Kväveupptaget går långsamt i kylan

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg mineralisering av kväve från marken. Det beror antagligen på kylan. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 33 kg och i de gödslade fälten 42 kg per hektar. Upptaget av kväve går långsamt Vi har mätt kväveupptaget den 30 april i Östergötland och den 4 maj i Södermanland och Örebro län. Veckans mätningar visar att kväveupptaget har ökat mycket lite jämfört med förra veckan. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 32 kg och i de gödslade fälten 42 kg per hektar. Variationen är stor. I nollrutorna varierade upptaget mellan 18 och 47 kg och i de gödslade fälten mellan 27 och 79 kg kväve, diagram 1. Vi ser inga mönster när det gäller förfrukter denna vecka heller. Än så länge finns det mycket kväve kvar för höstvetet att ta upp på de flesta fälten. Enligt de marktemperaturmätningar som görs via Lantmet är marktemperaturen knappt 10 grader C på de platser i Östergötland som är utrustade med jordtermometer. För att få ordentlig fart på mineraliseringen bör marktemperaturen vara minst 10 grader. Det kyliga vädret tror vi förklarar den långsamma mineraliseringen. Även den tidigare torkan kan förklara varför mineraliseringen och kväveupptaget går sakta. Upptaget av tillfört gödselkväve (alltså skillnaden mellan upptag i fält och nollruta) var i medeltal 12 kg/ha och varierade mellan -1 och 50 kg/ha. Skillnaden har ökat från 7 till 12 kg kväve per hektar jämfört med förra veckan. Det mest intensiva kväveupptaget kommer troligen i gång inom kort. Kväveförluster på grund av nederbörd På många håll har det kommit en hel del nederbörd de senaste dagarna. Kvävet kan dels transporteras bort i vattenburen form via utlakning, ytavrinning eller genom dräneringssystemet, dels avgå i gasform. Gasformiga kväveförluster på grund av nederbörden är mycket svåra att förutsäga, men kan lokalt ha viss betydelse. För att kväve ska avgå som kväv- eller lustgas krävs att det finns nitrat och en kolkälla tillgänglig och att det varierar mellan att vara syrefritt och syre i marken. Den relativt låga temperaturen håller även emot lustgasbildningen. Störst risk för gasförluster är det på lerjordar, särskilt på fält med stående vatten som är packade eller dåligt

2 dränerade. Risken för vattenburna förluster via utlakning är däremot störst på lätta jordar. I en sammanställning av fältstudier på jordbruksmark i Sverige och andra nordeuropeiska länder visar att medelvärdet för lustgasavgången låg mellan 0-10 kg N 2 O-N/ha och år men att variationen i uppmätt lustgasavgång är mycket stor (M Henriksson, M Stenberg, M Berglund, Lustgas från jordbruksmark, 2015 Hushållningssällskapet Halland). Dessa förluster är relativt små sedda ur produktionssynpunkt men är betydande för påverkan på klimatet eftersom lustgas är en stark växthusgas. 200 Kväveupptag nollruta kg N/ha 180 Kväveupptag gödslat fält kg N/ha 160 Tillfört kväve våren *dessa nollrutor har även fått MAP, ca 10 kg kväve, eller organisk gödsel under hösten. Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 30 april och i Södermanland och Örebro län den 4 maj Vi kan ännu inte se några direkta skillnader mellan olika förfrukter, däremot varierar kväveupptaget en hel del. Höstvetet var i bestockningsstadiet till stråskjutningen, DC 23-31, i nollrutorna och i omgivande fält hade utvecklingen kommit något längre. Varierande sorter och förfrukter Vi har fält med varierande höstvetesorter (Julius, Nobel, Brons, Ellvis, Mariboss och Kranich) och olika förfrukter, se tabell 1. På de 16 fälten har sex stråsäd som förfrukt, fem höstraps och resten är andra förfrukter. Fälten som har en stjärna i diagram 1 är höstgödslade med MAP eller organisk gödsel och då har även nollrutan fått en liten mängd kväve. I tabell 1 på nästa sida finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag. Sida 2

3 Tabell 1. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland, Södermanland och Örebro län. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Kvävegödsling, kg N/ha Hösten 2014 Våren Helleberga Julius mmh ML Rödklöverfrö 13 MAP 60 NPK Nej 2 Helleberga Julius mmh ML Höstvete 13 MAP 175 NPK Nej 3 Ullekalv Nobel mf l Sa Höstraps 12 MAP 175 NPK+N27 Nej 4 Ullekalv Brons mf l Mo Höstraps 175 NPK+N27 Nej Regelbunden stallgödseltillförsel nmh sa 60, 20 ton 5 Högby Julius ML Höstraps svinflyt Ja mmh sa 66, 22 ton 6 Högby Julius ML Höstvete svinflyt Ja 7 Broby Ellvis mr ML Åkerböna 77 Axan Ja 8 Broby Mariboss mmh LL Höstvete 76 Axan Ja 9 Mörby Mariboss ML Höstvete 95 NPK 10 Björkåkla Julius SL Höstvete Rötslam 81 Axan Slam hösten Björkåkla Julius SL Höstraps 81 Axan 12 St Lövhulta Julius SL Höstraps Nej 13 St Lövhulta Kranich SL Höstvete 4 ton kycklinggödsel/ha Nej 14 Klahammar Julius mmh ML Vårkorn 10 MAP 140 NS Slam/djupströ ibland 15 Hidinge Vårkorn Hidinge Ärter 65 Nästa mätning Vi planerar att mäta den 8 och 11 maj igen. Tidigare brev finns på På följande sidor hittar du bilder från tre av platserna. Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 3

4 Till hemsidan Prenumerera Bilder från några platser Bild 1: Mätning av kväveupptag i nollrutan på Björkåkla, Östergötland, med höstvete som förfrukt. Kväveupptaget i nollrutan var 31 kg och i fältet 37 kg kväve per hektar. Foto: Anton Kvarmo. Bild 2: Nollrutan på Broby, Vadstena, Östergötland, förfrukt åkerböna. Fältet är nyligen flytgödslat men nollrutan behålls ogödslad med hjälp av presenningen. Kväveupptaget i nollrutan var 40 kg och i fältet 43 kg kväve per hektar. Foto: Pernilla Kvarmo

5 Bild 3. I höstvetet i Österstad, Östergötland, syns tydlig skillnad mellan nollruta och fält. Kväveupptaget i nollrutan var 18 kg och i fältet 33 kg kväve. Foto: Pernilla Kvarmo Sida 5