Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Transkript

1 Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning Forskning och utveckling Avgifter och miljöersättningar Rådgivning i Tidsaxel för lantbrukets arbetet mot miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö 1980s Regler för lagringskapacitet för stallgödsel Riksdagen Utbildning 1994 beslutar krav för Regler för om plan den som spridning för hanterar av åtgärder växtskydd gödsel mot medel näringsförluster EU medlemsskap nya stöd för fånggrödor och skyddszoner EU:s Nitratdirektiv införs 1997 Start av kampanjen Säkert växtskydd 2003 Nya nitratkänsliga områden införs 2005 Nya djurtäthets- regler - Miljömålet Ingen övergödning - BSAP, Aktionsplan för Östersjön - Vattendirektivet 1980s Regler för spridnings areal 1984 Miljöavgift på mineralgödsel 1992 Regler om vintergrön mark 1995 Regler för täckning av gödselbehållare 1996 Regler om snabb nedbrukning av stallgödsel 2001 Start av projektet Greppa Näringen 1

2 BSAP- Baltic Sea Action Plan Kväve Fosfor (ton/år) ton/år Beting Förändrad belastning återstår: BSAP- Baltic Sea Action Plan Kväve Fosfor (ton/år) ton/år Greppa Näringen 390 (+35) 3 Nya stödområden, höjd ersättning, fånggröda, vårbearbetning Reglerbar dränering 22 - Skyddszoner i fälten - 4 Fosfordammar - 12 osv Verktyg och goda råd Riktlinjer för gödsling och kalkning STANK in MIND Växtnäringsbalans Utlakningsberäkning Greppa Näringens rådgivning Miljömålsavstämning Trädgårdsodlingen och vattenkvaliteten Gödsling är en relativt sett liten kostnad Stor mängd skörderester som innehåller kväve och fosfor Ofta lätta jordar Stort vattenbehov 2

3 Riktgivor för kvävegödsling till potatis Mineraljord med förfrukt stråsäd. N-min= kg/ha 0-30 cm Skörd ton/ha Potatissort Gödsling kg/ha N: Färskpotatis Satina, Fakse King Edward, Sava, Ukama, Bintje, Folva, Asterix Fabrikspotatis Riktlinjer för fosforgödsling till olika grödor, kg/ha Gröda Skörd Bort- Fosforgödsling, kg/ha ton/ha försel, P kg/ha P-AL-klass: I II III IVA IVB V Vårsäd Höstsäd Raps Fodermajs Potatis* Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 3,5 års rådgivning i Greppa Näringen Första balans Senaste balans Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 3,5 års rådgivning i Greppa Näringen Första balans Senaste balans kg/ha kg/ha mjölk (878 gårdar) gris (147 gårdar) växtodling (745 gårdar) Gårdstyper -2 mjölk (878 gårdar) gris (147 gårdar) växtodling (745 gårdar) Gårdstyper -4 3

4 Växtnäringsbalans Utlakning av kväve Broccoli inför nedbrukning 7 september 2009, Kristianstad Vramsån, Skåne Medelutlakning på gårdar i Greppa Näringen, beräknat i STANK in MIND, kg/ha Produktion Utlakning, kg/ha Växtodling 31 Mjölk 27 Gris 36 Kväveefterverkan kg/ha, av olika grödor vid höstbearbetning i jämförelse med spannmål Gröda kg/ha N Isbergssallat 80 Färsk/matpotatis 70 Klöverfrövall 70 Fabrikspotatis 50 Konservärter 50 Ärter 30 Bruna bönor 25 Lök 20 Åkerböna 15 4

5 Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet Minskat kväveläckage -fånggrödor -vårbearbetning Våtmarker Skyddszoner Miljöskyddsåtgärder Ekologisk produktion Miljöersättningar nya (förslag) Höjd ersättning för skötsel av våtmarker Utvidgade områden och höjd ersättning för fånggrödor till 900 kr/ha och vårbearbetning till 500 kr/ha (båda 1500 kr/ha) Utvidgade områden och höjd ersättning för skyddszoner till 3000 kr/ha Höjd ersättning för Miljöskyddsåtgärder oljerättika/vitsenap 14 dagar efter sådd, Kristianstad, 2009 Miljöersättningar nya (förslag) Utvald miljö Skyddszoner erosionsbenägen mark, 4000 kr/ha Reglerbar dränering, max kr/ha Anläggning av dammar för fosforavskiljning, max 90 % av anläggningskostnaden Antal Medlemmar i Greppa Näringen våtmark rådgivning År 5

6 Enskild rådgivning Växtnäringsbalans Kväve- och fosforstrategi, gödsling Växtskyddsstrategi potatis Markpackning Vtt Vattenskyddsområde kdd m.m. Informationsmaterial Medlemsblad Goda Råd från Greppa Näringen Hemsida Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och växtskydd Stallgödselvärdering Växtnäringsbalans på nätet Jämförelse mellan PLC5 och TRK för fosfor PLC PLC Miljömålsavstämning Vad har odlarna gjort efter 2000 fosfor? Vad har odlarna gjort efter 2000, fosfor? Man anpassar kvävegivorna bättre Bearbetar mer senare på hösten eller på våren Odlar fånggrödor Tar större hänsyn till stallgödselns effekter Minskat spridning av flytgödsel till höstsäd Myllar stallgödsel snabbare Fosforförluster beror på: avrinning, jordart, djurtäthet och P-HCl. Efter Larsson,

7 Miljömålsavstämning Vad har odlarna gjort efter 2000, fosfor? Minskat inköp av fosfor i mineralgödsel Håller översvämningsmarker bevuxna 41% har skaffat ny markkarta Gödslar mer efter markkartan Miljömålsavstämning Vad har odlarna gjort efter 2000, växtskydd? Använder Hjälpredan för skyddsavstånd Håller alltid markanpassade skyddsanstånd Inte ogräspreparat sent på hösten Rengör sprutan utvändigt på säker plats Ökat fokus på lantbrukarens ekonomi Koppling till Vattendirektivet Åtgärder som minskar jordbrukets klimatpåverkan Nya Greppa Näringen Miljöersättningar nya Skyddszoner i erosionszoner Reglerad dränering Fångdammar för fosfor Investeringsstöd till precisionsgödsling (bl.a. N-sensor) Reducerad bearbetning (foto: Egil Persson) 7

8 Nytt arbetssätt - lägesrapport 7 rådgivningsexperter har tillsatts Växtnäringsbalanser (växtodling, husdjur, Skåne ) Bördighet, markpackning, växtföljder (Skara HS) Utfodring nöt (Halland Växa) Fosforstrategi (Södermanland HS Kvävestrategi (Skåne HS) Växtskydd (Skåne HS (Kristianstad)) Vattendirektivet på remiss Prioritering av Greppa Näringens rådgivning till områden kring vattendrag med brister i statusklassning. Hur stor andel av vattendragen har klassats uppfyller ej god ekologisk status med hänvisning till övergödning? Orientering av distriktens tolkningar olika tidsfrist mellan vattendistrikten?? Koppling till Vattendirektivet Prioritering av Greppa Näringens rådgivning till områden kring vattendrag med brister i statusklassning Grupper leds av rådgivare Inledande möte i grupp ca personer Vattenvårdsplan för gården/området enskild rådgivning 2 år * 2 besök Uppföljande möte i grupp Koppling till Vattendirektivet Rådgivningsbesök på enskilda gårdar t.ex. Startbesök med förslag till vattenvårdsplan Kväve- och fosforstrategi Utfodringsfrågor Våtmarker, markpackning, dränering Vattenvårdsplan vid uppföljningsbesök 8

9 Vattendirektivet- lägesrapport Anslutning till Greppa Näringen i olika avrinningsområden - kartor Närmast- Identifiera målgrupp i olika avrinningsområden koppla till redan anslutna. Antal i målgruppen i områden med brister i ekologisk status Minskad klimatpåverkan 2010 Rådgivningsmodulen g utarbetas under året Vid klimatanalysen ska åtgärder och fler rådgivningsbesök prioriteras Vilka processer ger förluster av växthusgaser på gården? möjliga åtgärder Möjligheter till produktion av förnyelsebar energi Möjlighet till energieffektivisering Minskad klimatpåverkan På sikt kan rådgivning samordnas med Greppa Näringen/klimatet om: Energieffektivisering Biogasproduktion Lantbrukets anpassning till ett varmare klimat Finansiering Kompetensutveckling i Landsbygdsprogrammet Miljöskattemedel Moduleringsmedel 21 milj årligen till vattenkvalitet 13 milj årligen till klimat 9