Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Transkript

1 Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet

2 Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest odlade foderväxter är en mycket effektiv kväveproducent ( t.o.m. över 200 kg N/ha och år) och strukturförbättrare. På väldränerade och kalkade fält kan den producera rikligt med proteinrikt foder till ett billigt pris ( t.o.m. dryga 8000 kg ts/ha och år utan ett enda kg köp-gödsel)

3 Exempelgården i Bjärnå År 2010 var ett extremt torrt år också i Sydvästra Finland, då tog man med nöd och näppe en vallskörd från de konventionellt gödslade vallarna 3280 kg ts/ha(inneh. Rörsvingel, ängssvingel och timotei) Då man däremot kunde bärga 3 st fullgoda skördar sammanlagt ca 8000 kg ts/ha från lusernvallarna! Produktionskostnaden för vall-skörden i år blir då ca 15 cent / kg ts

4 Lusernens förfruktsvärde Lusernen är en bra mellan-växt för både sockerbeta och spannmål Den binder luftens kväve från kg/ha Den har en djup pålrot som når i bästa fall under täckdikes djup(120 cm) Vid en dikningsreparation på gården hittade man lusernrötter på 2 m djup! Roten orkar luckra upp även hårt packad jord efter t.ex. sockerbetsodling Den hämtar upp näringsämnen (P, K och spårämnen)från djupare jordlager och näringsreserver för efterföljande grunt rotade grödor t.ex. för vårsäd

5 Biologisk kvävefixering fleråriga växter klöverns kväveinnehåll imed. = 3,3 variation 2,8-3,6 % kvävefixering av tot. N = 70 variation % (mullljord 50 %) tot. växt / skördad växt = koeff. 1,7 klöverhalt % Skörd kg ts

6 Ett äldre bestånds kvävehalt sjunker: då väljer man den lägre klassen i tabellen Krossning och effektiv inmyllning påskyndar växtmassans nedbrytning och därmed frigöring av kväve > hela gröngödslingseffekten räknas till det första året förluster inverkar avsevärt på följande års gödslingsinverkan Gröngödslingseffekt Växtbeståndets kvävehalt vid nedbrukning växtbeståndets baljväxter % baljväxter 50% baljväxter 75-80% rent baljväxtbestånd kvävehalt 20 N kg/ton 24 N kg/ton 27 N kg/ton 32 N kg/ton Kväve frigörs % Skörd kg ts År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År

7 Förfruktsvärde koeff. Förfruktsvärde (rötter och växtrester) Rotmassans mängd av skörden: vall 1 0,6 koeff. 1,6 vall 2 1,15 3. årig klövervall vall 3 1,6 växtbeståndets baljväxter % baljväxter 50% baljväxter 75-80% rent baljväxtbestånd kvävehalt 20 N kg/ton 24 N kg/ton 27 N kg/ton 32 N kg/ton kväve frigörs % Skörd kg ts År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År

8 Lusernens förfruktsvärde Man kan kalla odlingen för rovdrift då man genom skörden 2010 tagit bort 250 kg kväve, 50 kg fosfor och 224 kg kalium Årets ensilageskörd på 8500 kg ts/ha från 44,5 ha ger en totalskörd på kg ts totalt vilket skulle motsvara enligt beräkning minst kg rent kväve och i form av gödsel exempelvis finlandssalpeter 46,3 ton Och vad är det värt i pengar jo ganska exakt Då måste jag sälja 91,82 ton brödvete för att betala gödselräkningen!

9 Lusernens förfruktsvärde För att uppnå bästa möjliga förfruktseffekt förutsätter det slåtterkrossning gärna en par gånger under växtperioden för att stimulera återväxten och sedan möjligast sen bearbetning för att minimera näringsförlusterna! En treårig vall skulle vara bäst för då hinner den väl etablera sig och förbättra jordstrukturen utan risk för möjlig tilltäppning av täckdiken Då förutsätter systemet med gröngödslingsvall att man etablerar den i skyddssäd

10 Lusernens förfruktsvärde Effekten syns vid gränsen till lusernvallen!

11 Blålusernen är inte torkkänslig! Lusernen trivs i varmt och torrt! Den är känslig för tramp synnerhet i våta förhållanden Säkrast etableras vallen utan skyddssäd, då inte den sena skörden(tramprisk) äventyrar övervintringen Med skyddssäd etablerad är bästa sättet att skörda skyddssäden som helsädensilage i goda förhållanden

12 Etablering av lusernvall En passlig utsädesblandning för lusernvall är: Blålusern 12 kg/ha + Ängssvingel 5 kg/ha + Rörsvingel 5 kg/ha + Raisvingel 5 kg/ha Gräsväxterna i blandningen kompletterar och stimulerar lusernen att producera N. För enbart gröngödsling kunde lämpligen enbart Lusern användas kg/ha Utsädet får man tillsvidare förmånligast från Estland ->

13 Klövern växer fortfarande fast gräsväxterna börjat avmogna

14 Effektivaste sättet att bekämpa ogräs är att slå det, gärna med krossande redskap före ogräsen fröar av sig

15 Efter den första slåttern exploderar lusernen

16 Här skulle vara en god skörd att ta tillvara men!

17 Beståndet sprutades med glyfosat varefter man spred stallgödsel före bearbetning

18 Och därpå sås det sockerbetor våren 2012! Efter gröngödslingsvallen lönar det sig att utnyttja tillfället att så höstgrödor, med fördel Höstraps (hybrider), Höstråg(hybrider) eller höstvete. Höstrapsen i synnerhet nyttjar och behöver kväve (mer än det är tillåtet att ge) redan på hösten för att bli tillräckligt kraftig inför vintern.( så även Rågen)