Kvävestrategi i höstvete

Transkript

1 ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum blev i många fall ganska högt trots försommartorka på många platser. Mineralkväveinnehållet efter skörd varierar men ser ut att öka vid 240 kg vilket är över optimum i de fl esta fall. Syftet med försöksserierna L och L är att man vill finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara Handsensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder samt hur sent och med vad man kan gödsla för att påverka skörd och proteinhalt. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används Yara N-tester och Yara Handsensor som hjälpmedel. Den delen redovisas separat efter den här artikeln. Försöksserie L är uppdelad i två delar; jämförelse av olika kväveformer samt tidpunkt och gödselmedel för kompletteringsgivan. Jämförelse av olika kväveformer redovisas separat, i denna artikel redovisas kvävestrategier och tidpunkter i höstvete. KVÄVESTEGE L FÖRSÖKSPLAN OCH VÄDERLEK Totalt skördades 11 försök Försöket i Ängelholm kasserades efter skörd på grund av ojämnheter och försöket i Grästorp redovisas separat på grund av den låga skörden som beror på sen sådd, svagt utvecklat bestånd och en torr vår. Säsongen 2016 speglas av ett ganska torrt klimat, speciellt i Väst och Östergötland, våren var kall och torr och mineraliseringen tog lång tid på sig innan den kom igång. Dock har relativt höga skördar uppnåtts och jämförelsevis med förra året väldigt höga proteinvärden. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Sorterna har varit Ellvis, Julius, Praktik, Brons och Reform. RESULTAT 2016 Våren 2016 hade vi på många ställen tunna höstvetebestånd som inte utvecklades optimalt under den kalla månaden april. Men variationen var stor alltifrån obestockade bestånd med dålig rotutveckling till fält med hög skördepotential. Bestånden berodde på vid vilken tidpunkt man hade sått på hösten samt vilken förfrukt man har haft. I tabell 1 redovisas försökens enskilda skördar och proteinhalt. De senaste årens försök och praktiska odling har visat på högre totalt kvävenivå och behov av gödsling vid senare tidpunkter för att nå rätt proteinhalt och hög skörd. Vi har nu också ett annat sortmaterial som kräver högre kvävegödsling. I denna nya försöksserie finns en kvävestege på upp till 320 kg och vi vill genom att ta restkväveanalys efter skörd få en uppfattning om det finns en ökad läckagerisk. I tabell 3 redovisas mineralkväveinnehållet 0-60 cm för varje enskilt försök. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 31

2 Tabell 1. Kvävestrategi i höstvete, 2016, Enskilda försök, Skörd 15% vh. L Gödslingstidpunkt, kg N/ha Västergötland Lidköping Västergötland Grästorp Skåne Bjärred Skåne Borrby Led Tidigt tillväx. början Huvudg. före stråsk. DC Ks Total N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein h 9, h 8, h 9, f 8, g 8, g 8, g 9, e 7, f 9, f 10, f 12, d 9, de 10, cd 10, de 11, c 9, f 11, ef 12, e 12, c 10, de 10, de 11, de 12, c 9, cd 11, cd 12, bcd 12, b 10, ab 12, ab 12, ab 11, b 10, e 13, cd 13, abc 12, b 11, ab 12, bc 12, bcd 12, b 11, a 12, ab 12, abc 12, a 11, a 12, a 13, a 11, a 11,4 Uppland Löt Västmanland Hallstahammar Halland Harplinge Öland Mörbylånga Led Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein i 8, f 8, i 9, h 9, h 8, e 8, h 10, g 8, g 10, d 9, g 11, f 10, f 10, bc 9, e 12, bcde 10, f 11, c 10, f 13, de 11, f 11, c 10, ef 12, e 11, de 12, ab 10, cd 13, abcd 11, bc 12, a 10, bc 13, ab 11, bcd 13, ab 11, d 14, abcd 12, cde 13, a 11, bc 14, abc 12, ab 13, a 11, ab 14, cde 12, a 13, a 11, a 14, a 12,6 Tidigare undersökningar i höstvete har visat att det är stor spridning i markens mineralkväveinnehåll och att det var vid överoptimal gödsling som mineralkväveinnehållet ökade. Under optimum verkade restkvävemängderna vara ganska opåverkade av gödslingsnivå. I försök i havre på lättjord var ökningen i utlakning på grund av gödsling obetydlig så länge gödslingen gav en skörderespons på åtminstone 10 kg kärna (85% TS) per kg tillfört kväve. Över denna gödslingsnivå avtog skörderesponsen och nitratutlakningen ökade gradvis. Detta innebar att utlakningen per producerat kg havre var som minst runt optimal kvävegiva. 32 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

3 Tabell 1 forts. Kvävestrategi i höstvete, 2016, Enskilda försök, Skörd 15% vh. L Gödslingstidpunkt, kg N/ha Östergötland Vreta Kloster Närke Vintrosa Led Tidigt tillväx. början Huvudg. före stråsk. DC Ks Total N-giva Skörd Protein Skörd Protein j 8, h 7, i 9, g 7, fh 10, f 8, def 10, e 9, gh 12, de 10, deg 11, e 9, bc 12, cd 10, bc 12, bc 11, d 13, bcd 11, c 12, abc 11, ab 13, a 12, a 13, ab 13,0 I dessa försök är spridningen stor men tittar man på medeltalet över tio försök ser det ut som om mineralkväveinnehållet ökar runt 240 kg. De flesta optimum för foder varierar mellan 180 och 220 kg så det verkar som att det är först när skörderesponsen avtar som mineralkväveinnehållet ökar. Fler försök behövs för att se om senare givor ökar risken för utlakning. Andelen kväve som bortförs med kärna är dock minst lika stor av givor kring axgång som vid tidigare givor. OPTIMAL GIVA 2016 Vid beräkning av nettointäkten dvs. den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,40 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foderpriset är satt till 1,20 kr. Proteinbetalningsskala enligt Lantmännen Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd och proteinhalt. I tabell 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. För Grästorpsförsöket finns ingen optimal kvävegiva uträknad. Försöket har en låg skörd vilket berodde på sen sådd, svagt utvecklat bestånd och en torr vår. Det verkar som att grödan hade ett mycket svagt utvecklat rotsystem och när det då blev så torrt har rötterna haft svårt att plocka upp näring. I tabell 1 visas försökets skördesiffror. 34 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

4 Tabell 2. Optimala kvävenivåer i höstvete 2016, L Län Västergötland Skåne Skåne Uppland Västmanland Halland Öland Närke Tabell 3. Kvävestrategi i höstvete, 2016, Restkväve efter skörd, kg/ha. L Gödslingstid., kg N/ha Östergötland Ort Lidköping Bjärred Borrby Löt Hallstahammar Harplinge Mörbylånga Vreta Kloster Vintrosa Sort Praktik Praktik Brons Julius Reform Julius Brons Julius Ellvis Optimal N-giva kg/ha Foder Bröd Protein vid optimum Foder 11,9 12,0 11,4 12,8 10,7 13,7 11,4 12,0 10,9 Bröd 12,3 12,2 11,4 13,1 11,0 14,1 12,0 12,4 12,0 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder Vid opt. Bröd Netto opt bröd Kväveskörd ogödslat kg/ha Jordart mmh ML ML LL mmh SL SL mmh ML SL SL LL Mull% 3,2 2,6 4,4 5,8 6 5,5 3,5 5,3 4,1 Huvudgiva DC Västergötland Lidköping Västergötland Grästorp Västmanland Hallstahammar Öland Mörbylånga Östergötland Vreta Kloster Total Skåne Skåne Uppland Halland Närke Medel Led Tidigt giva Bjärred Borrby Löt Harplinge Vintrosa 10 försök ,7 14,7 27,9 33,0 33,0 30,7 22,1 26,0 37,8 55,1 30, ,0 14,9 29,1 23,5 46,1 30,5 19,9 29,4 30,6 65,4 30, ,3 16,5 30,8 25,9 53,6 75,6 30,7 39,4 59,7 49,1 40, ,6 20,4 82,8 24,5 52,0 56,8 19,6 41,1 96,3 42,1 45, ,5 23,6 114,4 30,5 219,2 44,9 34,3 61,6 74,2 57,3 69, ,1 84,7 136,5 38,7 159,2 120,4 46,1 72,7 505,2 93,3 134,4 SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 35

5 TIDPUNKT OCH KVÄVEFORM FÖR KOMPLETTERING - L På kvävenivån 200 kg N jämförs ett flertal tidpunkter för kompletteringsgivan. 60 N läggs tidigt som, 80 N som i huvudgiva sedan är 60 N som Kalksalpeter kompletterat i DC 30, DC 39, DC 45, DC 55 respektive DC 69. På kvävenivån 240 kg N jämförs 40 kg N som Kalksalpeter med flytande urea vid komplettering i avslutad blomning (DC 69). Ju senare komplettering desto större är höjningen av proteinhalten. För skördens del var det en fördel att lägga kvävet i samband med huvudgivan, framförallt i Skåne. Mätt som kväveskörd var det dock sämre medan de senare tillfällena (DC 39-69) var ungefär lika effektiva. Den sena kompletteringen i avslutad blomning höjde proteinhalten ungefär lika mycket oavsett om kvävet tillfördes som Kalksalpeter eller flytande urea. I medeltal ökade proteinhalten med 0,6-0,7 procentenheter och skörden med kg. Skördeökningen kan främst härledas till försöket i Borrby. Kväveeffektiviteten vid denna sena komplettering ligger på ca %. I Borrbyförsöket där kvävebehovet var mycket stort pga hög skörd var effektiviteten god medan den var svag i de övriga. Proteinhalt 11,4 12,1 12,4 12,5 12,5 Kärnskörd, kg/ha DC 30 DC 39 DC 45 DC 55 DC 69 Figur 1. Skörd i led med totalt 200 kg N, varav 60 N tidigt, 80 N i huvudgiva och 60 N kompletterat från DC 30 till DC försök MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

6 Kärnskörd, kg/ha Proteinhalt 12,1 12,8 12, ksp urea Figur 2. Skörd i led med 240 kg N, 60 N tidigt, 80 N i huvudgiva, 60 N DC 39 och 40 N i DC 69 med Kalksalpeter respektive fl ytande urea. 6 försök SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 37