Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 10 och 11 december 2008 Utgivare SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-61-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 ORGANISKA GÖDSELMEDEL ALLT VÄRDEFULLARE Hans Nilsson, Greppa Näringen Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Kristianstad E-post: Sammanfattning De senaste två årens höjda priser på mineralgödsel har ökat värdet kraftigt för de organiska gödselslagen. Kostnaderna för att transportera och sprida stallgödseln har även dessa ökat något, främst pga ökande dieselpriser, men inte alls i samma omfattning som priset på mineralgödseln. Stallgödselns värde har därför ökat mellan 2-3 ggr jämfört med tidigare. Inte minst priset på fosfor och kalium har ökat mycket kraftigt varför incitamentet att styra gödslingen efter markkartan ökat. Vid höga P-AL och K-AL-värden är det nu än mer intressant än tidigare att avyttra gödsel beroende på om marknaden förstår att värdera den rätt. Inledning och bakgrund Rätt användning av stallgödsel är en mycket viktig faktor för att unvika förluster som är skadliga för miljön. Förlusterna sker både till luften i form av ammoniak och växthusgaser och till vatten i form av nitratkväve och olika fosforfraktioner. Utifrån ett lantbrukarperspektiv är stallgödsel och andra organiska gödselmedel givetvis inte ett miljöproblem utan en tillgång som man vill använda på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt. Det är många faktorer att ta hänsyn vid en sådan värdering vilket var anledningen till att Greppa Näringens Stallgödselkalkyl togs fram. Stallgödselkalkylen, som finns tillgänglig på projektets hemsida, ligger bakom den analys som presenteras i tabell 2 Material och metoder De presenterade beräkningarna är framtagna med Greppa Näringens stallgödselkalkyl ( Kalkylen bygger på en rad intäkts- och kostnadsfaktorer som i korthet presenteras i tabell 1. Kalkylen beräknas på ett antal förvalda schablonvärden, som kan ändras av användaren om det finns tillgång till egna analysvärden eller man till exempel har en annorlunda spridningskostnad för stallgödseln. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av de faktorer som påverkar beräkningen av stallgödselns värde i Greppa Näringens stallgödselkalkyl INTÄKTER Kväveeffekt år 1 Kväveefterverkan Fosforvärde Kaliumvärde Bördighet KOSTNADER Transport Spridning Markpackning Beskrivning Beroende på vald spridningstidpunkt och teknik Kapitaliserat värde av återmineraliserat kväve de närmaste 30 åren. Återmineraliserat N beräknat enl Persson, Enkel nedjustering kan göras vid höga P-AL-tal Enkel nedjustering kan göras vid höga K-AL-tal En tillsvidare ej underbyggd schablon för att ta hänsyn till övriga effekter tex mikronäring och struktureffekter. Baseras på förfrågan hos ett antal maskinstationer Baseras på förfrågan hos ett antal maskinstationer Bygger på kalkyler från Johan Arvidsson, SLU. Påverkas av jordart och spridningstidpunkt och beräknas som ett procentavdrag på det skördevärde som angetts. 6:1

3 Genom att välja stallgödselslag, transportavstånd, jordart, grödor, spridningstillfällen och spridningsteknik erhålles en värdering av stallgödseln på gården. En miljöindikator i form av en glad, neutral respektive sur gubbe anger det valda alternativets påverkan på ammoniakavgång och nitratutlakning. Det skulle även behövas en bedömning av påverkan på klimatgasavgången samt fosforförluster men detta ingår ännu så länge inte. Genom att studera det ekonomiska värdet tillsammans med gubbarna får man en bedömning av både ekonomi och miljöpåverkan i det valda alternativet. Värdering av rötslam ingår inte i stallgödselkalkylen men värderingen i tabell 2 har skett efter samma principer som för övriga fasta gödselslag i stallgödselkalkylen. Resultat och diskussion Kalkyler är alltid en färskvara och denna är inget undantag. Priserna på gödselmarknaden och produktpriserna varierar kraftigt för tillfället varför det är viktigt att påpeka att denna analys baseras på följande NPK-priser: N 18 kr/kg P 40 kr/kg K 12 kr/kg) samt ett skördevärde på kr (påverkar markpackningskostnaden). Markpackningen varierar med jordart och tidpunkt. I exemplet har valts jordarten lättlera och spridning i vårbruk på svart jord med nedbrukning inom 4 timmar. Denna spridningstidpunkt ger ca 70 % effekt av NH 4 -N. Observera att här görs ingen jämförande analys av miljöeffekter men det bästa ekonomiska alternativet för lantbrukaren brukar ofta sammanfalla med det ur miljösynpunkt bästa alternativet. Tabell 2. Ungefärligt värde för organiska gödselmedel, kr/ton, vid spridning på lättlera i vårbruket på fält som är i behov av både kväve, fosfor och kalium Stallgödselslag NPK-värde Kväve- Värdet av Kostnad för Värde vid efterverkan ökad transport 70 % N-eff 30 år framåt bördighet spridning kr/ton kr/ton kr/ton packning kr/ton kr/ton Nötflyt,8% ts Nötfast, 20% ts Nöturin, 1% ts Nötdjup, 28% ts Svinflyt, 6% ts Svinfast, 24% ts Svinurin, 2% ts Svindjup, 30% ts Häst, 27% ts Hönsflyt, 11% ts Hönsklet, 30% ts Kyckling, 70% ts Rötslam, 25% ts Värdet i tabell 2 bygger på att det finns ett behov av både fosfor och kalium. Vid höga markvärden av fosfor, kalium eller båda blir stallgödselns värde betydligt lägre. Kväve utgör med dagens priser en relativt liten andel av gödselvärdet och det är ekonomiskt viktigt att planera stallgödselspridningen efter markkartans fosfor- och kaliumanalyser. 6:2

4 I figur 1 framgår tydligt att fosforrik stallgödsel som svinflytgödsel, svinfastgödsel, fjäderfägödsel och speciellt rötslam tappar mycket värde vid spridning på fält med höga P- AL-tal (ofta lättare jordar som fått mycket stallgödsel och/eller odlats med fosforkrävande grödor som potatis och grönsaker). Kaliumrika gödselmedel som nötflytgödsel, urin av olika slag, djupströbäddar (mycket kalium i halm) tappar istället mycket värde på fält med höga K- AL-tal (oftast lerjordar med naturligt högt kaliuminnehåll). 250 Full effekt av NPK Inget P-behov Inget K-behov Endast N-behov kr/ton Nötflytgödsel 8% ts Nötfastgödsel 20% ts Nöturin 1% ts Nötdjupgödsel 28% ts Svinflytgödsel 6% ts Svinfastgödsel 24% ts Svinurin 2% ts Svindjupgödsel 30% ts 700 Full effekt av NPK Inget P-behov Inget K-behov Endast N-behov kr/ton Hästgödsel 27% ts Hönsflytgödsel 11% ts Hönskletgödsel 30% ts Kycklinggödsel 70% ts Rötslam 25% ts Figur 1. I Stallgödselkalkylen beräknade värden för olika slags organiska gödselslag vid olika behov av fosfor och kalium. Full effekt anger att det finns behov av hela gödselns innehåll av kväve, fosfor och kalium. 6:3

5 Slutsatser Höga priser på kväve, fosfor och kalium har ökat värdet med 2-3 ggr på organiska gödselmedel Värdet ligger till mycket stor del i fosfor och kalium varför det är viktigt att sprida stallgödseln efter markkartans fosfor- och kaliumanalyser. Det finns så många faktorer som spelar in vid beräkning av stallgödselns värde och påverkan på miljön att en individuell kalkyl på starkt rekommenderas. Referenser Greppa Näringens hemsida: Stallgödsel/Värdera din stallgödsel Persson J Den organiska substansens omsättning. I. Kvävehushållning och kväveförluster förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidskrift. Årg 143, Nr.12, sid :4