Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor och fält går snabbt. Enligt veckans mätning har cirka 11 kg kväve per hektar tagits upp i nollrutorna och cirka 40 kg per hektar i fält sedan förra mätningen. Totalt har 34 kg kväve per hektar tagits upp i nollrutorna i genomsnitt medan upptaget i fält är 67 kg per hektar i genomsnitt. Vi gjorde veckans mätning den 14 maj förutom i Veckholm och Grillby där vi mätte den 11 maj. Det har varit mycket varmt och det har inte kommit någon nederbörd i området under den senaste veckan. Marktemperaturen var i måndags grader. De flesta fält är nu i stråskjutning och utvecklingsstadierna varierar mellan DC 23 och DC32 (median DC30). Kväveupptaget har ökat rejält sedan förra mätningen både i nollrutor och i fälten, men variationen är fortsatt stor mellan de olika fälten. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 14 maj 2018

2 Högt upptag under denna period jämfört med tidigare år Jämfört med tidigare år har upptaget både i nollrutorna och i fält varit relativt högt under denna period jämfört med motsvarande utvecklingsstadium under , särskilt om man jämför med 2017 då det var kallt under denna period (Bild 2). Det är dock väntat att upptaget i fält ökar rejält i början av stråskjutningen, speciellt vid den snabba tillväxt som sker i det varma vädret. Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren Markfukt och hög marktemperatur ger förutsättningar för bra mineralisering Det är goda förutsättningar för mineralisering, åtminstone så länge det finns markfukt och i kombination med att marktemperaturen nu ligger på uppåt 15 grader. Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid grader. Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten (över den så kallade vissningsgränsen). Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet (när jorden innehåller

3 Relativ kvävemineralisering Relativ kvävemineralisering Uppland/Västmanland, vecka 20, 2018 precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning). Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten. Bild 3 är hämtade från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur ( Marktemperatur o C Vissningsgräns Fältkapacitet Mättnad Markfukt Bild 3. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken ( Nitrifikation av gödselkväve Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Även denna omvandling går snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Nitratkvävet däremot blir tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 21 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

4 1 Västerås I Västerås ligger nollrutan på ett fält med mjälajord efter höstraps, där sorten är Julius. Mätningarna i Västerås startade denna vecka. Upptaget i nollrutan var 32 kg kväve per hektar och upptaget i fält var 82 kg kväve per hektar. 1 Västerås (ff höstraps) DC23, 14 maj, 2018 (Foto: Henrik Forsberg)

5 2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två rutor på samma fält för att kunna titta på inomfältsvariationen. Ruta 2a ligger lite mer gynnsamt till, medan ruta 2b ligger uppe på en höjd i fältet och förmodligen har lite lättare jordart och eventuellt lägre mineraliseringspotential. Sorten är Norin. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 02 september 02 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 27 april

6 2a Veckholm (ff höstvete) DC31, 11 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren) 2b Veckholm (ff höstvete) DC31, 11 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)

7 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i två olika fält. Fält 3a har förfrukt höstvete och är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd) Fält 3b är plöjt och har höstvete som förfrukt. Dock är det tre veckors skillnad i sådatum (8 september respektive 29 september), så det är svårt att jämföra upptaget mellan de olika fälten. Dessutom är det olika sorter på höstvetet: Plats 3a har sorten Linus medan fält 3b har sorten Julius. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs Jordart Styv lera Styvlera Mullhalt 2-3% 2-3% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstraps Stråsäd Sådatum 08 september 29 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 7000 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 16 april maj 68 68

8 3a Enköpingsnäs (ff höstraps) DC 31, 14 maj b Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 30, 14 maj 2018

9 4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi i två olika fält: 4a med höstraps som förfrukt och 4b som har ärter som förfrukt. Fältet med ff höstraps är plöjt medan fältet med ff ärter är bearbetat med Carrier. Fälten ligger nära varandra och förutsättningarna relativt lika förutom att fält 4a fick rötslam Sorten är Julius på båda fälten. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Rötslam 2014 Nej Förfrukt Höstraps Ärter Sådatum 18 september 18 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 8000 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 12 april

10 4a Svinnegarn (ff höstraps) DC 31, 14 maj b Svinnegarn (ff ärter) DC 31, 14 maj 2018

11 5 Enköping I Enköping mäter vi i två fält där båda haft höstvete som förfrukt. Båda har täta bestånd med många skott. Sorten som odlas är Julius. 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 4,1 2,3 Stallgödsel Nej Ja Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 18 september 11 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 7800 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 16 april maj 80 80

12 5a Enköping (ff höstvete) DC 31, 14 maj b Enköping (ff höstvete) DC 31, 14 maj 2018

13 6 Torstuna I Torstuna mäter vi i ett fält som har ärter som förfrukt (6a) och ett fält som har korn som förfrukt (6b), men med jämförbara förutsättningar i övrigt. Sorten är Praktik. Här har inte upptaget i fält varit lika stort som på övriga platser. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Styv lera Styv lera Mullhalt 4 5,6 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Ärter Korn Sådatum 18 september 17 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 25 april

14 6a Torstuna (ff ärter) DC 30, 14 maj b Torstuna (ff korn) DC 30, 14 maj 2018.

15 7 Grillby I Grillby mäter vi på ett fält där stallgödsel används regelbundet. Förfrukten är åkerböna och innan dess var det åtta års lusernvall på fältet. Sorten är Mariboss. Det är en typisk fodersort där det är svårt att få upp proteinhalten men den brukar ge god skörd och ha relativt låga optimala kvävegivor. I fältet mäter vi både i en ruta som inte fått något kväve alls i år (nollruta) och en ruta som fått mineralkväve men ingen stallgödsel i år (end mineralgödsel) och i det gödslade fältet som fått både stallgödsel och mineralgödsel i år (fält). Jordart 7 Grillby Mellanlera Mullhalt 6,8 Stallgödsel Förfrukt Sådatum Ja Åkerböna 1 år, Lusernvall 8 år 23 september Skott/m 2 på våren 1100 Förväntad skörd Kvävegödsling (kg N/ha) 9000 kg/ha 28 mars april Grillby (ff åkerböna, lusernvall) DC 23, 11 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)

16 8 Lövstalöt I Lövstalöt är sorten Brons och förfrukten är höstraps. 8 Lövstalöt Jordart Mjälig lättlera Mullhalt 6 Stallgödsel Nej Förfrukt Höstraps Sådatum 13 september Skott/m 2 på våren 820 Förväntad skörd 7000 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 22 april Lövstalöt (ff höstraps) DC23, 14 maj 2018

17 9 Uppsala I Uppsala är förfrukten korn och sorten är Norin, vilket är en tidig sort. Här har nollrutan endast tagit upp 2 kg kväve per hektar sedan förra mätningen medan grödan i fältet tagit upp hela 55 kg per hektar. 9 Uppsala Jordart Mellanlera Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Sådatum 09 september Skott/m 2 på våren 920 Förväntad skörd 6500 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 10 april Uppsala (ff korn) DC 32, 14 maj 2018

18 10 Börje I Börje mäter vi i två fält som har förfrukt höstvete (10a) respektive höstraps (10b). Sorten är Julius. Fältet med höstraps som förfrukt är sådd något senare än fältet med höstvete som förfrukt och det ligger lite lägre i kväveupptag än så länge. 10a Börje 10b Börje Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 5,2 4,4 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstraps Sådatum 20 september 29 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 kg/ha 7500 kg/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 23 april

19 10a Börje (ff höstvete) DC 23, 14 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff höstraps) DC 23, 14 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg)