Kvävestrategi i höstvete
|
|
- Lisa Ström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga våren med en sval och regnig vår grundade för en optimal utveckling av höstvete. Skördarna i årets höstveteförsök är stora och generellt har det krävts höga kvävegivor för att nå proteinhaltsgränsen för brödvete. Strategileden på 160 kg N har på de flesta platser varit underoptimala vilket gör de svårt att utvärdera men ledet med en sen giva i dc har oftast höjt proteinhalten utan att sänka skörden. På flera platser har den blöta försommaren orsakat förluster som gör att vi förlorat kväve i form av denitrifikation. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som legat på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara hand-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. Ett annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används Yara N-tester och Yara hand-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek t i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne har det legat fyra försök med följande placering, Ängelholm. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara hand-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford, Julius, Praktik, Brons och Norin. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av det vill säga ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna och har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter. Resultat 2015 Generellt har många lantbrukare fått höga skördar men låga proteinhalter i år. Kunde vi ha förutsett det? Om vi jämför med säsongen 2014 ser vi många likheter. Höstvetebestånden övervintrade bra, växte till under våren och tog upp mycket kväve. Visserligen var utvecklingstakten något snabbare ifjol, men bestånden i år var tätare och skördepotentialen såg ut att vara minst lika stor som mellansverige sverigeförsöken 2015
2 I Yaras N-Prognoser kan vi följa kväveupptaget i ogödslade försöksrutor och därmed få ett grepp om markens egen kväveleverans. Denna har i början av säsongen har varit låg. Dels eftersom det togs ut höga skördar förra året och restkvävemängden därmed blev låg och dels eftersom våren varit kall och mineraliseringen långsam. Många lantbrukare kompletteringsgödslade men på många platser räckte det inte till samtidigt som en del tidigt lagt kväve nog försvunnit på grund av för mycket nederbörd i maj månad. I en höstveteskörd på 10 ton vete per hektar med 11,5 % protein finns det 174 kg N per hektar. Förutom det behöver grödan bygga upp rötter, blad och strå det vill säga nästan 300 kg N per hektar. För att ta skördar på 10 ton brödvete med 11,5 % protein behöver vi alltså lägga cirka 250 kg N per hektar. Kväveeffektiviteten är då väldigt bra. Se figur 1. Ja, troligen kunde vi förutse att stora skördar var på gång men vi måste våga gödsla när det behövs. Optimal giva 2015 Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foderpriset är satt till 1,35 kr. Proteinbetalnings-skala enligt Lantmännens Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 och 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N-min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Nedan följder kommentarer om de olika platserna i mellansverige. Försöksplatserna i Skåne redovisas mer ingående i Skånes försöksrapport. Teoretisk N-giva kg/ha kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat Skördenivå dt/ha Figur 1. Teoretisk N-giva för 11,5 % protein och 55 % i kärna av gödslat N. L Sverigeförsöken 2015 mellansverige 29
3 Harplinge, Halland Hög optimal kvävegiva och hög skörd. Bättre kväveeffektivitet vid sena givor speciellt i ledet vilket tyder på att det kommit en del förluster via regn. Lidköping, Västergötland Ekonomiskt optimum, 180 kg till en skörd på cirka kg. Låg mineralisering i nollrutan, på en plats som brukar vara hög. I detta försök visar Mariboss på dålig stråstyrka, låg kväveeffektivitet samt ett lågt kväveoptimum i förhållande till skörd. Grästorp, Västergötland Låg grundskörd, kg och ett optimum på cirka 270 kg för brödvete. En sen komplettering i Dc i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det kommit kväveförluster vid regnen i maj på denna tunga lera. Sorten Ellvis som kanske inte har den högsta skördepotentialen. Karlsfelt, Mellerud Sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum för att få protein. Låg kvävemineralisering i början på denna lättlera men som sedan kom igång. Brunnby, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Här har strategiledet 160 kg på en gång vid tidpunkten för huvudgiva givit bäst resultat av strategileden. Kan möjligen bero på mindre regn i maj och juni. Hallstahammar, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Löt, Grillby Högt ekonomiskt optimum för både foder och bröd i sorten Norin. Låg kvävemineralisering i nollrutan, bara kg. Sämst strategiledet var att spara 40 kg till. Förmodligen behövdes allt kväve tidigt i denna tidiga sort. Nybble, Vintrosa Ganska låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. En sen komplettering i i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det kommit kväveförluster vid regnen i maj. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet. Öland, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 165 kg och en ganska hög grundskörd i sorten Brons. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Hög kväveleverans från marken med en grundskörd runt cirka kg. På platsen var det sorten Mariboss och med många ax som övervintrade och sedan tillräckligt med kväve för att mata axen blev det en hög skörd med väldigt höga tusenkornvikter. Kvävet behövdes ganska tidigt. Hyttringe, Borensberg Högre ekonomiskt optimum än Glyttinge, markens kväveleverans var sämre och grundskörden blev cirka kg. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. I båda östgötaförsöken har led 11 med 120 kg vid 23 och 40 kg vid 37 givit bäst resultat av strategileden på 160 kg. 30 mellansverige sverigeförsöken 2015
4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län N R R PN BC U U Gård Ort Harplinge Skofteby Lidköping Multorp Grästorp Karlsfelt Mellerud Grillby Enköping Brunnby Västerås Hallstahammar ADB nr 03T107 03T108 03T109 03T110 03T111 03T112 03T113 Sort Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Bröd Etanol/stärkelse ,0 185,0 Protein vid optimum Foder 11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2 Bröd 12,0 11,0 11,0 11,7 11,0 11,0 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. foder Netto opt foder Vid opt. bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 41,4 29,3 35,6 21,5 22,5 14,6 29,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart mmh ML mj LL ML LL SL SL ML Mull% 5,9 2,3 3,1 5,9 5,4 5,7 5,1 Lerhalt % , ,2 25,4 Resultat Denna försöksserie lades bland annat ut för att fortsatta arbetet med att anpassa kvävegivan vilket diskuteras i följande artikel skriven av Yara. I försöksserien har också flera strategiled på 160 kg nivån funnits med. Så här i efterhand kan man konstatera att det varit för lite i många fall. Sortmaterialet har ändrats, för fem år sedan var det Olivin som var dominerande sort i kväveförsöken i höstvete medan det är idag är sorter som avkastar 15 % mer. De här tre åren har varit år med milda vintrar och långa och fina höstar vilket varit positivt för höstvetets utveckling och givit höga skördar och höga kväveoptimum. Tittar man på medelvärden för de tre åren finns det inga signifikanta skillnader mellan leden på 160 kg men man ser en tendens till att proteinhalten ökar, det är likadant med de två leden på 200 kg. Medelvärden är alltid bara ett medelvärde, tittar man på nollrutans skörd ligger den på kg/ha för alla försök medan vi vet att varitationen är stor. I år var varitationen mellan kg och kg. Se tabell 3. Kväveprognosen som grundats på dessa försök har varit en tillgång för att kunna följa grödans utveckling och har givit oss ett redskap till för att hamna mer rätt. För att se de olika enskilda resultat hänvisas till Sverigeförsöken 2015 mellansverige 31
5 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län E E H T L L M M Gård Ort Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Mörbylånga Öland Nybble Vintrosa Ängelholm Smedstorp Hammenhög Trelleborg Teckomatorp ADB nr 03T114 03T115 03T116 03T117 03T118 03T119 03T120 03T121 Sort Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Brons Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Bröd Etanol/stärkelse Protein vid optimum Foder 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4 Bröd 12,0 12,0 11,0 11,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. foder Netto opt foder Vid opt. bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 58 33,7 29, , ,7 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart SL SL LL ML ML l Mo LL ML Mull% 5,9 5,8 2,3 2,3 3,7 4,8 1,6 4,2 Lerhalt % , , mellansverige sverigeförsöken 2015
6 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L N Harplinge R Skofteby, Lidköping R Multorp Grästorp PN Karlsfelt Mellerud N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 9, e 6, h 7, e 7, i 8, d 5, g 6, d 6, h 8, c 6, f 7, c 7, ef 9, ab 6, e 8, ab 8, cd 9, ab 7, cd 9, a 8, ab 10, bc 9, bc 10, b 10, a 12, c 10, b 11, ab 11, d 10, ab 7, e 8, ab 8, ef 9, ab 7, e 8, ab 7, de 9, ab 7, e 8, a 8, fg 11, ab 7, e 8, a 8, g 10, ab 7, de 9, ab 8,6 Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L BC Löt, Grillby U Brunnby, Västerås U Hallstahammar E Glyttinge, Vreta Kloster N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 10, g 7, g 8, g 7, f 8, f 7, f 7, f 7, e 9, e 8, e 8, e 8, d 9, ab 9, d 9, b 9, bc 10, a 10, ab 10, a 9, ab 11, abc 11, abc 11, a 11, a 11, bcd 12, bcd 12, a 11, d 10, bcd 9, bcd 10, c 9, d 10, a 9, cd 10, c 9, d 10, d 9, bcd 9, cd 9, d 10,2 9 8 cd 9, bcd 10, ab 9, e 11, cd 9, abc 10, d 9,8 Sverigeförsöken 2015 mellansverige 33
7 Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L E H Hyttringe, Borensberg Hedvigsborg, Kalmar T Nybble, Vintrosa L Ängelholm N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 7, g 7, h 9, g 6, f 6, f 8, g 8, f 5, e 7, e 9, f 8, e 6, d 7, bcde 10, e 9, bcd 7, b 8, abcd 11, bc 10, a 8, a 9, de 13, ab 11, a 9, a 9, abc 13, a 12, a 10, d 8, a 10, e 9, bcd 8, d 7, cde 10, de 10, bcd 7, d 7, a 10, de 9, d 7, c 8, ab 10, cd 10, cd 8, de 8, abcde 11,3 9 2 de 10, bcd 8, abc 7, ab 9,9 13 kommenteras i efterföljande artikel av Ingemar Gruvaers, sidan 36. Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L L Smedstorp M Trelleborg M Teckomatorp N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 8, i 9, f 7, i 7, h 8, e 7, h 7, g 8, cd 8, def 8, cde 9, c 9, bc 9, bcde 10, bc 10, a 9, ab 11, c 11, a 11, a 11, d 12, de 8, ef 10, c 9, def 8, ef 10, c 10, ef 8, def 10, c 10, f 8, f 9, cd 9, g 9, cde 11, ab 11, c 9, cde 10, a 10, cd 10, abcd 10, c 10,6 34 mellansverige sverigeförsöken 2015
8 Tabell 3. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A N-giva Ax, /m 2 Strålängd, cm Skörd kg/ha Skörd kg/ha N i kärna TK-vikt % Stråstyrka % Litervikt g c d 48,1 h 43, b c 86,5 g, ab b 110,3 f, a ab 133,7 e 44, a a 152,5 cd 44, a a 168,3 ab 44, a a 180,1 a 43, ab ab 138,4 de, ab ab 135,9 e, ab ab 137,7 de, ab ab 140,8 de, ab ab 144,8 de 47, anp giva 595 a a 166,7 abc 46, a ab 149,5 bcde 44, ab ab 155,5 abcde 44, Tabell 3 forts. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A N-giva Råprotein % av TS Stärkelse, % av TS Kärnor per ax N-eff i kärna gödsl. -0 N 1 0 8,3 e 72,1 23,2 c ,1 e 72,1 31,9 b 48, ,8 de 72,0 34,1 ab 51, ,8 cd 71,5 35,6 ab 53, ,7 bc 70,9 36,0 ab 52, ,6 ab 70,1 36,5 ab 50, ,3 ab 69,5 36,9 a 47, ,3 c 71,1 36,5 ab 56, ,0 c 71,3 36,8 a 54, ,2 c 71,2 35,8 ab 56, ,4 c 71,1 36,6 ab 58, ,8 bc 70,9 35,6 ab 60, anp giva 11,5 ab 70,4 36,5 ab 56,4 65, ,6 abcd 70,3 32,0 ab ,6 abc 69,6 32,9 ab N-eff % i kärna av kompl. Sverigeförsöken 2015 mellansverige 35
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merKvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merBättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Läs merKväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L3 2300 Kvävet har tillförts som nitrat,
Läs merVi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merSortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merKvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merKvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Läs merLägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merHöstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.
Läs mer