Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Transkript

1 Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten på mjölkproduktion. I samma projekt jämförs också den ekologiska produktionen med den konventionella. Resultaten från Öjebyn-projektet är intressanta för alla animalieproducenter, som lägger stor vikt vid vallodling och grovfoderkvalitet. Målet är att åstadkomma ett uthålligt jordbruk som är så skonsamt som möjligt mot miljön. Man strävar efter att cirkulera näringsämnena så mycket som möjligt på gården och att ordna tillförseln av kväve via baljväxternas förmåga att binda luftens kväve, fosfor via mykorrhiza och kalium via vittring, d.v.s. ett så kallat kretsloppsjordbruk. Ladugården är uppdelad i två skilda besättningar om vardera ca. 50 kor som får sitt foder från skilda arealer. Gödsel och urin från de båda besättningarna hålls isär och återförs till sina respektive arealer. Projektet är planerat att pågå i tolv år, eller två hela växtföljder. Växtföljden är vallinsådd, treåriga vallar, korn och grönfoder/potatis. Det första växtföljdsomloppet speglar vad som sker under omställningsperioden och nu redovisas också resultaten av de fem första åren i det andra växtföljdsomloppet. Resultaten visar också vad som har hänt under de elva första åren efter att omläggningen till ekologisk drift startade. VÄXTODLINGENS INRIKTNING OCH RESULTAT Växtodlingens grödor går i huvudsak till mjölkkornas utfodring. Ca. fyra hektar i vardera ledet går direkt till avsalu som utsädespotatis. De ekologiska vallarna har under det andra växtföljdsomloppet gett mellan +1 % - +7 % högre avkastning än de konventionella. I medeltal har den ekologiska vallskörden årligen blivit 5 % högre under de fem senaste åren. De ekologiska kornskördarna har varit 4 % högre än de konventionella under samma tid. Som en delförklaring gäller att under åren 1996 och 1997 var juni och juli regnigare än normalt och de mera låglänta och svårdränerade konventionella skiftena (12A) och (14) blev mera lidande av nederbörden dessa år. De ekologiska utsädespotatisskördarna har i medeltal varit 19 % större under de senaste fem åren och under alla år har den konventionella odlingen haft lägre avkastning, eventuellt beroende på sortskillnader. Om all produktion summeras har i medeltal det konventionella systemet gett 4 % lägre torrsubstansskördar med 3 % lägre energiinnehåll per hektar under de senaste fem åren.

2 Det var en extremt tidig vårsådd av korn år 2000, men p.g.a. av mycket regn under försommaren påverkades kornet negativt. Dessutom blev sådden av insåningsgrödan försenad. Veckan före midsommar avslutades första skörden av konventionell vall och veckan efter midsommar skördades den ekologiska vallen. Därefter rådde regnigt väder fram till början av september. Skörden av insåningsgrödan (augusti) och andra skörden av vall (augusti) försenades kraftigt av det regniga vädret och avslutades i slutet av augusti. I september blev vädret stadigare och skörden av grönfoder till kvigorna kunde avslutas. Skörden av korn och potatis kunde genomföras som planerat. I mitten av september var det fint bärgningsväder och både kornet och halmen kunde tas tillvara under gynnsamma förhållanden. Som framgår av diagram 1 är den totala skörden mycket stor under år 2000, beroende på en lång växtsäsong med försenad grovfoderskörd. Den totala torrsubstansskörden är 14 % lägre per hektar i det konventionella ledet än i det ekologiska ledet detta år. I båda leden kunde kornhalmen tillvaratas. Skillnaden i hektarskörd härrör i huvudsak ifrån att den konventionella potatisskörden är låg och att den konventionella insådden i grönfoder gav låg skörd liksom grönfodret i det sjätte året i växtföljden (skifte 17). Som framgår av diagram 2 har vallskördarna varit 7 % större i det ekologiska ledet. I diagram 3 visas kornskördarna per hektar under de gångna åren. Den blev högre (4 %) i det ekologiska ledet detta år och det kan förklaras av att de ekologiska skiftena (4 ) och (9A) hade lättare jord och var mindre drabbade av den nederbördsrika sommaren än de konventionella skiftena (13 ) och (12 B). Av diagram 4 framgår att den ekologiska potatisen har gett en fortsatt stabil avkastning och att den konventionella potatisskörden detta år var 18 % lägre. Vall-, korn- och potatisskördarnas storlek, Gröda -90 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda -91 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda -92 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Relativtal Konv = 100 2

3 Gröda -93 Relativtal Konv = 100 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda -94 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 95 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 96 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 97 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 98 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 99 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Gröda 2000 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%)

4 Medeltal Relativtal Konv = 100 Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Torrsubstans Energi, Mj/ha Medeltal Vall, kg TS * Korn (87%) Potatis (20%) Torrsubstans Energi, Mj/ha I vallgrödan inräknas insådden, som gjordes dels i ärter/havre-grönfoder (ekologiskt) och dels utan skyddsgröda (konventionellt) under det första växtföljdsomloppet och därefter i ärter/havre-grönfoder i båda leden. EKONOMI I projektet noteras maskin-, traktor- och arbetskraftsbehovet för varje gröda. En ekonomisk studie har gjorts i växtodlingen för det första växtföljdsomloppet. Odlingskostnader för olika grödor i Öjebyn-projektet Kr/kg Ts för grovfoder och kr/kg för korn och potatis. Indexreglerade priser Medel Grovfoder (E), kr/kg Ts 1,51 1,65 1,75 1,34 1,30 1,60 1,52 Grovfoder (K), kr/kg 1,62 2,11 1,65 1,82 1,45 1,81 1,74 Ts Relativtal Konv= Korn (E)(87%), kr/kg * 1,91 3,58 2,43 3,07 2,88 2,75 2,77 Korn (K)(87%), kr/kg * 2,02 4,50 2,43 2,41 3,22 2,60 2,86 Relativtal Konv= Potatis (E)(20%TS), 1,79 2,20 2,06 2,19 1,42 1,65 1,88 kr/kg Potatis (K)(20%TS), 1,29 1,38 1,78 1,67 1,82 2,13 1,68 kr/kg Relativtal Konv=

5 * reducerat med halmens värde. I dessa priser ingår inte lagringskostnaderna. För utsädespotatis kan täckningsbidraget beräknas. Det är positivt både för den ekologiska (+24 öre/kg) och för den konventionella potatisen (+33 öre/kg), när man enbart beaktar odlingskostnaderna. Det är olika potatissorter som odlas i de båda systemen. I det ekologiska systemet odlas sorter som är mera resistenta (Matilda) mot bl.a. virusangrepp än vad som är fallet i det konventionella systemet (Jätte-Bintje). Projektets syfte är i första hand att utveckla det ekologiska odlingssystemet och inte att jämföra enskilda grödor i de två leden. Det ekologiska vallfodret har blivit billigare att producera än det konventionella. Detta beror på att man inte har haft några kostnader för mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel samtidigt som alla maskin -, traktor- och arbetskostnader för dessa insatsmedel har bortfallit. Däremot har grönfodergrödan blivit betydligt dyrare och den utgör en större andel i det ekologiska ledet. Om man slår samman vallfodret och grönfodret till så kallat grovfoder, så har i medeltal det ekologiska grovfodret blivit 13 % billigare. Odlingskostnaderna för kornet har blivit 3 % lägre och för utsädespotatisen 12 % högre än den konventionella motsvarigheten. MJÖLKPRODUKTION Korna utfordras med bete, vallensilage, grönfoderensilage och kraftfoder. Betesperioden sträcker sig från slutet av maj till slutet av augusti. Vallensilage lagras dels i tornsilo, dels i inplastade rundbalar. Kraftfodret består förutom av den egna och delvis inköpta spannmålen också av svenskt rapsmjöl och rapsfrö (värmebehandlat), importerat sojamjöl och majsglutenmjöl i den ekologiska delen. I den konventionella delen används samma typ av koncentrat men den totala kraftfodergivan är större. Mjölkavkastningen mäts under fyra dygn per månad och analyseras på sitt innehåll av fett, protein och mjölksocker. Mjölkavkastning, kg ECM/ko/dag, fetthalt %, protein - och laktoshalt %. Relativtal Konv. = 100 1/ /8-91 Kg ECM/ko/dag 20,40 19, Fett, % 4,67 4,87 96 Protein, % 3,55 3,68 96 Laktos, % 4,60 4, / /8-92 Kg ECM/ko/dag 22,00 20, Fett, % 4,47 4,53 99 Protein, % 3,38 3,

6 Laktos, % 4,64 4, / /8-93 Kg ECM/ko/dag 22,27 22, Fett, % 4,58 4, Protein, % 3,34 3,61 93 Laktos, % 4,61 4, / /8-94 Kg ECM/ko/dag 24,11 24,24 99 Fett, % 4,67 4, Protein, % 3,53 3,65 97 Laktos, % 4,62 4, / /8-95 Kg ECM/ko/dag 25,23 24, Fett, % 4,73 4, Protein, % 3,54 3,67 96 Laktos, % 4,73 4, / /8-96 Kg ECM/ko/dag 23,36 24,33 96 Fett, % 4,64 4, Protein, % 3,60 3, Laktos, % 4,70 4, / /8-97 Kg ECM/ko/dag 23,32 25,24 92 Fett, % 4,55 4,58 99 Protein, % 3,50 3,56 98 Laktos, % 4,73 4, / /8-98 Kg ECM/ko/dag 26,58 27,90 95 Fett, % 4,47 4,50 99 Protein, % 3,49 3, Laktos, % 4,77 4, / /8-99 Kg ECM/ko/dag 25,82 26, // /8-00 Kg ECM/ko/dag 25,19 26,69 94 Medeltal för de åtta första 8 åren Kg ECM/ko/dag 23,45 23, Fett, % 4,60 4, Protein, % 3,49 3,61 97 Laktos, % 4,67 4,

7 Medeltal för de fem första åren Kg ECM/ko/dag 22,80 22, Medeltal för år 6-10 Kg ECM/ko/dag 24,85 26,16 95 I ovanstående tabell visas mjölkavkastningen under de åtta första åren för den ekologiska kogruppen, som har fått fri tillgång på grovfoder med mindre mängd kraftfoder och den konventionella kogruppen, som har fått mera kraftfoder och mindre mängd grovfoder. Av samma tabell framgår också skillnaderna i mjölkavkastningarnas storlek och ökningstakt i de båda systemen under projektets fem första år och fem senaste år. Mjölkavkastningen har varit i det närmaste lika hög i båda grupperna inledningsvis men avkastningarna tenderar att gå isär under de senaste fem åren, se diagram 5. De konventionella korna håller en högre avkastning beroende på att de ekologiska korna har svårigheter med att näringsförsörja sig vid kombinationen hög avkastning och fri tillgång på grovfoder. Under de första åtta åren är mjölkens fetthalt lika i de båda grupperna, men proteinhalten är lägre i det ekologiska ledet. För kontrollåret 99/00 var besättningens medelavkastning kg ECM (energikorrigerad mjölk) för samtliga kor i Öjebyn-projektet. De ekologiska korna avkastade kg ECM och de konventionella korna kg ECM. En differens mellan leden på 460 kg ECM/ko/år. Tabell Totala växtodlingsskördar i Öjebyn Kg torrsubstans/ha. Kg torrsubstans/ha t t och medeltal 7

8 Tabell 2 Totala vallskördar i Öjebyn Kg TS/ha Kg ts/ha Tabell 3 Kornskördar i Öjebyn Kg/ha Kg/ha (87%) Tabell 4 8

9 Öjebyn-projektet. Potatisskördar Kg i Öjebyn mjölk/ko/dag Kg ECM Kg/ha Kg ECM Tabell 5 Öjebyn-projektet. Kg m jölk/ko/dag Kg ECM. Kg ECM