Ganska högt kväveupptag efter regnen

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet i vårt område har i genomsnitt tagit upp 7 kg kväve per hektar i nollrutorna och 14 kg kväve per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan. Alla fält är minst i stadiet när flaggbladsslidan växer ut till när den börjar öppna sig, DC I veckans brev redovisar vi mätningar från Östergötland, Örebro, Kalmar och Öland. Mätningarna i Södermanland utgick på grund av ledighet under nationaldagen. Det genomsnittliga kväveupptaget är nu uppe i 54 kg per hektar i nollrutorna och 107 kg per hektar i de gödslade fälten. Det är en ökning med 7 respektive 14 kg sedan förra veckan. Variationerna mellan fälten är fortfarande stora. I nollrutorna varierar kväveupptaget mellan 23 och 115 kg/ha. Nu har mellan 11 och 94 kg/ha av det tillförda kvävet tagits upp, vilket motsvarar 8-50% av tillförd mängd. Mest kväve har tagits upp i nollrutorna i fält efter ärter och åkerböna Vi kan se vissa skillnader i kväveupptag mellan de olika förfrukterna - i vete efter ärter och åkerböna ligger mineraliseringen högst (3 fält), följt av vete efter raps (2 fält) och sist kommer vete efter spannmål (12 fält) eller potatis (2 fält). Vi kan inte se några direkta effekter av stallgödsel i växtföljden. Det beror antagligen på det torra vädret. Andra år har upptaget på gårdar med stallgödsel legat betydligt högre jämfört med fält utan stallgödsel, men variationen är stor mellan olika fält. Det skiljer vidare hela 92 kg mellan fälten med lägsta och högsta upptag i nollrutorna (från 23 till 116 kg) och 75 kg mellan fälten med lägsta och högsta totala upptag (från 61 till 136 kg). Östergötland - kväveupptaget fortsätter uppåt I Östergötland var kväveupptaget i medeltal 63 kg/ha i nollrutorna och 119 kg i de gödslade fälten, en ökning med 9 respektive 15 kg jämfört med förra veckan. Lägst mineralisering i marken finns i ett fält med höstvete som förfrukt på en mullfattig mojord och högst markmineralisering finns i ett fält utanför Vadstena med mellanlera med ärter som förfrukt och mycket hönsgödsel i växtföljden. Kontakt: Alnarp , Linköping , Skara , Uppsala

2 Diagram 1. Kväveupptag i elva höstvetefält i Östergötland den 2 juni När mätningarna gjordes var höstvetet i DC Sorterna på fälten var Julius, Brons, Torp, Frontal, Mariboss och Linus. I diagram 2-4 på följande sidor visas kväveupptaget över tid på fälten i Östergötland. Diagram 2. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Helleberga, Klockrike och i Ullekalv, Skänninge, i Östergötland. Sida 2

3 Diagram 3. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Högby, Mjölby och Broby, Vadstena i Östergötland. Nollrutan på fält E6 är liten och det finns en risk att vi får med lite av den gödslade ytan utanför nollrutan när vi mäter. Sensorn mäter upptaget på en ca 0,5 m 2 stor yta. Diagram 4. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Mörby, Österstad, och Månestad, Linköping, i Östergötland. Sida 3

4 Örebro län - kväveupptaget har avstannat I Södermanlands län har vi inte gjort någon mätning denna vecka på grund av helgdagen den 6 juni och att vi bara har tillgång till en kvävesensor i Östergötland och Södermanland. I Örebro län har kväveupptaget ökat med 3 kg i nollrutorna och 5 kg i fälten sedan förra veckan. Detta område ligger lägst i upptag. Diagram 5. Kväveupptag i tre höstvetefält i Örebro län den 5 juni. Mätningarna i Södermanland utgick tyvärr på grund av ledighet under nationaldagen. Höstvetet var i DC41-43 vid mätningarna. Diagram 6-7 visar kväveupptaget över tid på fälten i Södermanlands och Örebro län. Diagram 6. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på St. Lövhulta, Eskilstuna, och Klahammar, Stallarholmen, i Södermanland. Sida 4

5 Diagram 7. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Hidinge, Fjugesta i Örebro län. Kalmar och Öland - kväveupptaget har avtagit I Kalmar län var kväveupptaget enligt senaste mätningen i genomsnitt 48 kg i nollrutorna och 98 kg i de gödslade fälten, en liten minskning på 4 respektive 1 kg sedan förra veckan. Diagram 8. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i sorterna Elixer, Praktik och Mariboss i Kalmar län den 2 juni När mätningarna gjordes var vetet i DC 45-47, flaggbladsslidan vidgar sig till att den öppnar sig. Nollrutorna på fält H21 och H22 är små, vilket kan innebära att vi får med lite av den gödslade utan utanför nollrutan när vi mäter. Sida 5

6 Diagram 9. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Stora Frö, Öland och Ryssbylund, Rockneby. Nederbörd den senaste veckan Den senaste veckan har det på de flesta platser kommit nederbörd och temperaturen har blivit lite lägre. I prognoserna väntas det också en del regn närmaste tiden. Regnet gynnar markens mineralisering av kväve. Särskilt i Kalmar län ser vi att hastigheten på både kväveupptag och mineralisering har avtagit de senaste två veckorna troligen på grund av torkan, se diagram 9. Högre kväveleverans från marken i år än tidigare Jämfört med tidigare år kan vi konstatera att kväveleveransen från marken i år ligger något högre än 2016 och ca 10 kg högre än 2015 vid motsvarande utvecklingsstadium på grödan (DC 41-47), se diagram 10. Jämfört med 2014 och 2013 är skillnaden större, ca 15 respektive drygt 20 kg/ha. Särskilt i Östergötland ligger värdena högre än normalt medan Södermanlands och Örebro län uppvisar mer normala värden. Kalmar län ligger något under Östergötlands nivå. Sida 6

7 Diagram 10. Jämförelse mellan år - genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier Vilket gödselmedel ska jag välja om jag kompletteringsgödslar? Kalksalpeter innehåller enbart nitratkväve och är därför mer snabbverkande än ammoniumnitrat som t.ex. NS Omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Vid varmt och fuktigt väder går det på någon vecka, om det är kallt och torrt kan det ta betydligt längre tid. Vid sena kompletteringsgödslingar och under torra förhållanden har kalksalpeter en snabbare och säkrare effekt. Internationellt är bladgödsling med produkter som ofta innehåller blandningar av urea och ammoniumnitrat populärt. I försöksserien L3-2300B Kväveform och strategi i höstvete testas även i år olika kväveformer och strategier i höstvete. I försöksserien ingår följande gödselmedel i år: NS 27-4 (nitrat- och ammoniumkväve), kalksalpeter (nitratkväve), flytande NS 27-4 (nitrat-, ammonium- och ureakväve, med och utan nitrifikationsinhibitor), urea (med och utan nitrifikationsinhibitor), NS (ammoniumkväve), Sulfammo (ammonium- och ureakväve och biostimulanter) och N 30-7 (nitrat- och ammoniumkväve). Ett försök finns utanför Fornåsa mellan Linköping och Motala. I de sex försök som var utlagda förra året gav de vanligaste gödselmedlen som kalksalpeter, Axan, NS 30-7, N34 och urea högst skörd, kväveutnyttjande och lönsamhet. Skörd, lönsamhet och kväveutnyttjande var lägre för Sulfammo 22 och NS 27-3 flytande. Lönsamheten (intäkt för foderveteskörd minus gödselkostnaden) var nästan 2200 kr högre för kalksalpeter (nära 8500 kr/ha) jämfört med lägsta lönsamhet för Sulfammo 22 på 5300 kr/ha. Resultaten kommer från endast ett år med försök på sex olika platser så vi ser fram emot att lägga till resultat från detta år i serien. Läs mera i Försöksrapport Mellansverige, Sida 7

8 Vi mäter kväveupptag i höstvete i 22 fält i fyra län Vi mäter kväveupptag i höstvete i sammanlagt 22 fält hos lantbrukare i Kalmar, Södermanland, Örebro och Östergötland. Bakgrundsdata för fälten hittar du i tabellen nedan. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Helleberga Julius mmh ML höstraps Nej E2 Ullekalv Brons nmh l Mo höstvete Nej E3 Ullekalv Brons nmh l Sa höstraps Nej E4 Högby Julius sa Mo potatis 150 Nej Stallgödsel regelbundet E5 Högby Julius sa Mo korn 150 Nej E6 Broby Torp mmh ML ärter 79 Hönsflytg ton/ha och 3 år E7 Broby Frontal mmh ML höstvete 163 Hönsflytg ton/ha och 3 år E8 Mörby Mariboss Styv lera oljelin 204 Nej E9 Mörby Mariboss Lättlera höstvete 204 Nej E10 Månestad Julius Lera höstvete 181 Nej E11 Månestad Linus Lera höstvete 181 Nej D12 St Lövhulta Linus mr SL klöver Nej D13 St Lövhulta Kranich mr SL korn Ja, kycklinggödsel i år Kanske, kycklinggödsel 3,5 ton D14 Klahammar Praktik Mellanlera oljelin per 5 år D15 Klahammar Julius Mellanlera korn Nja, kycklinggödsel 3,5 ton/ 5 år T16 Hidinge Julius mh mj LL korn 165 Svinflytgödsel T17 Hidinge Julius mh mj LL åkerbönor 150 Svinflytgödsel T18 Hidinge Julius mh mj LL vårkorn 165 Svinflytgödsel H19 Stora Frö Elixer mmh Sa höstvete 209 Svinflytgödsel H20 Stora Frö Elixer mmh Sa potatis 209 Svinflytgödsel mmh sa Biogödsel, 25 ton H21 Ryssbylund Praktik Mo åkerbönor H22 Ryssbylund Mariboss mmhl Mo höstvete 150 Biogödsel, 25 ton 2015 Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 8