Bekämpning av svartpricksjuka
|
|
- Gerd Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små eller inga skillnader mellan olika bekämpningsstrategier i flera försök. Små merskördar gav liten eller ingen merintäkt för bekämpning i flertalet av leden, särskilt vid lågt vetepris. Syftet med försöksserien, L är att belysa olika bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka, Septoria tritici i Mellansverige. I detta ingår effekten av olika preparat eller preparatblandningar och doser. Behandling görs en eller två gånger. Försöken läggs i fält med ökad risk för angrepp av svartpricksjuka. Främst väljs en känslig sort för sjukdomen till exempel Harnesk eller Olivin. Försöksserien har funnits i flera år men med lite varierande upplägg. FÖRSÖKSPLAN I tio av leden ingår en bekämpning vid begynnande axgång (DC 47-51). I ytterligare ett led görs en behandling men i sen stråskjutning (DC ). I fem led ingår delade behandlingar, den första vid sen stråskjutning (DC ) följt av en andra under senare delen av axgången (DC ). För att renodla effekten mot svartpricksjuka behandlas hela försöket med Flexity 0,25 l/ha + Forbel l/ha i början av stråskjutningen (DC 30-31) för att sanera mot eventuella angrepp av gulrost och mjöldagg. Under 2015 lades sex försök ut i Mellansverige. Två av dem låg i Västergötland (Grästorp och Saleby), ett i Östergötland (Klockrike), ett i Närke (Odensbacken) samt två i Västmanland (båda utanför Västerås). I försöken ingick även två preparat som inte är registrerade i Sverige; Aviator Xpro och Siltra Xpro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen 75 g/l och protiokonazol 150 g/l. Den sistnämnda finns sedan tidigare i. I Siltra Xpro finns samma aktiva substanser men mängden bixafen är 60 g/l och mängden protiokonazol är 200 g/l. I några av leden ingick Folpan. Fungiciden var inte registrerad i Sverige när försöken genomfördes men blev godkänd under november. Den aktiva substansen är folpet 500 g/l som är en kontaktverkande fungicid. SVARTPRICKSJUKAN UTVECKLADES OVANLIGT LÅNGSAMT Tillväxten började tidigt men kallare än normalt under maj och juni gjorde att grödan utvecklades långsamt. Månaderna var också nederbördsrika i hela Mellansverige. Svartpricksjukan gynnades av de många regndagarna under försommaren, men det kyliga vädret medförde att angreppen utvecklades ovanligt långsamt. I flera av försöken blev det bara små eller måttliga angrepp. Skördenivåerna blev höga men det tog tid innan grödan var tröskmogen. Skördar och merskördar samt angrepp av svartpricksjuka i enskilda försök framgår av tabell 1-3 områdesvis. Medeltalen av merskördar och bekämpningsnetto (i led med registrerade preparat) när fyra försök är sammanräknade redovisas i tabell fyra. STÖRST ANGREPP I VÄST Gemensamt för de båda försöken i väst var stora grundskördar. I försöket i Grästorp har alla bekämpningar gett statistiskt säkra skördeökningar mellan kg/ha, tabell 1. Högts merskörd erhölls i led 17 ( + Sportak + Comet Pro i DC 37/39, följt av + Comet Pro i DC 55/59). Vid jämförelser mellan olika behand- 8 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015
2 lingar och merskördar är också led 17 signifikant bättre än leden 2, 4, 6 och. I det andra försöket som låg i Saleby var svampangreppen något svagare. Skördeökningar för behandlingar blev också mindre jämfört med försöket i Grästorp. Bästa led var nr ( + Tilt i DC 37/39, följt av i DC 55/59) med drygt 1000 kg/ha i skördeökning. Det var också den enda behandlingen som gav en säker skördeökning. I försöket fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingar. OVÄNTAT SMÅ MERSKÖRDAR I ÖST Även i de båda försöken i öst var det stora grundskördar men svampbehandlingar gav oväntat små merskördar, tabell 2. Angreppen av svartpricksjuka utvecklades långsamt i båda försöken. Det märktes tydligast i försöket i Odensbacken där angreppet vid graderingen i sen mjölkmognad (DC 77) endast uppgick till 8 %. När en ny gradering gjordes en vecka senare hade angreppet ökat till 30 % men då var grödan i begynnande Tabell 1. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom FiV 2015 Torsgården, Grästorp blad 1, DC 77 Lilla Galstad, Saleby blad 2 DC 77 1 Obehandlat c 46,0 a b 44,0 a b 32,5 b +0 b 20,0 cd 3 Aviator Xpro 0, ab 13,5 fgh +540 ab,3 fg b 20,0 c +330 b 20,5 bcd 5 Siltra Xpro 0, ab 13,5 fgh +460 b 19,5 cd 6 + Comet Pro +0, b 17,0 cdef +360 b 22,5 bc 7 + Comet Pro +0, ab 17,0 cdef +470 ab 18,3 de 8 + Folpan +1, ab 11,0 h +440 b 18,0 de 9 + Topsin +0, ab 18,3 cd +400 b 21,0 bcd 10 + Tilt , ab 18,5 cd +530 ab 23,8 b 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, ab 11,0 h +500 ab 15,8 ef 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0, ab 17,5 cde +500 ab 19,0 de + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0, ab,0 defg +260 b 6,3 j +710 b 15,8 defg +530 ab 10,0 hi ab 13,0 gh +600 ab 8,5 ij ab,3 efgh a 12,8 fgh a 12,3 gh +580 ab 11,6 ghi Förfrukt Vårraps Havre Sort Olivin Olivin Angrepp blad 1 vid DC % Angrepp blad 2 vid DC % Län R R SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 9
3 degmognad. Som mest har 510 kg/ha erhållits i merskörd. Det var dels i led 11 ( + Folpan + Comet Pro i DC 47-51), dels i led 17 ( + Sportak + Comet Pro i DC 37/39, följt av + Comet Pro i DC 55/59). I försöket i Klockrike gav led 9 ( + Topsin i DC 47-51) 640 kg/ha i merskörd vilket var högst. I båda försöken i öst har dock ingen svampbekämpning gett någon merskörd som är tillräckligt stor för att vara säker. Likaså fanns heller inga säkra skillnader mellan olika behandlingar. MYCKET SENA ANGREPP I SVEA I Sveaområdet kom angreppen av svartpricksjuka mycket sent. I försöket på Brunnby var angreppet endast 7 % på blad två vid DC 83, respektive 19 % på blad tre vid DC 77 i Sörbyförsöket, tabell 3. Svampbekämpningar har i Brunnbyförsöket gett skördeökningar mellan kg/ha. I det bästa ledet nr och det näst bästa nr 15 blev merskördarna signifikanta. Det fanns dock inga säkra skillnader mellan olika behandlingar. I försöket i Tabell 2. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom ÖSF 2015 St.Berga, Klockrike blad 2, DC 77 Skoftesta Gård, Odensbacken blad 2 DC 77 1 Obehandlat a 20,0 a ab 8,0 a a 6,8 bcd -200 b 1,6 bc 3 Aviator Xpro 0, a 4,0 cdef +210 ab 0 f a 7,3 bc -150 ab 1,5 bcd 5 Siltra Xpro 0, a 2,9 def +400 ab 0,1 ef 6 + Comet Pro +0, a 7,3 bc +110 ab 2,3 bc 7 + Comet Pro +0, a 6,8 bcd +100 ab 1,3 cde 8 + Folpan +1, a 2,1 ef +110 ab 2,5 b 9 + Topsin +0, a 10,0 b +260 ab 2,3 bc 10 + Tilt , a 5,3 cde +80 ab 1,8 bc 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, a 2,4 ef +510 a 2,3 bc 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0, a 3,8 cdef +400 ab 2,0 bc + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0, a 1,3 ef +280 ab 1,1 cdef +290 a 2,1 ef +0 ab 0 f +350 a 0,6 f +170 ab def +280 a 1,1 ef +330 ab 0 f +430 a 1,1 ef +510 a 0 f Förfrukt Havre Höstvete Sort Hereford Julius Angrepp blad 2 vid DC % 8 % Angrepp blad 2 DC % Län E T 170 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015
4 Sörby blev merskördarna större, mellan kg/ha. Trots detta blev det inga säkra skillnader på grund av att försöket drabbades av liggsäd vilket medförde högre försöksfel. HÖGA BEHANDLINGSKOSTNADER KRÄVER HÖGRE MERSKÖRDAR Fyra av försöken med kvarnvete är sammanräknade i tabell 4. Försöket i Klockrike ingår inte i sammanställningen då det var en stärkelsesort. Likaså ingår inte heller försöket i Sörby på grund av liggsäd. I medeltal har alla behandlingar utom led 2 ( l/ha i DC ) gett säkra skördeökningar. Den tidiga behandlingen med enbart har inte räckt till för att skydda mot de för året ovanligt sena angreppen av svartpricksjuka. Vid jämförelse med led 4 där behandling gjordes med samma dos men något senare Tabell 3. Höstvete L9-1010, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom Svea 2015 Brunnby gård, Västerås blad 2 DC 83 Sörby gård, Västerås blad 3 DC 77 1 Obehandlat b 7,0 a a 19,0 a 2 +0 ab 4,0 b +580 a 7,8 bcde 3 Aviator Xpro 0, ab 0,5 c +750 a 8,0 bcde ab 2,0 c +480 a 13,0 b 5 Siltra Xpro 0, ab 1,8 c +570 a 5,5 de 6 + Comet Pro +0, ab 1,8 c +580 a 8,5 bcde 7 + Comet Pro +0, ab 1,3 c +870 a 11,5 bcd 8 + Folpan +1, ab 1,0 c +680 a 5,5 de 9 + Topsin +0, ab 1,3 c +580 a 8,5 bcde 10 + Tilt , ab 0,8 c +760 a 6,3 cde 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, ab 0,5 c a 5,8 de 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0, ab 0,8 c a 11,5 bcd + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0, ab 0,3 c +680 a 5,0 e +830 ab 0,5 c +650 a 12,3 bc +880 a 0,3 c a 7,8 bcde +980 a 1,5 c +1 0 a 7,5 bcde +660 ab 0,5 c +630 a 5,0 e Förfrukt Vårkorn Vårkorn Sort Julius Julius Angrepp blad 3 vid DC % Angrepp blad 2 DC 83 7 % Län U U SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 171
5 (DC 47-51) blev dock skördeökningen signifikant. Som mest har merskördar på kg/ha erhållits i två led och 17. Vid jämförelser med andra led som har gett merskördar mindre än cirka 400 kg/ha (led 2, 4 och 6) blev skillnaderna statistiskt säkra. Vid beräkningar av lönsamheten med ett lågt kvarnvetepris, 1,12 kr/kg blev bekämpningsnettot litet eller negativt, framför allt i led med höga behandlingskostnader. Skillnaderna blev dock för små för att vara säkra. Ett undantag var led 10 som vid jämförelse med led var signifikant bättre. Beräkningar med det högre vetepriset, 1,75 kr/kg förbättrade bekämpningsnettot till som bäst på 590 kr/ha, led 10. Trots detta var inte nettot för något led tillräckligt stor för att vara säkert när olika behandlingar jämfördes mot varandra eller mot obehandlat. Tabell 4. Höstvete, L , sammanställning av fyra försök, två FiV, ett ÖSF samt ett Svea, skörd och merskörd kg/ha samt bekämpningsnetto Skörd och merskörd Bekämpningsnetto * kg/ha Vetepris 1,12 kr/kg kr/ha Vetepris 1,75 kr/kg kr/ha Beställare 1 Obehandlat d 11 5 ab 17 4 a Region cd -125 ab -15 a Reg/VSC 3 Aviator Xpro 0, abc Bayer bc -37 ab +9 a Reg/VSC 5 Siltra Xpro 0, abc Bayer 6 + Comet Pro +0, bc -263 ab -84 a Syngenta 7 + Comet Pro +0, abc +6 ab +427 a Reg/VSC 8 + Folpan +1, abc Adama 9 + Topsin +0, ab -83 ab +241 a Nordisk Alkali 10 + Tilt , ab +263 a +590 a Reg/VSC 11 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, ab Adama 12 + Topsin + Barcaly Bolt +0,3+0, ab +97 ab +459 a Nordisk Alkali + Comet Pro och 15 + Sportak och + Tilt 250 och 17 + Sportak + Comet Pro och + Comet Pro +0,3 & + & & +0, abc Bayer +550 abc -487 b -203 a Reg/VSC +720 ab -212 ab +176 a Reg/VSC +870 a +93 ab +572 a Reg/VSC +810 a -243 ab +199 a BASF *) Bekämpningsnetto: Spannmålspriser: 1,12 kr/kg och 1,75 kr/kg är justerat efter proteinhalt och rymdvikt. I beräkningarna används normaliserade kvalitetsregleringar, dvs. den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Kostnader: Körkostnad 3 kr/ha, körskada 0,8 % en behandling och 1,0 % vid två behandlingar. 664 kr/l, Barclay Bolt 238 kr/l, Comet Pro 362 kr/l, 651 kr/l, Sportak 317 kr/l, Tilt kr/l. 172 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Svampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Svampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Växjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Växjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Växjö möte 8 december 2015
Växjö möte 8 december 2015 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Crop Science Du Pont ADAMA Nordisk Alkali Syngenta Animaliebältet
Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Svampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Fungicidförsök i stråsäd 2016
Av Av NAMN, Gunilla titel Berg titelsson, och Louise epost@epost Aldén Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2016 SAMMANFATTNING Den extremt torra försommaren i stora delar
Fungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Svampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Svampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet
GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Växjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Jordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?
Skörden sitter i bladet Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen? Så har vi gjort sammanställningen För att ge en rättvisande bild Mellan säsongen 2016 till 2018 har totalt nio nya aktiva
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Växjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Växjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,
Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.
217-1-19 Växtskyddsåret 216 Växtskyddscentralen i Uppsala www.jordbruksverket.se 217-1-19 Växtskyddssäsongen 216, Uppsala Utdraget vårbruk Inga rapsbaggar Kålmal hanterades i de flesta fall väl bra strategier
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Resistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Jordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Jordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Utv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier
VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Tillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping
Växtskyddscentralen Linköping Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping Bild 1 Bild 2 Foto: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen, Alnarp Källa: SMHI
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Jordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Kvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete Karin Jahr, Växtskyddscentralen, Linköping Om försöken Serien L5-300 avser bekämpning av örtogräs i höstvete på våren. Olika preparat, blandningar och doser har jämförts.
L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Mjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Tillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och
Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som
SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
1. Diflufenikan 2. Renkavle & örtogräs höstvete 3. Örtogräs i vårkorn 4. Örtogräs i höstvete
Aktuellt på ogräsfronten 1. Diflufenikan 2. Renkavle & örtogräs höstvete 3. Örtogräs i vårkorn 4. Örtogräs i höstvete Rikard Andersson, Växtskyddscentralen Alnarp Diflufenikan mot ogräs så minskar du risken
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Kvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för