Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
|
|
- Astrid Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd av det varma vädret. Plantorna befinner sig fortfarande i stråskjutningsfas DC 3 till 32, men i ett fält DC 37. Kväveupptaget är nu i medeltal 85 kg per ha i fält som enbart tillförts mineralgödsel och har den senaste veckan ökat med 23 kg i fältet och 5 kg i nollrutan. Nollruta Sjöstorp 1, 13 maj 216 (Foto: Maria Fermvik) Väderdata Väderdata visar att medeltemperaturen ökat jämfört med föregående vecka, den senaste veckan var den mellan 13 och 18 grader, en ökning med ca 4 grader. Något lägre temperatur har det varit i östra delarna av Skåne (Löderup), grader. Även marktemperaturen har successivt ökat till grader (varmast i Vellinge). De två senaste veckorna har det på de flesta platser inte regnat alls, så nu är det torrt i marken, vilket gör att mineraliseringen av markens kväve troligen minskar framöver, om det inte regnar snart.
2 Skåne/Halland, vecka 2, 216 Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 13 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC 3 till 32, utom på en plats, Håslöv 2, där plantorna nått stadie DC 37, flaggbladet just synligt (tabell 1). Tabell 1. Grödans upptag av kväve 13 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Brons höstraps Kattarp 2 Brons höstvete Västraby 1 Ellvis höstvete Västraby 2 Ellvis vall Furulund 1 Brons höstraps Furulund 2 Brons vårkorn Håslöv 1 Brons höstvete Håslöv 2 Julius höstraps Trelleborg 1 Brons konservärt Trelleborg 2 Brons höstraps Sjöstorp 1 Julius rödklöver Sjöstorp 2 Julius höstraps Löderup 1 Mariboss höstvete Löderup 2 Mariboss höstvete Kristianstad 1 Julius höstraps Fjälkinge 1 Nordh potatis Falkenberg 1 Brons höstvete * * * Falkenberg 2 Julius havre * * * * Mätning saknas Markens kvävemineralisering har kommit igång och i diagram 2 till 6 ser man hur kväveupptaget i nollrutorna ökat senaste veckan på de flesta av platserna. Jämfört med mätningen 6 maj uppmättes i fälten med enbart mineralgödsel i medeltal 23 kg per ha ökat upptag (variation till 35 kg) och i nollrutorna 5 kg (variation -13 kg). I fälten som tillförts stallgödsel hade kväveupptaget i medeltal ökat med 2 kg per ha ( till 31 kg) och i nollrutorna med 12 kg (7-15 kg). Det negativa värdet för Kristianstad är inte medräknat (diagram 6). Sida 2
3 Skåne/Halland, vecka 2, 216 Sida 3 Kväveupptag () Data om försöksplatserna Grunddata, utförd gödsling m.m. på fälten där nollrutorna finns, hittar du på Där hittar du årets samtliga tidigare brev. Skillnader i kväveupptag mellan fält Det finns inga tydliga skillnader beroende på förfrukt, men de platser där det fortfarande är mycket lågt upptag av kväve i nollrutan, är där förfrukten är stråsäd. De fält med största totala upptagen finns efter goda förfrukter. I diagram 1 visas upptaget kväve i de olika fälten i stapeldiagram där staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Övre delen (1a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den nedre (1b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller hösten 215. I medeltal för platser både med och utan stallgödsel har 85 kg per hektar tagits upp av grödan. I fält utan stallgödsel varierar upptaget i nollrutan mellan 11 och 48 kg per ha (medel 29 kg) och i fält med stallgödsel mellan 33 och 11 kg (medel 49 kg per ha). Fält med enbart mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Diagram 1a. Kväveupptag, 13 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes.
4 Kväveupptag () Falkenberg 2 Falkenberg 1 Löderup 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp 1 Trelleborg 2 Trelleborg 1 Furulund 2 Furulund 1 Västraby 2 Kattarp 2 Kattarp 1 Skåne/Halland, vecka 2, 216 Fält med stallgödsel eller biogödsel och mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Västraby 1 (ff höstvete) Håslöv 1 (ff höstvete) Håslöv 2 (ff höstraps) Löderup 2 (ff höstvete) 42 Kristianstad 1 (ff höstraps) 11 Fjälkinge 1 (ff potatis) Diagram 1b. Kväveupptag, 13 maj, i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes. Utnyttjat gödselkväve Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 56 kg per hektar i enbart mineralgödslade fält och 36 kg där stallgödsel tillförts. De flesta fält har gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 114 och 181 kg per ha. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 49 procent av tillfört gödselkväve (Sjöstorp 2). Mätvärdet gäller det kväve som grödan har tagit upp och som finns i ovanjordiska delar av plantan. Allt tillfört kväve är dock inte direkt tillgängligt för grödan. Ofta omvandlas t.ex. tillfört ammoniumkväve i gödselmedel såsom ammoniumnitrat till nitrat innan växten tar upp det, en process som gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Det kväve som plantan tagit upp fördelas under mognadsprocessen mellan kärna, halm, strå, rötter och eventuella förluster. Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation om hur mycket som återstår för grödan att ta upp. Tabell 2. Procentuellt upptag av tillfört gödselkväve, Övre tabell fält med enbart mineralgödselgiva, nedre tabell fält som får både stall- och mineralgödsel maj 34% 28% 17% 31% 31% 17% 22% 3% 37% 35% 1% 3% 13 maj 46% 37% 31% 44% 44% 31% 34% 45% 49% 3% * * * Mätning saknas Sida 4
5 Fjälkinge 1 Kristianstad 1 Löderup 2 Håslöv 2 Håslöv 1 Västraby 1 Skåne/Halland, vecka 2, maj 16% 13% 15% 41% 9% % 13 maj 26% 17% 23% 37% 25% 12% Jämförelse med förra året Utvecklingstakten är trots det varma vädret något senare i år än 214, men ungefär den samma som förra året 215. Vid mätningar 8 maj 215 bestämdes vetes utvecklingsstadium till DC 31-32, och 9 maj 214 var en del fält i stadie DC37. Fälten där vi mäter är ungefär de samma, men inte identiska mellan åren. Grödans upptag av kväve tycks vara något större i år än de två föregående åren. Kväveupptaget var 215 i medeltal 7 kg per hektar i fälten 8 maj och 24 kg i nollrutorna och 214 den 9 maj, kg i fälten och 24 kg per ha i nollrutorna. Dessa uppgifter kan jämföras med årets mätning 13 maj i fält med enbart mineralgödsel, med 85 kg per ha i gödslade delar och ett upptag på 3 kg i nollrutan. Platsvis kväveupptag 1 Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 Nollruta 2 15 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 2. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby Västraby 1 fält Västraby 1 Nollruta Västraby 2 fält Västraby 2 Nollruta Sida 5
6 Skåne/Halland, vecka 2, 216 Furulund och Sjöstorp april 6 maj 13 maj Furulund 1 fält Furulund 1 Nollruta Furulund 2 fält Furulund 2 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Nollruta Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp 1 Håslöv och Trelleborg 2 Håslöv 1 fält Håslöv 1 Nollruta Håslöv 2 fält Håslöv 2 Nollruta Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Nollruta Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 Nollruta 15 april 6 maj 13 maj Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg Sida 6
7 Skåne/Halland, vecka 2, Löderup Löderup flytgödsel Löderup mineralgödsel Löderup Nollruta 2 15 april 22 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup 1 Fjälkinge och Kristianstad Kristianstad 1 fält Kristianstad 1 Nollruta Fjälkinge 1 fält Fjälkinge 1 Nollruta 2 15 april 22 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad CropSAT och vegetationsindex Tack vare det klara vädret finns det satellitbilder och uträknat vegetationsindex även från den senaste veckan (från 12 maj) över Skåne- Halland. Vegetationskartorna nås via Greppa Näringens hemsida under Räkna själv, eller webbplatsen Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 7
Varmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Varmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Långsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Nu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Liten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Varmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt
Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Det varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Varmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Markens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Ganska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Kväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Fortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Kväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Varmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna
Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Utsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Högt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Fortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Svalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Kväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Varmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Fina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Markens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Årets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Kväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Lägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Sista mätningen för den här säsongen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är
Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Träffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Kväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Optimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Veckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Kvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential