Sortanpassad kvävegödsling

Transkript

1 Sortanpassad kvävegödsling L Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT ( ) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt, Hir Skåne Lennart Pålsson, HS Skåne Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg 1

2 L7-426 Försöksupplägg L7-426 Sorter 6 Kväve kg N Kvävesteg 4 (45 kg) Spridning 1-3 gånger Platser 7 stycken Försöks år 1 (2016) Förutsättningar: Maltkornssorter, förfrukt stråsäd. Led tid medel N/ha A vid sådd 262 kg NPK ,6 B Vid sådd 463 kg NPK C Vid Sådd 463 kg NPK Före DC kg Axan 45 D Vid Sådd 463 kg NPK Före DC kg Axan 45 DC kg Ksp 45 L7-426 Skörd Högst skörd Lägst skörd -Planet -Brioni Skörde utveckling Propino och planet brantare och avstannande Brioni och Irina flackare och konstant dt/ha 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 Skörd dt/ha kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) 2

3 L ,0 Mellan Sverige Skörd dt/ha 100,0 Södra Sverige Skörd dt/ha 95,0 95,0 90,0 90,0 85,0 85,0 80,0 80,0 dt/ha 75,0 dt/ha 75,0 70,0 70,0 65,0 65,0 60,0 60,0 55,0 55,0 50, kg N/ha 50, kg N/ha Propino Planet Brioni Irina Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) Propino Brioni Poly. (Propino) Poly. (Brioni) Planet Irina Poly. (Planet) Poly. (Irina) L7-426 Ekonomi Nettoberäkning Optimum Planet 147 kg N/ha Irina 137 kg N/ha Propino 136 kg N/ha kr/ha 12000, , ,0 9000,0 8000,0 Ekonomi kr/ha Brioni 171 kg N/ha 7000,0 6000,0 Brioni Whiskeymalt, hög protein korn. 5000, kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) 3

4 L ,0 Mellan Sverige Ekonomi kr/ha 11000,0 Södra Sverige Ekonomi kr/ha 10000, ,0 9000,0 9000,0 kr/ha 8000,0 kr/ha 8000,0 7000,0 7000,0 6000,0 6000,0 5000, kg N/ha 5000, kg N/ha Propino Planet Brioni Irina Propino Planet Brioni Irina Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (Irina) L7-426 Proteinhalt Kg N för att höja proteinhalten 1% Planet 48 kg N/ha Irina 43 kg N/ha Propino 44 kg N/ha Brioni 41 kg N/ha Planet 0,6% enheter lägre än Propino = 25 kg N/ha mer för att nå 11% proteinhalt Råprotein % av ts 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 Protein kg N/ha Linjär (Propino) Linjär (Planet) Linjär (Brioni) Linjär (Irina) 4

5 L7-426 Mellan Sverige Södra Sverige Kg N för att höja proteinhalten 1% Planet 59 kg N/ha Planet 43 kg N/ha Irina 45 kg N/ha Irina 43 kg N/ha Propino 50 kg N/ha Propino 40 kg N/ha L7-426 Sortjämförelse skörd och ekonomi skörd protein ekonomi Propino , Vid optimal giva Vid samma giva Irina , Planet , Brioni , Planet , Brioni ,

6 L7-426 Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av ca 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. L7-105 & L Höstvete Optimalgiva Små skillnader 2016 om man tittar på medelvärdena. Störst skillnad vid brödvete. Kan kopplas till proteinhalten Odlingsplatsen Mariboss störst skillnad mellan platserna Praktik nästan ingen skillnad Kvalitet Sort skillnader i stärkelse och proteinhaltsnivåer. Inga större sortskillnader i sorternas förändring med kvävegivan. Undantag Protein: Julius och Reform Undantag Stärkelse: Julius och Mariboss 6

7 & L Skillnader i höstvetesorters kvävebehov Proteinhalt vid optimum Högproteinsorter 11,5-12,5% Medelproteinsorter 10,5-11,5 lågproteinsorter 9,5-10,5% Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög Proteinsorter: Praktik, Julius Mellan Proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis, Cumulus Låg Proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford L Resultat Mariboss Kan utnyttja markkvävet bäst till att sätta kärna Sämst kvalitet både stärkelse och Protein Störst variation av kväveoptimum mellan försöksplatserna Svagt strå Låg proteinhalt vid optimum 9,3-9,8% Praktik Högst proteinhalt vid optimum 11,4-11,8% (även till stärkelsevete) Har svårt att plocka upp markbundet kväve Minst variation av kväveoptimum mellan försöksplatserna 7

8 Försöksupplägg L Sorter 4 Kväve kg N Kvävesteg 5 (50 kg) Spridning 2 gånger (100+X) Platser 2 stycken Försöks år 3 ( ) Förutsättningar: Anpassat för ABSOLUT vodka. Platserna en med stallgödsel bra förfrukt, en plats utan stallgödsel spannmål som förfrukt L7-105 Sorter 8 (+ 2-3 regionala) Kväve kg N Kvävesteg 4 (60 kg) Spridning 3 gånger ( ) Platser 5 stycken (1 struket) Försöks år 1 (2016) Förutsättningar: Platserna är alla utan stallgödsel och med spannmål som förfrukt. Gödslingsregim vald med utgångspunkt för brödvete. Skörd Skörd kg/ha Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Hereford klart högst skörd Fyra försök (001) Borgeby, Bjärred (002) Jordberga, Klagstorp (002) Klostergården, Vreta Kloster (003) Brunnby gård, Västerås Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 8

9 Skörd Skörd kg/ha Ellvis Praktik Julius Hereford klart högst skörd. Ellvis, Praktik och Julius lägst Fyra försök (001) Borgeby, Bjärred (002) Jordberga, Klagstorp (002) Klostergården, Vreta Kloster (003) Brunnby gård, Västerås Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 Skörd Skörd kg/ha Reform Praktik Hereford klart högst skörd. Ellvis, Praktik och Julius lägst Praktik och Reform har inte slått i taket! Fyra försök (001) Borgeby, Bjärred (002) Jordberga, Klagstorp (002) Klostergården, Vreta Kloster (003) Brunnby gård, Västerås Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 9

10 Skörd Skörd kg/ha Mariboss Praktik L Praktik och Mariboss når inte samma optimum Prob:0,0001 CV: 5,09 LSD: 720 Skörd Hög Mineralisering Låg mineralisering L Praktik och Mariboss når samma optimum kg vete/ha kg vete/ha tillfört kväve kg N/ha Mariboss Praktik Cumulus Poly. (Mariboss) Poly. (Praktik) Poly. (Cumulus) Poly. () kvävetillförsel kgn/ha Mariboss Praktik Cumulus Poly. (Mariboss) Poly. (Praktik) Poly. (Cumulus) Poly. () 10

11 L L Sammanställning 3 år Sort Försöksplats kväveoptimum Nollruteskörd Skörd vid optimum Proteinhalt vid optimum Stärkelsehalt vid optimum kg N/ha kg/ha kg/ha rel. % av TS % av TS Mariboss ,8 70,7 Söderslätt Praktik ,4! 71,5 Cumulus ,8 71,7 Mariboss ! ,3 70,2! Bollerup Praktik ,8 71,1 Cumulus ,5 71,5! Brödvete sorter optimum 350 Optimal kvävegiva , , ,5 0 Ellvis Reform Praktik Brons Julius Fodervete Brödvete Stärkelsevete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 11 11

12 Stärkelse/Fodervete optimum Optimal kvävegiva ,0 13,5 13, ,5 12, , ,0 10,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete 10,0 Praktik optimal kvävegiva Tolkning av optimal kvävegiva. Försöksserien har ingen 0-giva. Praktik har en ökning uppemot ca 200 kg N. Sedan kommer en platå Vid ökad priskvot är det framförallt denna platå som sjunker eller stiger Vid priskvot 4,8 är skillnaden mellan 220 kg N och 300 kg N 190kr ,8 7,2 12

13 L7-105 Bästa Netto 2016 Bröd-vete Stärkelsevete Kväve* Skörd Netto vid optimum Proteinhalt kg N/ha kg/ha rel. kr/ha rel. rel.** kg/ha rel. Ellvis ,0 100 Reform ,1 100 Praktik ,4 103 Brons ,8 98 Julius ,5 104 Ellvis ,5 100 Reform ,3 99 Torp ,5 91 Mariboss ,6 93 Praktik ,2 106 Brons ,4 99 Julius ,4 108 Hereford ,6 92 Priskvot 7,2 Kvävepris: 10,50 Sammanfattning Optimumberäkning Ingen skillnad mellan kväveoptimum för Fodervete Stärkelsevete Hög proteinsorter Ingen skillnad i kväveoptimum oavsett kvalitet Mellan proteinsorter Ca 40 kg mer kväve till brödvete Mellan proteinsorter Varierande proteinhalt vid optimum beroende på kvalitet 13

14 Proteinhalt, högproteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik 9,0 Praktik Julius Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 Proteinhalt, lågroteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik Mariboss Hereford Torp 9,0 Torp Mariboss Praktik Julius Hereford Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 14

15 Proteinhalt, medelproteinsorter 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 Protein % av Ts Julius Praktik Ellvis Reform Brons Mariboss Hereford Torp 9,0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Prob:0,0001 CV: 4,52 LSD: 0,714 Proteinhalt, sammanfattning Statistisk skillnad mellan Hög protein Låg protein De flesta sorterna har samma proteinhaltsökning. De som sticker ut är Julius och Reform. Med brantare kurva. 15

16 Stärkelsehalt % av ts 72,0 71,5 71,0 70,5 70,0 69,5 69,0 68,5 68,0 67,5 67,0 Stärkelse % Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Reform Hereford Torp Brons Praktik Ellvis Mariboss Julius Prob:0,0001 CV: 0,67 LSD: 0,667 Stärkelsehalt, sammanfattning Mariboss och Julius lägst Stärkelsehalt och brantast sänkning vid ökad kvävegiva. Reform, Hereford och Torp högst stärkelsehalt. Hereford har stabilast stärkelsehalt 16

17 Kväveskörd Praktik Bestånd på våren, 495 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes här 60 kg N i startgiva ,07 53,14 52,58 56,59 44,5 44,4 43,7 42,5 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC Total A kg N B kg N C kg N D kg N Har byggt sin skörd tack vare sin förmåga att sätta många kärnor Kväveskörden är hög på grund av hög proteinhalt 17

18 Julius 2016 Bestånd på våren, 487 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 45 kg N i startgiva Har byggt sin skörd tack vare hög tusenkorn vikt Bra kväveskörd pga bra protein och hög skörd ,29 43,61 45,47 46,31 48,7 47,7 48,3 47,5 Skott Ax Tkv Kärnoor/ax Nivå Tidig Normal DC Total A kg N B kg N C kg N D kg N Mariboss ,9 45,06 46,72 46, 43,7 43,6 42,8 42 Skott Ax Tkv Kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC Total A kg N B kg N C kg N D kg N Bestånd på våren, 572 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 45 kg N i startgiva Har byggt sin skörd genom många ax Hög kväveskörd vid låga N-givor 18

19 Torp ,4 60,3 63,0 63,4 42,7 42,9 41,1 40, Skott Ax/m2 TKV kärnor/ax Nivå Tidig Normal DC Total A kg N B kg N C kg N D kg N Bestånd på våren, 422 skott För att begränsa skottreduktionen krävdes 60 kg N i startgiva Har byggt sin skörd genom många kärnor/ax Låg kväveskörd L7-105 & L Optimalgiva Små skillnader 2016 om man tittar på medelvärdena. Störst skillnad vid brödvete. Kan kopplas till proteinhalten Odlingsplatsen Mariboss störst påverkan av odlingsplatserna Praktik nästan ingen påverkan Kvalitet Sort skillnader i stärkelse och proteinhaltsnivåer. Inga större sortskillnader i sorternas förändring med kvävegivan. Undantag Protein: Julius och Reform Undantag Stärkelse: Julius och Mariboss 19

20 L7-426 Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Planet jämfört med Propino + 25 kg N/ha för att nå 11% +10 kg N/ha i ekonomiskt optimum + 5 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av ca 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. 20