dock mindre stallgödsel. Inga utsläpp från diesel, torkning etc. Är det mycket eller lite?! 1 liter diesel 3 kg CO 2 -ekv Utsläppsrätter 300 SEK/ton CO 2 Koldioxidskatt SEK/ton CO 2

33 I mötet med lantbrukare Påminn om att växthusgaser andra gaser vi pratat om i miljörådgivningen. Hur undvika responsen allt vi gör är ändå bara fel! hitta rätt ingång Vill ha svar på detaljerade frågor, men modellerna är grova. Ge generella, men korrekta kt råd. Klimat är en svår fråga!

34 Hur var det nu. Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas / Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter o d Produktens Carbon Footprint är X kg CO 2 - ekv per kg produkt Utsläpp av koldioxidekvivalenter/ekvivalenter id k i l k i l t Utsläppen är X CO 2 -ekv/ekvivalenter