Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Transkript

1 Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

2 Skördeutveckling i Sverige 2

3 Skörd, kg/ha Skörd, Sverige , källa Sveriges Officiella Statistik höstvete vårkorn havre höstraps inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre * 2017 preliminär statistik 3

4 4

5 9000 Skörd, Sverige , källa SCB Skörd, kg/ha höstvete höstvete Malmöhus/Skåne inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre

6 Areal, Sverige, , källa Sveriges Officiella Statistik Areal, ha höstvete Vårkorn Havre vårvete År 6

7 Skörd, kg/ha Skörd, Sverige , källa Sveriges Officiella Statistik höstvete vårkorn havre höstraps Höstvete, havre, vårkorn, vårvete inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre * 2017 preliminär statistik 7

8 Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal Sort Skörd Tarso 99 Kosack 100 Kranich 102 Olivin 103 Ellvis 107 Harnesk 107 Linus 112 Julius 112 Reform 112 Brons 113 Mariboss 116 8

9 Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal Sort Skörd Proteinhalt Mariboss Harnesk Brons Reform Kosack Linus Ellvis Julius Kranich Olivin Tarso

10 Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal Sort Skörd Proteinhalt Kväve skörd Kosack Harnesk Kranich Mariboss Tarso Ellvis Olivin Brons Julius Reform Linus Källa: Beräkning från seriesammanställningar Fältforsk

11 Kväverekommendation i höstvete, Yara 2017 Höstvete utan proteinbetalning, stärkelse Höstvete med proteinbetalning Kvarnvete Eget foder, gris Proteinhalts mål % i ts Sortexempel 11 11,5% Brons, Reform, brödvetesorter 11,5 12% Julius, Praktik, Ellvis, Norin, Brons, Reform, m.fl brödvetesorter Skörd ton/ha Lågprotein, foder och stärkelse 9,5 10% Mariboss, Torp, Hereford

12 Årsmån i kväveförsök, höstvete 12

13 Skörd vid optimal N gödsling till kvarnvete, 45 försök , kreaturslös drift Skörd kg/ha År Medel 13

14 N skörd i 0 N, led kvarnvete, 45 försök , kreaturslös drift N Skörd, kg/ha År Medel 14

15 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 15

16 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 16

17 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 17

18 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 18

19 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 19

20 Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, Optimal giva bröd y = x R² = Optial giva bröd Skörd vid optimum 20

21 Plats 21

22 Optimal kvävegödsling i maltkorn, Grästorp Sort: Propino , Irina Förfrukt : Stråsäd i alla År Plats ADB nr Optimal Skörd Protein N-skörd N giva vid opt. vid opt. i 0 N kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 2017 Multorp 03V , Multorp 03U Multorp 03T , Börjesgården 03S Börjesgården 03R ,8 19 Medel Grästorp ,4 21 Medel Sverige försök ,

23 Optimal kvävegödsling i maltkorn, Vreta Kloster Sort: Propino , Irina Förfrukt : Stråsäd i alla År Plats ADB nr Optimal Skörd Protein N-skörd N giva vid opt. vid opt. i 0 N kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 2017 Klostergården 03V , Klostergården 03U , Klostergården 03T , Klostergården 03S , Ulfåsa Medel Vreta Kloster ,4 66 Medel Sverige försök ,

24 Kvävebehov i kvarnvete beroende på Kväveleverans från marken Spridning i försök på kreaturslösa gårdar med stråsäd som förfrukt Kvävebehov, kg/ha Skörd, Medel för försöken Markleverans som N skörd i 0 N ruta 24

25 Sammanfattning Medelskördarna av höstvete och vårkorn har stigit kraftigt under 2010-talet efter att ha legat ganska stilla från De senaste årens sortutveckling är sannolikt en viktig orsak. 1 ton ökad skörd medför ca kg högre N-behov beroende på gröda och odlingsmål Sort och odlingsmål är en viktig parameter för kvävebehov. Kväveeffektiviteten i sortmaterialet har ökat i höstvete efter Kosack. År 2017 var markens kväveleverans mycket varierande och ofta hög. Sannolikt orsakat av små förluster av N under höst vinter Kväveleverans från mark 2018 efter en blöt höst o vinter?? 25

26