N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Transkript

1 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution kräver att man korrigerar efter sort. Används i första hand i höstvete och korn 1

2 Hur använder man Yara N-Tester När grödan har kommit till std (höstspannmål) 3-32 (vårspannmål) mäter man 3 st plantor i fältet. Mät alltid på det yngsta fullt utvecklade bladet. Mätning vid sena utvecklingsstadier ger ett säkrare resultat Mätaren visar ett numeriskt värde som måste korrigeras beroende på sort Brödvete Kväverekommendation i höstvete Stadium 37-39, mät bladet under flaggbladet. Stadium 41-45, mät flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. Grafen gäller ek. optimum utifrån skörd. Vid odling av fodervete dra av 1-2 kg/ha. Exempel: Höstvete Julius: Mätvärde 68 -> 68-2 = (kvot 9) => kompletteringsbehov 4 kg N/ha Sortkorrigeringar i höstvete Sort Korr.värde Sort Korr.värde Akteur -2 Linus Audi Loyal +1 Boomer +3 Mariboss +2 Brons Mulan -1 Cubus -1 Nimbus -2 Cumulus -3 Norin -1 Elixer Olivin +3 Ellvis +2 Opus +1 Event -2 Praktik Frontal +2 Premio -3 Gnejs -2 Reform + Harnesk +4 Skagen +4 Hereford -1 Skalmeje -2 Julius -2 Stava + Kosack +6 Torp -1 Kranich +1 Tulsa -1 Kris - Kväveförsök och Noll-rutor Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. 2

3 Teoretisk N-giva kg/ha kg kväve i kärna/ha Kvävemängd vid olika skördenivå i vete vid 11,5 % protein ,5% = 17,4 kg N /ton Skördenivå dt/ha 5 Teoretisk N-giva för 11,5% protein och 55% i kärna av gödslat N kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat Skördenivå dt/ha 6 3

4 Optimal N-giva, kg/ha Hur använder vi kväveförsöken? Vi har lagt ut kvävestegar och strategiförsök med kvävegödsling i höstvete varje år i decennier. Lär vi oss något? Om vi bara använder dem för att se hur det var föregående år i medeltal är de helt värdelösa. Vi gör dem för att kunna förutspå hur enskilda fält skall gödslas i framtiden!!! Medeltal är bara intressanta om vi inte hittar några samband i resultaten som vi kan mäta och agera efter i det enskilda fältet. Hittar vi samband är variationen i resultat mellan försöken det som är intressant. 7 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Beräknat optimal giva i förhållande till skörd vid optimum, Höstvete 64 försök M3-2278, y =,142x + 51,491 R² =, Skörd vid optimal gödsling 8 4

5 Optimal N-giva kg/ha Modell SJV, rek kg N/ha Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Rekommenderad giva, Jordbruksverket, justerad för skörd, förfrukt, stallgödsel och mullhalt, i jämförelse med optimal giva. Höstvete 61 försök Optimal giva kg N/ha alla försök stallgödselg 9 '1:1 Optimal N-giva i förhållande till N-skörd i kärna i -N-ruta, Höstvete 64 försök M y = -1,2891x + 241,88 R² =, N-skörd i kärna i -N ruta, kg/ha 1 5

6 SN-värde i DC 37 Modell N-skörd i -N, rek kg N/ha Beräknad optimal giva utifrån skörd och N-skörd i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök Optimal giva kg N/ha alla försök stallgödselg '1:1 11 SN-värde i DC 37 jämfört med Kväveskörd i -N ruta Höstvete 61 försök M y =,5286x - 3,4734 R² =, Kväveskörd i -Nruta SN rev 213 Linjär (SN rev 213) 12 6

7 Modell SN, rek kg N/ha Beräknad optimal giva utifrån skörd och SN-värde i DC 37 i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök Optimal giva kg N/ha alla försök Stallgödselg '1:1 13 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete Hur fel gödslar vi med olika modeller för råd? Absolut fel i medel: kg N kr/ha I medeltal för 64 försök skulle vi gödslat 174 kg N vid foderoptimering och priskvot 8 för N / (skörd skördeberoende kostnader) Skörderelaterad gödsling enl. SJV med justering för skörd i efterhand, djurhållning, förfrukt och mullhalt Modell från skörd och kväveskörd i -N-ruta i efterhand Modell från skörd i efterhand och SN-värde vid ca DC kg 31 kg - 17 kr 17,6 kg - 54 kr 2, kg - 76 kr Ingen värdering av kostnader för liggsäd 15 7

8 Optimal N-giva L försök , Kvävestrategi i höstvete, L3-229 och L3-229 A N som Axan utom kompletteringar i led 11,12,13 Led Tidig tillväxtstart kg N/ha Före DC 3 tidig april kg N/ha DC 32 kg N/ha DC 37 kg N/ha DC 45 Total Giva kg N/ha kg N/ha Skörd dt/ha 15% vh Protein % i ts N-skörd i kärna kg/ha N-eff % i kärna gödsl. - N ,39 8,2 45, ,39 8, 84,3 48, ,9 8,7 18, 51, ,87 9,8 131,4 53, ,78 1,7 1,3 52, ,87 11,7 166,1, ,56 12,4 177,8 47, ,11 1,3 136,2 56, ,95 9,9 133,7 54, ,3 1,2 135,5 56, Ks ,24 1,3 138,5 58, Ks 16 89,98 1,7 142,5 6, N-eff % i kärna av kompl. N-sensor DC ,48 11,5 164,7 56,4 65,5 16 Skörd vid optimal gödsling, brödvete 25 försök , L3-229, växtodlingsgårdar 3 y =,189x + 49,677 R² =, Skörd vid optimum 17 8

9 Beräknad modell Optimal N-giva, kg/ha Kväveskörd i -N brödvete 25 försök , L y = -,7999x + 27,5 R² =, N-skörd, -N 18 3 Modell N-skörd - Skörd brödvete 25 försök , L N-behov = Skörd i ton/ha * 22 - N-skörd i -N * 1, R2 =, Optimal N-giva 9

10 Beräknad modell Modell Yara Handsensor SN i DC 37 - Skörd brödvete 25 försök , L N-behov = Skörd i ton/ha * 19 - SN- DC 37 i -N * 1, R2 =, Optimal N-giva Presentationstitel

11 Kvävebehov efter mätning av kväveleverans i Noll-ruta Vete till bröd, 11,5-12 % protein: Vete till foder, utsäde, stärkelse eller etanol : Mariboss, utan proteinbetalning, ca 9,5% prot.: Korn inkl. maltkorn och havre : * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta * skörd i ton - 3, * SN i -N ruta Kvävebehov i höstvete är beräknat utifrån kvävestegar i försök där gödslingarna ligger före eller i tidig stråskjutning och med Axan dvs. ammoniumnitrat-n Gödsling i sena stadier med Kalksalpeter har högre effektivitet därför bör man kunna sänka tilläggsgivan med ca 15-2% jämfört med den direkt beräknade dvs. fattas det 6 kg N enl. former bör man få motsvarande effekt med 45- kg N som Kalksalpeter i DC

12 Total N-behov, kg/ha Total N-behov, kg/ha Brödvete Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha SN i -N ruta DC Brödvetesorter utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel

13 Total N-behov, kg/ha Total N-behov, kg/ha Mariboss utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel Vårsäd utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC ton/ha 7 ton/ha 5 ton/ha SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel