Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 30 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk Råd i praktiken Jordbruksinformation

3 Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk Vad påverkar mjölkens sammansättning? Mjölkens sammansättning påverkas av ras, årstid, laktationsstadium, laktationsnummer och utfodring. Om man jämför ekologisk och konventionell produktion är det utfodringen som skiljer mest mellan de två produktionsgrenarna. I ekologisk produktion är råvarutillgången begränsad när man ska sätta samman kraftfoderblandningarna, dessutom är målet att korna ska beta så mycket som möjligt under sommarhalvåret. Du har goda möjligheter för att påverka fetthalten i mjölken genom utfodringen. Fodret kan påverka fetthalten upp till en hel procentenhet. Det är svårare att påverka proteinhalten genom utfodringen. Fodret kan bara ändra proteinhalten i mjölken i storleksordningen plus/minus 0,2 procentenheter. Inne - hållet av laktos (mjölksocker) påverkas i stort sett inte alls av utfodringen. Flera ekologiska mjölkproducenter har upplevt att proteinhalten i mjölken har minskat när de ger korna 100 % ekologiskt foder. Historiskt sett är låga fetthalter under sommarmånaderna ett faktum. En produktion baserad på ett högt betesintag verkar öka problemet med låga fetthalter speciellt om besättningen har anlag för låga fetthalter. Nedan diskuteras enstaka faktorers påverkan på mjölkens fett- och proteininnehåll, men 2 sammansättningen avgörs av komplicerade samspel mellan avel, utfodring och driftledning där mycket fortfarande är oklart. Generellt kan man konstatera att fett- och proteinhalterna minskar när avkastningen ökar. Besättningar med anlag för låga halter av fett och protein i mjölken är mer känsliga för fodermedel som ger lägre fett- och proteinhalter. Fibrerna påverkar fettinnehållet Grovfoderandelen i foderstaten nämns ofta som den viktigaste faktorn för att påverka fetthalten i mjölken. I ekologisk mjölkproduktion utfodras korna med högre grovfodermängder än i konventionell mjölkproduktion. Statistik visar att fetthalterna generellt ligger på en lägre nivå i ekologisk produktion. Under danska förhållanden har fetthalten i ekologisk mjölkproduktion varit 0,15 till 0,25 procentenheter lägre än i konventionell produktion med störst skillnad under sommarmånaderna juni och juli. Eftersom dagens grovfoder ofta har hög kvalitet och stor andel baljväxter är grovfodernivån en osäker parameter för att styra mjölkens fetthalt. Fibernivån och fiberkvaliteten är ett bättre mått på vad som styr mjölkens fetthalt. Klövergräs som är stommen i den ekologiska foderstaten innehåller generellt en mindre andel fibrer än rent gräsensilage. Fiber - innehållet (NDF) är i storleksordningen procentenheter lägre i klöver jämfört med i gräs. Fibrerna i klövern har en högre smältbarhet än gräsen då baljväxterna innehåller mera pektin. Lättsmälta fibrer bidrar till högre produktion av propionsyra i förhållande till ättiksyra i våmmen. Detta ger en signal till kon att producera en större mjölkmängd med lägre fettinnehåll.

4 Bete och fetthalten Oberoende av hur mycket kon betar är fetthalten lägre under sommarhalvåret än under stallsäsongen, vilket sannolikt kan förklaras med högre temperaturer. Högre temperaturer gör att korna äter mindre och i synnerhet att korna äter mindre grovfoder. Spätt bete innehåller relativt stora mängder fleromättade fettsyror vilket är grundstenarna för produktionen av CLA (konjungerad linolsyra). CLA anses vara ett ämne som kan motverka flera cancerformer. Innehållet av CLA är högt i ekologisk mjölk under sommarhalvåret. CLA minskar också produktionen av fett i juvret. Omättat fett från t. ex. raps har en liknande effekt i foderstaten, nämligen att öka CLAmängden men minska fetthalten. De positiva hälsoeffekterna av CLA står därmed i ett motsatsförhållande till önskade höga fetthalter i mjölken. Åtgärder för att motverka låga fetthalter: Öka fibermängden i foderstaten. - Ge helsädesensilage, hö och senskördad gräsdominerat vallensilage. De är bra fiberkällor. - Tänk på fiberkvaliteten. Är vallfodret klöverrikt ökar fibersmältbarheten blanda klöverrika partier med andra grovfoderslag. Ge långstråigt foder. Det ökar fetthalten jämfört med korthackat foder. Tänk igenom betesstrategin. - Flytta om möjligt korna mellan beten med olika klöverhalt. Ge korna tillgång till strukturfoder dygnet runt. Du kan behöva justera ner kraftfodrets innehåll av omättat fett. - Stora mängder raps kan sänka fetthalten. Energiintaget viktigast för proteininnehållet Om du kan öka kons energiintag ökar i de flesta fall proteininnehållet i mjölken. Detta beror på att den mikrobiella proteinsyntesen förbättras. Vid låga proteinhalter är det bra att öka energikoncentrationen i foderstaten (MJ/kg ts). I den ekologiska foderstaten kan du göra detta genom att öka spannmålsmängden, öka andelen vallfoder med högt energiinnehåll, öka andelen ensilagemajs eller öka mängden fodersockerbetor. Generellt stiger proteininnehållet i mjölken om du ger korna mer kraftfoder. I tider när kraftfoderpriserna är höga kan det vara ekonomiskt motiverat att ge korna mindre kraftfoder, men detta kan sänka mjölkens proteininnehåll. Se upp med låga kraftfodergivor om besättningen redan har låga proteinhalter. Om foderstaten innehåller mellan 15 och 23 % råprotein påverkas inte mjölkens proteininnehåll. Om foderstaten innehåller lite protein (<15 % råprotein) kan mjölkens proteininnehåll minska. Detta beror på att vommens mikrober får för lite protein. Ureahalten i mjölken är då låg (1 2,5 mm/l). I detta fall måste du öka råproteininnehållet i foderstaten genom att ge korna ett vallfoder med mer råprotein eller genom att höja proteinhalten i kraftfodret, till exempel ge mer trindsäd eller rapskaka. Tips i utfodringssituationen för att motverka låga proteinhalter: Öka energiintaget. - Ge bättre vallfoder med högt energiinnehåll. En tumregel är att när energiinnehållet i vallfodret ökar med 1 MJ går proteinhalten upp med 0,1 procentenhet. - Ha mer spannmål i foderstaten. Vete och rågvete har högst energikoncentration. - Se över kraftfodergivorna högre nivåer ökar proteinhalten. Se dock upp så att andelen kraftfoder inte överstiger de andelar som är tillåtna i ekologisk produktion. Vid låga råproteinhalter (< 15% av ts). - Öka mängden klöverrikt vallfoder. - Öka råproteininnehåll i kraftfodret (mera trindsäd, raps etc.). 3

5 Text och foto: Niels Andresen, Jordbruksverket Jordbruksverket Jönköping Tfn vx E-post: Webbplats: ISSN JO08:30