Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i fält jämfört med förra mätningen. I nollrutorna ligger upptaget i nivå med tidigare år medan upptaget i fält fortfarande ligger betydligt lägre än vid motsvarande utvecklingsstadium tidigare år. Det är viktig att ta hänsyn både till skördepotential, markleverans och hur mycket kväve som finns kvar från tidigare gödsling när du bedömer behovet av kompletteringsgödsling. Veckans mätningar gjordes den 12 juni, utom i Veckholm där vi mätte den 9 juni. Marktemperaturen ligger på grader och det har kommit mm regn den senaste veckan. Utvecklingen har gått fort och fälten är nu i mellan DC 41 och DC 55 med ett snitt på DC 45, och det är dags att ta beslut om det behövs någon kompletteringsgödsling. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 12 juni 2017

2 Fortsatt normal mineralisering Med lite mer nederbörd och en marktemperatur på drygt 15 grader har det varit bra förhållanden för mineraliseringen. Kväveupptaget i nollrutorna har under den senaste veckan varit 1-15 kg/ha med ett genomsnitt på 6 kg/ha. Mineraliseringen ligger fortfarande i nivå med åren (bild 2) och det är fortfarande relativt bra upptag i nollrutorna med stråsäd som förfrukt. På tre av gårdarna har vi till och med högre upptag i nollrutan efter stråsäd än i nollrutan efter goda förfrukter (ärt eller raps). Troligtvis kan det hänga ihop med att det finns restkväve kvar från förra året i fälten med stråsäd som förfrukt. Det totala upptaget i nollrutorna varierar mellan 20 och 86 kg/ha med ett medelvärde på 43 kg/ha. Lägre upptag i fält jämfört med tidigare år Upptaget i fält ligger fortfarande betydligt lägre än Just nu är det i genomsnitt 23 kg/ha lägre än tidigare år (bild 2). Skillnaden mellan upptag i fält och i nollrutor är i genomsnitt 50 kg/ha (variation kg/ha). Detta ger ett mått på hur mycket gödselkväve grödan tagit upp i den ovanjordiska bladmassan. Om vi även räknar med att cirka 25 procent av det totala kväveupptaget finns i rötterna (vilket vi inte mäter med N-sensorn) så är det totala upptaget av gödselkväve i genomsnitt 66 kg/ha (variation kg/ha). Så troligtvis finns det fortfarande gödselkväve kvar från förstagivan på många fält.

3 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Nu är det hög tid att ta beslut om det behövs någon kompletteringsgödsling. Våra mätningar indikerar att det i många fall fortfarande kan finnas gödselkväve kvar. Det du behöver tänka på inför beslut om komplettering är: Förväntad skörd. Finns det anledning att justera skördeprognosen beroende på hur grödan ser ut? Markens kväveleverans. I våra mätningar har fält med stråsäd som förfrukt ett högre upptag av kväve i nollrutorna än under 2015 och Om vi tittar på genomsnitt för alla förfrukter så ligger mineraliseringen på en normal nivå. Hur mycket av det tillförda gödselkvävet har tagits upp. Vår mätningar visar att en hel del av det gödselkväve som lades i första gödslingen fortfarande inte har tagits upp av grödan. Eventuella förluster via utlakning och denitrifikation. Denna säsong är förlusterna sannolikt små eftersom förra hösten och våren har varit torra. Glöm inte bort att det är stora variationer mellan olika platser och även inom varje fält. Det är bra att utnyttja möjligheten till varierad giva med till exempel N-sensor. Vilket gödselmedel passar bäst? Kalksalpeter innehåller enbart nitratkväve och är därför mer snabbverkande än gödselmedel med både ammonium och nitrat som t.ex. NS Om gödselmedlet innehåller ammonium så måste ammoniumkvävet först omvandlas till nitrat. Den processen gynnas av markfukt och höga jordtemperaturer. Vid varmt och fuktigt väder går det på någon vecka, men om det är kallt och torrt kan det ta betydligt längre tid. Därför har kalksalpeter en snabbare och säkrare effekt vid sena kompletteringsgödslingar och under torra förhållanden. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Nästa mätning Troligtvis kommer vi att göra en mätning även nästa måndag, den 19 juni. Det blir i så fall säsongens sista mätning. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

4 1 Västerås I Västerås är det fortsatt bra fart på upptaget och det är det fält och den nollruta med högst kväveupptag av dem vi mäter i. 1 Västerås Jordart ML-SL Mullhalt 0 Stallgödsel ja Förfrukt höstraps Sådatum 11 september Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 7000 kg/ha 09 april maj 115 tot-n (Rötad svinflyt) 1a Västerås (ff ärter) DC49, 12 juni, 2017

5 Kg N/ha Uppland/Västmanland, vecka 23, Veckholm I Veckholm mäter vi i två fält, båda med höstvete som förfrukt. Fälten har dock ganska olika förutsättningar vilket syns på kväveupptaget. Detta visar att variationen kan vara stor mellan olika fält på samma gård a Veckholm (ff höstvete) nollruta 2a Veckholm (ff höstvete) fält 2b Veckholm (ff höstvete) nollruta 2b Veckholm (ff höstvete) fält april 02 maj 08 maj 15 maj 22 maj 29 maj 05 juni 12 juni 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart ML ML Mullhalt 3 3 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete höstvete Sådatum 01 september 06 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 28 mars

6 2a Veckholm (ff höstvete) DC 51, 9 juni b Veckholm (ff höstvete) DC43, 9 juni 2017

7 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i år på tre olika platser med varierande förfrukt och etableringsteknik. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs 3c Enköp.näs Jordart ML ML ML Mullhalt nmh nmh nmh Stallgödsel nej nej nej Förfrukt höstvete v-raps, kultiverat v-raps, direktsått Sådatum 15 september 19 september 19 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 7000kg/ha 28 mars maj

8 3a Enköpingsnäs (ff höstvete) DC47, 12 juni b Enköpingsnäs (ff vårraps, kultiverat) DC43, 12 juni c Enköpingsnäs (ff vårraps, direktsått) DC41, 12 juni 2017

9 4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi på två platser med likartade förhållanden men med olika förfrukt. Tidigare år har vi sett tydliga förfruktseffekter här, men i år kan vi inte se några sådana skillnader. I år är upptaget i stället högre med förfrukt höstvete än förfrukt ärt. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart LL LL Mullhalt 0 0 Stallgödsel ja ja Förfrukt ärt höstvete Sådatum 15 september 15 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8500 kg/ha 7000 kg/ha 28 mars april 54 54

10 4a Svinnegarn (ff ärt) DC juni b Svinnegarn (ff höstvete) DC juni 2017

11 5 Enköping 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,4 Stallgödsel nej Förfrukt höstraps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren 720 Förväntad skörd kg/ha 27 mars april 73 5 Enköping (ff höstraps) DC 43, 12 juni 2017

12 6 Torstuna I Torstuna har vi två rutor men med olika förfrukt. Även här har vi högre upptag i nollrutan med förfrukt höstvete än i nollrutan med förfrukt ärt. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh 6 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 15 september 17 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 6500 kg/ha 7000 kg/ha 07 april

13 6a Torstuna (ff höstvete) DC47 12 juni b Torstuna (ff ärt) DC47 12 juni 2017

14 7 Örsundsbro Nu har upptaget börjat komma i gång även i Örsundsbro. Örsundsbro (ff korn) DC 47, 12 juni Örsundsbro Jordart ML Mullhalt 2,4 Stallgödsel ja, lite Förfrukt korn Sådatum 20 september Skott/m 2 på våren 500 Förväntad skörd 6500 kg/ha 08 april 108

15 8 Uppsala I Uppsala har vetet kommit till DC 55 och de kört en komplettering den 8 juni med 50 kg N/ha och de har varierat givan inom fältet med N-sensor. 8 Uppsala Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel nej Förfrukt korn Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 530 Förväntad skörd 7000 kg/ha 28 mars juni 50 9 Uppsala (ff korn) DC55, 12 juni 2017

16 9 Lövstalöt 9 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt mh Stallgödsel nej Förfrukt höstvete Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 660 Förväntad skörd 7500 kg/ha 28 mars Lövstalöt (ff höstvete) DC 45, 12 juni 2017

17 10 Börje I Börje är det relativt stor skillnad mellan upptagen i fält, medan mineraliseringen är jämförbar i de båda nollrutorna. 10a Börje 10b Börje Jordart ML ML Mullhalt 5,1 5,1 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 06 september 19 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 6500 kg/ha 7500 kg/ha 09 april

18 10a Börje (ff höstvete) DC45 12 juni b Börje (ff ärt) DC45 12 juni 2017