Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
|
|
- Britta Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
2 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ofta = problem Kväveläckage Klimatgaser Bördighet Fosforläckage
3 Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport
4 Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten 155 Använd de hjälpmedel som finns för att hitta rätt giva - Kvävesimulatorn Ändrad bearbetning som tar hänsyn till priskvoten mellan N-pris/Produktpris 386 Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde - Precisionsodlingsteknik Odlar fånggröda Anlagt våtmark Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Antal aktuella gårdar - Stallgödselkalkylen som tar hänsyn 277 till effekten vid olika spridningstidpunkt och spridningsteknik
5 kg N/ha Kvävebalans för växtodlingsgårdar i Södra Sverige 200,0 180,0 Kväve in *** 160,0 140,0 120,0 Kväve ut Kvävebalans *** 100,0 80,0 60,0 +38 kg/ha 40,0-27 kg/ha 20,0 0,0 hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet bästa medel sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar
6 Fördelning jordart Fördelning jordart 120% hög andel Lättlera (LL) Sand (Sa) hög andel 100% 80% 60% 40% Mulljord ML/SL LL *** lerig Sa * 20% 0% hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet bästa medel sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar
7 Grödfördelning Grödfördelning 120% Inga större skillnader 100% 80% 60% 40% 20% Övriga_grödor Grönsaker * Träda Frövall Sockerbetor Trindsäd Potatis Oljeväxter Grovfoder Höstsäd Vårsäd 0% hög N-effektivitet bästa medel låg sämsta N-effektivitet 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar
8 kg N/ha Kväve in 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 Vegetabilier Strömedel Org. Gödsel *** Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar
9 kg N/ha Kvävebalans för växtodlingsgårdar i Södra Sverige 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha Jmf 3kg N/ha Kväve in *** Kväve ut Kvävebalans *** 100,0 80,0 60,0 +38 kg/ha 40,0 20,0-27 kg/ha 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 249 gårdar 1245 gårdar
10 kg N/ha Kvävebalans på mjölkgårdar i södra Sverige 300,0 250,0 200,0 Kväve in *** 150,0 +49 kg/ha Kväve ut * 100,0-34 kg/ha Kvävebalans *** 50,0 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar
11 kg N/ha Kvävebalans på mjölkgårdar i södra Sverige 300,0 250,0 Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha Jmf 6 kg N/ha 200,0 Kväve in *** 150,0 +49 kg/ha Kväve ut * 100,0-34 kg/ha Kvävebalans *** 50,0 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar
12 Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport
13 - 1,3 % Växtodling underlag ha Träda Övrigt Grödfördelning - 2,8 % Övrigt Gris underlag ha S-betor Vårsäd Träda Trindsäd Potatis Oljeväxter + 1,2 % Foderkorn + 1,2% Kvarnvete 2 % Fodervete + 1,2 % + 1,6 % S-betor Trindsäd Potatis Oljeväxter Vårsäd Foderkorn + 2,9 % Mjölk Höstsäd S-betor Träda Grovfoder Vårsäd Höstsäd underlag ha -1,7 % -1,2 % Höstsäd + 2,7 % Grovfoder
14 Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport
15 Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Spridning Minskat flytgödsel på hösten Antal aktuella gårdar
16 Åtgärder ammoniakavgång Stallgödselhantering Anpassar till vädret Snabbare myllning Fungerande urinavskiljning Effektivare täckning Utfodring Anpassar till avkastning m.m. Minskat spillet Anpassar till grovfoderanalys Fasutfodrar Använder lågproteinfoder Antal aktuella gårdar
17 Stallgödselstatistik Statiska centralbyrån (SCB) Gödselmedel i jordbruket 2006/07
18 Produktionsområden MSK GSK SS GNS GMB GSS
19 procent Lagringskapacitet mjölkkor % 80% 60% 40% 20% > mån 6-7 mån <6 0% GSS GMB GSK GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803
20 procent procent Lagringskapacitet slaktsvin % 100% 80% 60% 40% 20% 80% 60% 40% 20% >10 > mån mån mån mån <6 <6 0% GSS GMB 0% GSK SS GNS GSK MSK GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803
21 procent Spridningsteknik- flytgödsel % 80% 60% 40% 20% Myllning Band Bred 0% GSS GMB GSK GNS SS MSK Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803
22 Andel av gödseln, % Spridningsteknik för flytgödsel i olika grödor Annan Myllning Band Bred 0 Höstvete Vårkorn Matpotatis Sockerbetor Slåttervall Betesvall Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0803
23 Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport
24 Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Åtgärder kväveutlakning - procentuell skillnad före och efter 2000 Antal aktuella gårdar Från Greppas databas, andel i % av arealen (ändring under ca 4 år) Bearbetning Växtodling Grisgårdar Mjölkgårdar Vallbrott Mjölkgårdar Tidig höst 40,1(+0,4) 35,8 (+0,4) 8,3 (-2,0) Tidig höst 21,5 (-7,2) Sen höst 39,8 (-0,4) 41,4 (+4,8) 15,0 (-5,3) Sen höst 27,9 (-4,5) Vår 11,0 (-0,5) 16,2 (-2,4) 24,7 (-2,6) Vårvallbrott 50,6 (+11,5) Utan bearbetning 6,2 (+0,8) 5,9 (-0,8) 51,2 (+11,7)
25 Vad kan vi göra? Kväveläckage Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport
26 Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark Antal aktuella gårdar Från Greppas databas, andel i % av arealen (ändring under ca 4 år) Fånggröda Växtodling Grisgårdar Mjölkgårdar Fånggröda 18,0 (+1,4) 19,7 (+0,6) 7,7 (-0,1) Vårbearbetning 5,0 (-0,3) 5,1 (+0,1) 5,5 (-1,3)
27 Åtgärder fosforförluster Anpassa fosforgivor Minskat inköp av mineralfosfor Anpassar efter markkarta Har aktuell markkarta Antal aktuella gårdar Hindra fosforförluster Bevuxna översvämningsmarker Motverkar ytavrinning Myllar mineralgödselfosfor Motverkar vinderosion Väldränerat Anlagt skyddszoner Anpassar fosfor i fodret Efter djurslag Efter grovfoderanalys Efter blöt- eller torrfoder
28 kg P/ha 80 Samband - djurtäthet och fosforöverskott (kg/ha) 60 y = 6,6x - 1,7 R 2 = 0, ,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5-20 Djurenheter per hektar -40
29 verkligheten borde vara P-balans Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar P-AL R 2 = 0, kg underskott/överskott per ha
30 verkligheten borde vara 5 P-balans Greppa Näringen ca balanser från mjölkgårdar P-AL 4 3 R 2 = 0, kg underskott/överskott per ha
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merGreppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket
Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merCecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg
Resultat av upprepade växtnäringsbalanser, beräknad utlakningsminskning av kväve samt miljömålsavstämningar gjorda vid rådgivningsbesök i Greppa Näringen under perioden 2001-2008 2010-05-12 Cecilia Linge
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merMiljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen
Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merGreppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning
Greppa Näringen Miljömålsavstämning Miljöhusesyn Greppa Näringens rådgivning Miljömålsavstämning Åtgärdsbevis Miljömålsavstämning Greppa Näringen har tagit fram denna avstämning för att du som lantbrukare
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merVad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merUTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:
UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel
MI 30 SM 0603 Gödselmedel i jordbruket 2004/05 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilizers and animal manure in agriculture in 2004/05 I korta
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 1702 Gödselmedel i jordbruket 2015/16 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2015/16 I korta
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merHur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland
Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 0803 Gödselmedel i jordbruket 2006/07 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2006/07 I korta
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merJämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.
MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merSammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder
Redovisning av projekt nr Identifiering av möjliga åtgärder för att förbättra kväveoch fosforeffektiviteten på mjölkgårdar (Partnerskap Alnarp projekt nr 970) Sammanfattning I denna sammanställning redovisas
Läs merVad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merEtt decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum
Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på Greppa Näringens 10 års-jubileum Innehåll Förord... 5 Inledning... 7 Bakgrund till Greppa Näringen... 9 Rådgivning på ett helt nytt sätt...
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merRådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B
Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merKurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket
Kurs för rådgivare 2017 Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket Upplägg Om växtnäringsbalanser Jämförelsevärdet Växtodlingsgården Paus Svingården Mjölkgården
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merSambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011 PM Lantbruksstatistik 2013:2 Reviderad i avsnitt 3.5 och 3.6, samt tabellerna 12 och 13, den 14 februari 2014. Statistiska centralbyrån
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merTolkning av växtnäringsbalans på svingården
Praktiska råd Nr 15.2 Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning
Läs merFoto: Janne Andersson
Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 159 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merLäckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik
SMED Rapport Nr 57 2011 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009 Karin Blombäck Holger Johnsson Anders
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats
11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merTill dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen
För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats
11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras
195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merTankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål
Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merTolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården
Praktiska råd Nr 15.3 Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer