Markens mineralisering högre än normalt

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare. Den senaste veckan har höstvetet i vårt område i genomsnitt tagit upp 10 kg/ha i nollrutorna och 24 kg/ha i de gödslade fälten. Höstvetet har nu nått flaggbladsstadiet (DC 37) på de flesta håll. Slutsatsen blir att det i många fall finns gott om gödselkväve kvar och att det därför går att avvakta lite till med att tillföra mer kväve. Det genomsnittliga kväveupptaget är nu uppe i 47 kg/ha i nollrutorna och 93 kg/ha i de gödslade fälten. Variationerna är dock stora. I nollrutorna varierar kväveupptaget mellan 24 och 98 kg/ha. Av det tillförda gödselkvävet har mellan 6 och 80 kg/ha tagits upp, vilket motsvarar 4-47 % av tillförd mängd. Östergötland I Östergötland var kväveupptaget i medeltal 54 kg/ha i nollrutorna och 104 kg i de gödslade fälten, en ökning med 12 respektive 30 kg jämfört med förra veckan. Diagram 1. Kväveupptag i elva höstvetefält i Östergötland den 26 maj När mätningarna gjordes var höstvetet i DC I diagram 2-4 på följande sidor visas kväveupptaget över tid på fälten i Östergötland. Kontakt: Alnarp , Linköping , Skara , Uppsala

2 Diagram 2. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Helleberga, Klockrike och i Ullekalv, Skänninge i Östergötland. Diagram 3. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Högby, Mjölby och Broby, Vadstena i Östergötland. Nollrutan på fält E6 var liten redan från början och har minskat ytterligare i storlek vid senaste flytgödselspridningen. Det kan därför finnas en risk att mätvärdena i den nollrutan blir lite för höga genom att delar av ytan som sensorn mäter på är påverkad av gödslingen. Sida 2

3 Diagram 4. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Mörby, Österstad och Månestad, Linköping i Östergötland. Bild 1. Nollrutor på fält E2 Ullekalv (vänster) och E7 Broby (höger) 26 maj På fält E2 syns tydlig skillnad mellan nollrutan och det omgivande fältet medan nollrutan på fält E7 Broby knappt kan skönjas. På det första fältet är skillnaden i kväveupptag mellan nollruta och fält 80 kg/ha medan den på det andra fältet bara är 6 kg/ha. Här har marken levererat hela 80 kg kväve/ha och bara 4 % av det tillförda gödselkvävet tagits upp hittills. Södermanlands och Örebro län I Södermanlands och Örebro län var upptaget i snitt 35 kg i nollrutorna och 73 kg i de gödslade fälten. Det innebär att det ökat med 11 respektive 21 kg den senaste veckan. Sida 3

4 Diagram 5. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanlands och tre i Örebro län den 29 maj När mätningarna gjordes var vetet i DC 37. Diagram 6-7 visar kväveupptaget över tid på fälten i Södermanlands och Örebro län. Diagram 6. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på St. Lövhulta, Eskilstuna och Klahammar, Stallarholmen i Södermanland. Sida 4

5 Diagram 7. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Hidinge, Fjugesta i Örebro län. Bild 2. Nollrutor på fält D13 St. Lövhulta i Södermanland (vänster) och T16 Hidinge i Örebro län (höger) 29 maj På fält D13 har vetet lidit av nattfrost i april och början av maj. Marken har levererat 46 kg N/ha och skillnaden i kväveupptag mellan nollruta och fält är liten. Bara 10 kg/ha av det tillförda gödselkvävet har tagits upp hittills. På fält T16 har marken levererat 34 kg/ha och 53 kg av det tillförda gödselkvävet har tagits upp. Kalmar län I Kalmar län var kväveupptaget enligt senaste mätningen i medeltal 52 kg i nollrutorna och 99 kg i de gödslade fälten, en ökning med 1 respektive 11 kg sedan förra veckan. Sida 5

6 Diagram 8. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Kalmar län den 26 maj När mätningarna gjordes var vetet i DC 37. Nollrutorna på fält H21 och H22 är också små, vilket kan innebära en risk för förhöjda mätvärden i dessa genom att delar av ytan som sensorn mäter på är påverkad av gödslingen. Diagram 9. Kväveupptag över tid i nollrutor och gödslade fält på Stora Frö, Öland och Ryssbylund, Rockneby. Nollrutorna på fält H21 och H22 är också små. Det kan därför finnas en risk att mätvärdena blir lite för höga genom att delar av ytan som sensorn mäter på är påverkad av gödslingen. Sida 6

7 Bild 3. Nollrutor på fält H20 St. Frö/Eriksöre (vänster) och H21 Ryssbylund (höger) 26 maj Markens kväveleverans är 38 respektive 75 kg/ha och av det tillförda gödselkvävet har 57 respektive 35 kg/ha tagits upp hittills. Bredvid nollrutan på fält H21 finns också en maxruta som fått extra kväve. Värme och fukt behövs för att få fart på mineraliseringen Det senaste dygnet (30-31 maj) har det kommit några mm regn i bl.a. Östergötland och Örebro, men det är fortfarande torrt på de flesta håll och det skulle behövas mer regn för att få fart på mineralisering och kväveupptag. Särskilt i Kalmar län ser vi att hastigheten på både kväveupptag och mineralisering har avtagit den senaste veckan (diagram 9). Högre kväveleverans från marken i år än tidigare Jämfört med tidigare år kan vi konstatera att kväveleveransen från marken i år ligger något högre än 2016 och ca 10 kg högre än 2015 vid motsvarande utvecklingsstadium på grödan (DC 37). Jämfört med 2014 och 2013 är skillnaden större, ca 15 respektive drygt 20 kg/ha. Sannolikt har den torra och nederbördsfattiga vintern bidragit till att mindre kväve än vanligt har gått förlorat via utlakning och denitrifikation. Särskilt i Östergötland ligger värdena högre än normalt (i snitt 54 kg/ha) medan Södermanlands och Örebro län uppvisar mer normala värden (ca 35 kg/ha). Kalmar län ligger på ungefär samma nivå som Östergötland. Diagram 10. Jämförelse mellan år - genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier Sida 7

8 Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Höstvetet har nu nått flaggbladsstadiet (DC 37) på de flesta håll och det börjar bli dags att fundera på behovet av kompletteringsgödsling. Faktorer som påverkar beslutet är: Förväntad skörd. Finns det anledning att justera prognosen uppåt eller nedåt med hänsyn till grödans utveckling och årsmånen? Markens kväveleverans. Hittills i år har marken enligt våra mätningar i snitt levererat något mer kväve än förra året och ca 10 kg mer än Särskilt i Östergötland ligger värdena högre än normalt medan Södermanlands och Örebro län har ungefär normal mineralisering Hur mycket av det tillförda gödselkvävet som tagits upp. Om mer än % av kvävet har tagits upp nu när vetet snart ska gå i ax kan det vara läge att tillföra mer. På de gårdar vi följer har mellan 4 och 47 % av det tillförda gödselkvävet tagits upp hittills. Eventuella förluster via utlakning och denitrifikation. Dessa är sannolikt små i år eftersom våren också har varit torr. Slutsatsen blir att det i många fall finns gott om gödselkväve kvar än och att det därför går att avvakta lite till med att tillföra mer kväve. Avgörande är hur vädret utvecklas framöver. Om det inte kommer tillräckligt med regn kan det eventuellt finnas anledning att justera ned skördeprognosen. Glöm inte bort att det är stora variationer mellan olika platser och år. När ska jag tilläggsgödsla? Erfarenheter från tidigare försök visar att det går att komplettera med 40 kg kväve så sent som i DC 45 utan att få en lägre skörd jämfört med komplettering i DC eller DC förutsatt att man har lagt en huvudgiva på minst 120 kg per hektar före stråskjutningen. I 2015 års försök gav tilläggsgivor så sent som i DC 55 skördeökningar på över ett ton. Proteinhalten höjs mest vid senare komplettering. Sen komplettering ger också mindre risk för liggsäd och ett högre bättre kväveutnyttjande jämfört med stora givor tidigt på säsongen. Nytt verktyg i CropSAT hjälper dig att beräkna kväveupptaget på dina egna fält En nyhet i CropSAT i år som vi skrivit om i ett tidigare nr av Säsongsnytt är att det finns ett hjälpverktyg för att beräkna kväveupptaget i kg/ha utifrån det vegetationsindex som satellitbilderna visar. För mer information, se CropSAT eller Precisionsskolan. Beräkningen bygger på ett samband som tagits fram med hjälp av våra mätningar med handburen N-sensor i höstvetefält i Skåne, Västergötland, Östergötland och Mälardalen under 2015 och Sida 8

9 Vi mäter kväveupptag i höstvete i 22 fält Vi mäter kväveupptag i höstvete i sammanlagt 22 fält hos lantbrukare i Kalmar, Södermanland, Örebro och Östergötland. Bakgrundsdata för fälten framgår av tabellen nedan. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Helleberga Julius mmh ML höstraps Nej E2 Ullekalv Brons nmh l Mo höstvete Nej E3 Ullekalv Brons nmh l Sa höstraps Nej E4 Högby Julius sa Mo potatis 150 Nej Stallgödsel regelbundet E5 Högby Julius sa Mo korn 150 Nej E6 Broby Torp mmh ML ärter 79 Hönsflytg ton/ha och 3 år E7 Broby Frontal mmh ML höstvete 163 Hönsflytg ton/ha och 3 år E8 Mörby Mariboss Styv lera oljelin 204 Nej E9 Mörby Mariboss Lättlera höstvete 204 Nej E10 Månestad Julius Lera höstvete 181 Nej E11 Månestad Linus Lera höstvete 181 Nej D12 St Lövhulta Linus mr SL klöver Nej D13 St Lövhulta Kranich mr SL korn Ja, kycklinggödsel i år Kanske, kycklinggödsel 3,5 ton D14 Klahammar Praktik Mellanlera oljelin per 5 år D15 Klahammar Julius Mellanlera korn Nja, kycklinggödsel 3,5 ton/ 5 år T16 Hidinge Julius mh mj LL korn 165 Svinflytgödsel T17 Hidinge Julius mh mj LL åkerbönor 150 Svinflytgödsel T18 Hidinge Julius mh mj LL vårkorn 165 Svinflytgödsel H19 Stora Frö Elixer mmh Sa höstvete 209 Svinflytgödsel H20 Stora Frö Elixer mmh Sa potatis 209 Svinflytgödsel mmh sa Biogödsel, 25 ton H21 Ryssbylund Praktik Mo åkerbönor H22 Ryssbylund Mariboss mmhl Mo höstvete 150 Biogödsel, 25 ton 2015 Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping Sida 9