Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Transkript

1 Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

2 Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen

3 Allmänt Rådgivningsprojekt som arbetar med näringsflödena på gården, både för odling och utfodring läckage av växtskyddsmedel på gården klimatgasförlusterna på gården Främst individuell rådgivning Finansieras via Landsbygdsprogrammet (EU) samt miljöskattemedel (LRF), ca 30 miljoner Samarbete mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen

4 Vilka står bakom? + alla rådgivningsföretagen!

5 Rådgivare Över rådgivningar har gjorts sedan starten, varav ca 1300 i Blekinge 270 aktiva rådgivare 65 olika rådgivningsföretag

6 Vilka län är med? Data Blekinge Ca 250 brukare i Blekinge På knappt 40 % av åkerarealen finns växtnäringsbalanser genomförda På knappt 20 % av arealen finns mer än en balans som därmed tillåter att vi tittar på utvecklingen

7 Besök

8 Rådgivning i Sverige % 11% 5% 14% 5% 9% 32% växtnäringsbalanser gödsling precisionsodling mark, dränering, växtf. växtskydd vall o bete klimat, energi Stallmiljö Utfodring våtmark 6% 10% 3%

9 Kg N per ha Kvävebalanser i Blekinge, Skåne och Blekinge Första balans Senaste balans Förändring ,6*** -11,2*** -14,8** Växtodling Mjölk Gris Köttdjur -8,7 ten -40

10 Kg P per ha Fosforbalanser i Blekinge, Skåne och Blekinge Första balans Senaste balans Förändring ,2*** -2,2** -3,2 ten -6-8 Växtodling Mjölk Gris Kött -6,9***

11 kg N per ha Kvävebalanser i Blekinge start 5 år senare Växt Mjölk Gris

12 kg P per ha Fosforbalanser i Blekinge Växt Mjölk Gris -5

13 Halland indelat i södra och norra Nordvästra Norra Blekinge Västra Östra Sydvästra Mellan Sydöstra

14 Kväveöverskott (kg/ha) Kvävebalans olika regioner S Halland y = 88,173x + 36,872 R² = 0, :a balansen ca 6 år senare Signifikant Djurtäthet (de/ha) Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Nordvästra (297) - 7,2*** Norra (166) - 13,2*** Västra (309) - 8,2*** Mellan (312) - 12,1*** Östra (189) - 7,3* Sydvästra(297) - 7,2*** Sydöstra (255) - 8,4** Halland södra (146) -1,8 norra (189) -8,6* Blekinge (97) - 4,1

15 kg N per ha Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen Kväve in Kväve ut Kvävebalans Antal gårdar In Ut Överskott

16 kg N per ha Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen 180 Kväve in Kväve ut Kvävebalans lägre 160 givor höga givor lägre 140 skördar höga skördar högre överskott måttliga överskott Antal gårdar

17 Faktorer som ändrats och påverkat kvävebalansen på växtodlingsgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Ökad skörd Viss ökad användning av mineralgödsel Minskad stallgödselimport Minskad användning av trindsäd Specifikt för Blekinge Ökad skörd, 14 kg N/ha Okad mineralgödsel, 10 kg N/ha Mindre stallgödselimport, 3 kg N/ha

18 kg P per ha Fosforbalans på växtodlingsgårdar Ändring -9-3,1* -2,2** -2,0-3,9* -0,7-1,6 ten -7,1-3,8-7,2*

19 Faktorer som ändrats och påverkat fosforbalansen på växtodlingsgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Ökad skörd Minskad stallgödselimport Minskad eller oförändrad användning av mineralgödselfosfor Specifikt för Blekinge Ökad skörd, 2 kg P/ha Oförändrad mineralgödsel Mindre org gödsel, 4 kg P/ha

20 Mjölkgårdar

21 kg N per ha Kvävebalans på mjölkgårdar - vid senaste balansen 250 Kväve in Kväve ut Balans 200 In Överskott Ut 0 Antal gårdar

22 kg N per ha Kvävebalans på mjölkgårdar - ändring på ca 6 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor 1:a balansen ca 6 år senare K Sydöstra N Halland Östra (61) - 5, Sydöstra 001 (28) - 12,6 001 Djurtäthet (de/ha) Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla (616) - 12,9*** Nordvästra (93) - 11,9* Norra (101) - 15,9*** Mellan (146) - 11,2* S Halland (47) + 1,0 N Halland (73) - 7,8 Blekinge (34) +/- 0

23 Faktorer som ändrats och påverkat kvävebalansen på mjölkgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Mindre foderimport Ökad andel flytgödsel Minskat inköp av mineralgödselkväve

24 kg N per ha Fosforbalans på mjölkgårdar :a balansen ca 6 år senare K 0 Sydöstra (28) - 0, Djurtäthet (de/ha) Sydöstra Ändring Alla (616) - 2,2*** Nordvästra (93) - 1,6 Norra (101) - 3,5** Mellan (146) - 2,1** Östra (61) - 0,6 S Halland (47) - 1,4 N Halland (73) - 4,3*** Blekinge (34) - 2,1 ten

25 Faktorer som ändrats och påverkat fosforbalansen på mjölkgårdarna Skiljer mellan regioner men allmänt Mindre foderimport Minskat inköp av mineralgödsefosfor

26

27

28 kg N per ha Kvävebalans i olika kommuner - vid senaste balansen 400 Kväve in Kväve ut Kvävebalans Antal gårdar In Ut Överskott Djurtäthet 1,1 1,6 0,9 0,7 0,7 1,1 de/ha

29 Foto :Monica Cling

30 Skyddszoner Lag 2 m skyddszon till alla vattendrag med förbud att sprida växtnäring och växtskyddamedel Miljöstöd i i det gamla programmet Skyddszon som gränsar till vatten, 6-20 m breda Anpassade skyddszoner inne i fälten minimum 0,25 ha

31 Skyddszoner Fyra motiv till skyddszoner Förhindra växtnäringsläckage Förhindra läckage av växtskyddsmedel Öka biologisk mångfald Skapa tillträde till allmänheten

32 Skyddszon och fosforläckage Fungerar som ett filter för jordpartiklar och fosfor Förutsätter lutning mot vattendraget Ju högre lerhalt desto större läckage Enligt finska, norska, svenska och danska studier kan skyddszonen Minska fosforläcakget nellan %

33 Grundläggande åtgärder God dränering för att undvika vatten som kan rinna av på ytan God struktur i lerjorden via minimerad markpackning, höjd mullhalt och strukturkalkning. Ger mindre andel stora spricker som kan transportera ner partiklar och fosfor

34

35

36 STALLGÖDSELKALKYL

37

38

39 KVÄVESIMULATOR

40