Kvävepass med Gunsorna

Transkript

1 Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla Frostgård, Yara 1 Varför räckte kvävet inte till 2015? - Vi tappade i både skörd och kvalitet 1. Markens leverans av kväve var lägre än vanligt Blöt höst och vinter => lite övervintrat kväve? Kall vår och försommar => låg mineralisering? 2. Lägre förfruktseffekter än förväntat 3. N-effektiviteten av tillfört N var låg Frodiga bestånd och stor bladmassa Mycket nederbörd kan ha medfört kväveförluster 4. En hög skördenivå kräver mycket N 2 1

2 Höstvete 2015 Höstveteförsök 2015 Kvävestrategi i höstvete - försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 32 DC DC 45 Totalt Axan Axan Axan ksp ksp kg N/ha * Tidigt = farbart, ej fruset (gärna nattfrost) Huvudgiva = Säker effekt före DC30, ca 5-senast 15 april Sydsverige 2

3 Hur skulle vi ha gödslat? 15 försök år 2015 inom Sverigeförsöken Produktion av foder Produktion av brödsäd Plats Sort Optimal Skörd Protein Optimal Skörd Protein N-giva vid opt. vid opt. N-giva vid opt. vid opt. kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha % i ts Skåne Smedstorp Praktik , ,0 Skåne Trelleborg Brons , ,8 Skåne Ängelholm Mariboss ,4 Skåne Teckomatorp Mariboss ,4 Halland Harplinge Kranich , ,0 Öland Mörbylånga Brons , ,0 Västergötland Lidköping Mariboss ,3 Västergötland Grästorp Ellvis , ,0 Dalsland Mellerud Julius , ,0 Uppland Löt Norin , ,7 Västmanland Brunnby Julius , ,0 Västmanland Hallstahammar Julius , ,0 Östergötland Vreta Kloster Mariboss ,7 Östergötland Klockrike Mariboss ,4 Närke Vintrosa Julius , ,0 5 Hur skulle vi ha gödslat? 6 3

4 Vad kostade det att gödsla fel? Tidigt Huvud DC32 Totalt Teck.- Ängelholborg -torp Trelle- Smeds Medel giva torp Axan Axan Axan Mariboss Mariboss Brons Praktik 4 försök N/ha N/ha N/ha Kg N kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha Hur skulle 160 N fördelas? 128 N 8 4

5 Hur skulle 200 N fördelas? 9 Vad kostade det att gödsla fel? Tidigt Huvud DC32 DC37 DC45 Totalt Teck.- Ängelholborg Trelle- Smeds Medel giva torp -torp Axan Axan Axan ksp ksp Mariboss Mariboss Brons Praktik 4 försök N/ha N/ha N/ha N/ha N/ha Kg N kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha * 219*

6 Komplettering utifrån bästa kunskap I led 13 ( kg N) kompletteringsgödslade vi: Om och När vi såg att det fanns ett behov Med hänsyn tagen till Yara N-Prognos (upptagskurvans lutning) Med hjälp av N-Testern (N-koncentrationen) Med hänsyn tagen till upptag i nollruta (mineralisering) Med hjälp av Yara N-Sensors absoluta kalibrering Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter, ,0 Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) , ,1 8, , ,0 9, , , , ,6 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Brons Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N Proteingräns för brödvete 12 6

7 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter, Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) ,2 8,1 8, , ,0 9, , , ,6 8,3 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Brons Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Proteingräns för brödvete 13 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter, Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) ,7 11,3 10,8 9,2 8,1 8, ,7 9, ,1 10,2 9,0 9, ,4 10, ,2 9, ,5 10,8 9,6 8,3 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Brons Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 14 7

8 Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i brödveteförsök Komplettering, kg N/ha Sort Plats Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Brons Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 15 Sammanfattning 3 års försök Höstveteförsök speciella år - dvs helt normalt 8

9 L försök Led Giva Skörd dt/ha Protein % N-skörd kg N-eff % N-eff kompl ,39 8,2 45, ,39 8,0 84,3 48, ,90 8,7 108,0 51, ,87 9,8 131,4 53, ,78 10,7 150,3 52, ,87 11,7 166,1 50, ,56 12,4 177,8 47, ,11 10,3 136,2 56, ,95 9,9 133,7 54, ,03 10,2 135,5 56, ,24 10,3 138,5 58, ,98 10,7 142,5 60, ,48 11,5 164,7 56,4 65,5 12/15/ Gödslingsstrategin har betydelse för hur skörden byggs upp 160 kg nivån under ekonomiskt optimal gödsling Inte helt rättvisande att jämföra skördeutfall och ekonomi Men vi kan se principiella skillnader i beståndsuppbyggnad 9

10 Inga större skillnader i skördenivå - men skörden byggdes upp på olika sätt! Kärnskörd, dt/ha Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Ks Kväve giva, kg/ha Ks ( 45) 19 Tidigt N ger fler ax Axantal, st/m 2 Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Kväve giva, kg/ha Ks Ks ( 45) 20 10

11 Fler kärnor per ax om en del av kvävet omfördelats till senare Kärnor per ax, st Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Kväve giva, kg/ha Ks Ks ( 45) 21 Ju senare N, desto högre tusenkornvikt Tusenkornvikt, g Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Kväve giva, kg/ha Ks Ks ( 45) 22 11

12 Senare N gav högre proteinhalt Proteinhalt, % i ts Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Kväve giva, kg/ha Ks Ks ( 45) 23 och större total kväveskörd Kväveskörd,kg/ha Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Kväve giva, kg/ha Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Ks Ks ( 45) 24 12

13 Anläggnings- och reduktionsfaser Kompletteringsgödsling TOPPSMÅAXSTADIUM DUBBELRINGSTADIUM Samma skörd kan skapas på olika sätt - Gödslingsstrategin har betydelse för beståndsutvecklingen 26 13

14 Stråstyrka, Kvävestrategi till höstvete, L (+A), 40 försök Strategi Tidigt + före DC 30 + DC32 + DC ?? +?? Ks Ks ( 45) Kväve giva, kg/ha 27 Liggsäd Berry et. al. UNDERSTANDING AND REDUCING LODGING IN CEREALS Ökad kvävetillgång framförallt före stråskjutning avgörande för liggsädesrisken Därefter minskande risk och kväve efter axgång påverkar inte Kaliumbrist ger svagare stråbas men kväve den viktigaste faktorn Strålängden inte den avgörande faktorn för liggsädesbildning Skuggning medför att de första internoderna blir tunnare och längre Bra kronrotsutveckling klarar en större hävstångseffekt Slutsats! Inte få alltför kraftiga bestånd på hösten genom för tidig sådd eller för hög utsädesmängd Inte ge plantorna alltför stor kvävetillgång före stråskjutning om beståndet är frodigt

15 350 Modell N skörd Skörd brödvete 25 försök , L Beräknad modell N behov = Skörd i ton/ha * 22 N skörd i 0 N * 1, R 2 = 0, Optimal N giva Sammanfattning från L3-2290, Höga optimala N-givor i brödvete. 25 försök, 234 kg N/ha i medel. Variation mellan kg N/ha Yara och SJV generella N-rekommendation stämmer inte för brödvete. Skall sannolikt vara ca kg/ton ökad N-rek. Vid hög skördenivå blir dagens rekommendation alltför låg. Mariboss kräver en egen rekommendation. Övriga fodersorter? Fortsatt arbete med anpassning av N-giva till År och Fält är ett måste för att vi skall kunna ta optimala skördar med önskad kvalitet. 15

16 Sammanfattning beståndseffekter L3-2290, Axantalet påverkas kraftigt av total N-nivå Ju större andel N tidigt och före stråskjutning, desto fler ax. N före axgång ökar kärnantal Sent N ökar tusenkornvikt Ju större andel N tidigt, desto lägre proteinhalt och N-effektivitet Strateginivån 160 kg N/ha är oftast klart underoptimal vilket inte visar påverkan på stråstyrka. Maltkorn Maltkorn 2015 Ett år med mycket höga skördar och mycket låga proteinhalter 32 16

17 Kvävestrategi i maltkorn L försöksplan Led Kombisådd DC Total N Skörd och proteinhalt 34 17

18 Kväveskörd 35 Skörd och proteinhalt 36 18

19 Skörd och proteinhalt 37 Vad kostade det att gödsla fel? Radm. vid sådd Överg DC31-32 Totalt Klagstorp Kristianstad Billeberga Medel NPK ksp Propino Propino Propino 3 försök Kg N Kg N Kg N kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha

20 Maltkorn Sammanfattning 3 års försök 39 Optimal kvävegödsling i maltkorn, 19 försök 2015, L Sort: Propino i alla Förfrukt : Stråsäd i alla utom 03R100 som var vårraps Plats ADB nr Optimal Skörd Protein N-skörd Antal Sådatum Mull Ler N-min anmärkning N giva vid opt. vid opt. i 0 N Ax/m 2 % % kg/ha kg/ha kg/ha % i ts kg/ha vid 100 N Klagstorp 03T ,2 34, mar 1, Billeberga Nyhem 03T ,1 48, apr 3, ojämnt kass? Kristianstad Helgegården 03T ,9 42, apr 3,3 12 liggsäd Grästorp Multorp 03T ,9 15, apr Vreta Kloster Klostergården 03T ,9 50, apr 4, liggsäd Västerås Brunnby gård 03T ,4 49, apr 4, Örsundsbro Staby säteri 03T ,4 78, apr 5, Grästorp Börjesgården 03S ,0 14, apr 4, Klagstorp Södra Åby 03S ,5 77, apr 5, Kristianstad 03S ,0 51,7 21-apr 2, Västerås Brunnby gård 03S ,5 75, apr 5, Giresta Röloppe 03S ,2 46, apr 10, Vreta Kloster Klostergården 03S ,2 54, apr 8, Borrby Sandby gård 03R ,2 50, apr Grästorp Börjesgården 03R ,9 21, apr 4, Klagstorp Södra Åby 03R ,1 59, apr 2, Staffanstorp Stora Uppåkra 03R ,5 67, apr 1, Västerås Brunnby 03R ,0 56,2 07-maj 4,0 34 Förf. vårraps Motala Ulfåsa 03R ,0 38, apr 3, Medel ,5 49, , Optimumberäkning. Maltkorn 1,45 kr/kg, Foderkorn 1,15 kr/kg, Avdrag 0,15 kr/kg Tork o transport N = 9,60 kr/kg, Kvot 7,7 kg/ kg N 40 20

21 Optimal N giva och Skörd i maltkorn 19 försök , L Optimal N giva, kg/ha y = 0,0151x + 0,1527 R² = 0, Skörd vid opt, kg/ha Förfrukt stråsäd, fastmarksjordar, kreaturslös drift 41 Optimal N giva och N Skörd i ogödslat led i maltkorn 19 försök , L Optimal N giva y = 1,8641x + 209,41 R² = 0, N skörd i 0 N Förfrukt stråsäd, fastmarksjordar, kreaturslös drift 42 21

22 Modell beräknad från skörd och N skörd i 0 N jämfört med optimal N giva 19 försök , L Modell Skörd o N skörd i 0 N N-behov = Skörd i ton/ha * 13,6 - N-skörd i 0-N * 1, R 2 = 0, Optimal N giva 43 Kvävestrategi i maltkorn, L3-2291, medeltal av 17 försök, preliminär sammanställning Kombisådd NPKS Kvävegiva Ax * Strålängd ** Kärnor Tkv Stråstyrka Skörd Protein DC31-32 Kalksalpeter Totalt st/m 2 cm st/ ax g dt/ha % i ts ,7 51, ,47 9, ,9 54, ,52 9, ,0 54, ,06 9, ,8 54, ,48 10, ,5 53, ,12 10,61 * 15 försök, ** 7 försök 44 22

23 Hur svårt kan det vara? Proteinhaltsmål 10,5% OK i handel oftast mellan 9,5% och 11,5% foderkorn < 9,0% eller > 12%. Optimal skörd Vid ca 10,5 % Vid låg skörd lite högre Vid riktigt hög skörd lite lägre Hur fel har vi gödslat vid 12,5% protein? ca kg N/ha för mycket Hur fel har vi gödslat vid 8,5% protein? Vi har gödslat ca kg N/ha för lite. För att klara protein mellan 9,5% och 11,5 % har man ett gödslingsfönster som är minst ca 60 kg N/ha dvs ± 30 kg N/ha Välkomna till kvävekonferens i Linköping 19 januari! Då fortsätter vi diskussionen om kväveoptimering i stråsäd 12/15/