Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Transkript

1 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn och vårkorn. Ett försök med strategier mot svartpricksjuka i höstvete låg i Hossmo strax söder om Kalmar och ett referensförsök i höstvete i Burs utanför Visby på Gotland. Höstkornförsöket låg utanför Romakloster och vårkornförsöken har legat i Eldsberga i Halland och i Follingbo på Gotland. Växtodlingssäsongen 2015 Hösten och vintern var betydligt varmare än normalt, vilket resulterade i att de höstsådda grödorna var mycket långt komna i april. Det svala vädret under maj, juni och juli gjorde dock att grödornas vidare utveckling gick långsamt och skördeåret blev sent. Nederbördsmängderna var betydligt större än normalt under främst maj och juni och i kombination med de måttliga temperaturerna resulterade detta i mycket höga skördar av stråsädesgrödorna, medan majsskördarna på de flesta håll var betydligt lägre än normalt. Den varma hösten 2014 medförde kraftiga bladlusangrepp i många höstsädesfält under hösten och många, tidigt sådda höstgrödor, drabbades av omfattande rödsotangrepp. Angreppen var kraftigast i de sydöstra delarna av området. Stora arealer rågvete utvintrade under året. Anledningen till detta är oklart, men en kombination av manganbrister, kraftiga mjöldaggsangrepp under hösten och tidig sådd i förhållande till den varma hösten, anses vara delar av förklaringen. Sjukdomsangreppen blev lägre än väntat. Angreppen av svartpricksjuka i höstvetet var kraftiga vid säsongens start i april, men det ky liga vädret gjorde att utvecklingen av sjukdomen gick långsamt. Slutangreppen blev måttliga trots större nederbördsmängder än normalt. Även angreppen av kornets bladfläcksjuka i kornet var måttliga. Kornrostangreppen var kraftiga i sydligaste delarna av landet, men kom för sent på säsongen i Kalmarområdet för att påverka skörden nämnvärt. Liksom 2014 förekom angrepp av gulrost i känsliga sorter av höstvete och rågvete. Även i vårvetet förekom kraftiga angrepp av gulrost i vissa områden. Merskördarna för svampbekämpning i försöken har varit varierande från måttliga merskördar i referensförsöket i höstvete på Gotland till mycket stora merskördar i samtliga kornförsök. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer- CropScience, Du Pont, Adama, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar 2015 inlösenpriser och kostnader I beräkningarna av det ekonomiska resultatet används normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs enligt följande: -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i alla stråsädesslag oavsett kvalitet. 1,00 kr/dt per % -enhet avvikande stärkelsehalt i stärkelsevete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. För spannmål har följande avräkningspriser använts: Kvarnvete 1,25 kr/kg och 1,75 kr/kg, 138 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

2 sprit/stärkelse/fodervete 1,07 kr/kg, maltkorn 1,41 kr/kg och foderkorn 0,95 kr/kg. Som preparatpriser har använts priser angivna av HS- Skåne augusti För preparat som ännu inte är godkända beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 163 kr/ha samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Tabell 1. Förteckning över de produkter som ingår i försöken, förkortningar och aktiv substans. Produkter som inte är registrerade är markerade med kursiv stil. A = Amistar (azoxystrobin) Ac = Acanto (pikoxystrobin) Ar = Armure (difenokonazol+propikonazol) Avi = Aviator Xpro (bixafen+protiokonazol) B =Bell (boskalid+epoxikonazol) Bu = Bumper (propikonazol) Bo= Bolt XL (propikonazol) Ca = Cantus (boscalid) C/CP = Comet/Comet Pro (pyraklostrobin) D = Delaro (trifloxystrobin+protiokonazol) F = Forbel (fenpropimorf) Fl = Flexity (metrafenon) Resultat Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka i höstvete (Tabell 2 och 3) H län: Kalmar (Mariboss), M län: 1 Kattarp (Brons), 2 Tomelilla (Mariboss), 3 Klagstorp (Mariboss, endast graderingsresultat) Syftet med försöken var att studera olika behandlingsstrategier mot svartpricksjuka. För att renodla effekten av svartpricksjuka behandlades alla försök mot mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 l/ha+ Forbel 0,4 l/ha i stadium DC 31. Alla behandlingar förutom led 2-4 var dub bel - behandlingar. Behandlingarna gjordes i DC och därefter i DC Här nedan Fo= Folpan (folpet) Fol = Folicur (tebukonazol) Imtrex = (fluxapyroxad) K = Kayak (cyprodinil) Mi = Mirador (azoxystrobin) P = Proline (protiokonazol) Sp = Sportak (prokloraz) St = Stereo (propikonazol + cyprodinil) SX = Siltra Xpro (bixafen+protiokonazol) T= Tilt 250 EC (propikonazol) Te = Tern (fenpropidin) To=Topsin (tiofanatmetyl) redo visas försöket i Kalmar och två av försöken från Skåne. Försöket i Klagstorp kasserades pga. rotdödarangrepp. I alla försök förekom svartpricksjuka i varierande grad från 16% till 56 % på bladnivå 2. I försöken i Tomelilla och Kalmar förekom även sena angrepp av brunrost. Merskörden för behandlingarna i försöket i Kattarp, där bara svartpricksjuka förekom (16 % på bladnivå 2) blev måttliga, som mest 700 kg/ha. I försöken i Tomelilla och Kalmar, där det även förekom brunrost, blev merskördarna för bekämpning betydligt större, i försöket i Tomelilla mellan 760 till 1700 kg/ha och i Kalmar 250 till 1130 kg/ha. I Tomelilla var samtliga behandlingar lönsamma medan behandlingarna i Kalmarförsöket inte ökade nettointäkten mer än i ett fåtal fall (vid avräkningspris 107 kr/dt) jämfört med obehandlat. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 139

3 Tabell 2 Höstvete, L Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha H-län M-län M-län Medeltal Nettomerintäkt DC DC DC Kalmar Tomelilla Kattarp 3 försök 3 försök Mariboss Mariboss Brons kr/ha 1 Obehandlat c* g* g* c* 2 P 0,4 250 c 760 f 360 ef 460 b P 0,8** 660 b 1060 def 420 cdef 710 ab P+ CP 0,4+0,3 780 ab 1080 de 310 f 720 ab Avi & P 0,6 0, a 1700 a 610 abc 1150 ab 6 SX &P 0,5 0, a 1540 abc 480 bcdef 1050 ab 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 790 ab 1340 bcd 520 abcdef 890 ab P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 940 ab 1500 abc 560 abcde 1000 ab 90 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 960 ab 1360 bcd 400 def 900 ab P+CP& A 0,4+0,3 0, ab 1150 de 540 abcde 890 ab P+CP& P 0,4+0,3 0, ab 1350 bcd 650 ab 1010 ab P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0, ab 1460 abc 640 ab 990 ab P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0, ab 950 ef 380 ef 710 ab 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0,3 900 ab 1230 cde 530 abcde 890 ab 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0, ab 1470 abc 700 a 1030 ab P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 860 ab 1590 ab 590 abcd 1010 ab -250 CV% 2,12 1,9 1,18 LSD Svampangrepp i obehandlat: Brunrost DC 83 bl 1 5,25 9,95 Svartpricksjuka DC 73 bl ,38 16,25 ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 140 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

4 Tabell 3 Höstvete, L Angrepp av svartpricksjuka (4 försök) och brunrost (2 försök) efter behandling med olika preparat/preparatkombinationer. Gradering utförd i DC Led Behandling Dos, kg,l/ha Svartpricksjuka % Brunrost % blad 2 blad 1 DC DC DC Medeltal 4 Medeltal försök försök 1 Obehandlat 32,3 a* 7,7 a* 2 P 0,4 17,4 b 4,7 b 3 P 0,8** 11,2 bc 3,4 b 4 P+ CP 0,4+0,3 12,4 bc 0,3 b 5 Avi & P 0,6 0,4 5,7 c 1,4 b 6 SX &P 0,5 0,4 8,7 bc 1,1 b 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 10,4 bc 3,0 b 8 P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 8,2 bc 0,9 b 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 6,3 c 1,0 b 10 P+CP& A 0,4+0,3 0,4 8,8 bc 3,2 b 11 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 9,0 bc 0,6 b 12 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0,25 9,4 bc 0,2 b 13 P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0,25 8,3 bc 2,2 b 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0,3 7,4 c 0,0 b 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0,25 8,5 bc 1,8 b 16 P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 8,4 bc 0,0 b LSD 5,6 2,5 ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 I försöket i Kalmar var angreppen relativt kraftiga (25 % svartpricksjuka på bladnivå 2 och 5 % brunrost bladnivå 1). En enkelbehandling med 0,4 l/ha Proline+ 0,3 l/ha Comet Pro i DC 47-51(led 4)gav ett ökat netto. En delad behandling med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ ha CometPro i DC kompletterad med 0,4 l/ha Armure i DC (led 10) gav en något högre merskörd (+ 230 kg/ha)jämfört med enkelbehandlingen i DC men mer- skörden var för liten för att betala den extra behandlingen vid de låga avräkningspriserna. Vid högre avräkningspriser hade fler av behandlingarna varit lönsamma även i Kalmarförsöket. Flertalet försöksled med dubbelbehandlingar hade god effekt. En tendens till större merskördar gav behandling med de ännu inte registrerade SDHI preparaten Aviator Xpro och Siltra Xpro följt av Proline (led 5 och 6). Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 141

5 Tabell 4 L Referensförsök i höstvete Gotland 2015 Led Julius Dos l,kg/ha Skörd/ merskörd Svartpricksjuka Nettomerintäkt** kr/ha kg/ha Bl 2 avräkningspris kr/kg DC DC DC Burs, Visby 2015 DC 75 1,25 1,75 1 Obehandlat d* 3,5 a* 2 Sportak höst 230 c 3,9 a Sportak & Proline + Comet Pro höst 0,4+0,3 480 ab 0,5 bc Proline + Comet Pro 0,4+0,3 260 c 1,25 b Proline + Comet Pro 0,4+0,3 310 bc 0,37 bc Proline+Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 550 a 0 c Anpassat led (obehandlat) -30 d 3,25 a CV% 1,15 Svampangrepp i obehandlat,bl 2 vid DC 75: Svartpricksjuka 3,5% Mjöldagg 0,75% ** Ingen hänsyn tagen till eventuella skillnader i kvalitetsegenskaper Kostnader: Proline 651kr/l, Armure 664 kr/l, Comet Pro 362 kr/l, Sportak 317 kr/l, körkostnad 163 kr/ha och gång. L Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. (Tabell 4 och figur 1) Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har tolv försök i serien L lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. Skördenivån i Gotlandsförsöket var hög, nästan kg/ha i obehandlat. Trots mer nederbörd än normalt var svampangreppen små i försöket, mjöldagg 0,75 % och svartpricksjuka 3,5 % angripen bladyta på bladnivå 2 i DC 75. Försöket var mycket jämnt och bra. Alla svampbekämpningar gav mycket måttliga, men säkra merskördar, jämfört med obehandlat. Behandling i DC 37 med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ha CometPro och efterföljande behandling i DC 59 med 0,4 l/ ha Armure gav högst merskörd (550 kg/ha). En engångsbehandling i DC med 0,4 l/ha Proline+0,3 l/ha Comet Pro, som oftast räknas som en standardbehandling, gav 310 kg/ha i merskörd. Försöket visar åter på dålig lönsamhet för bekämpning vare sig man räknar med ett avräkningspris på kvarnvete på 1,25 eller 1,75kr/kg. I årets försök fanns två led där behandling med Sportak gjorts i slutet av oktober, s.k broddbehandling (led 2 och 3). Syftet var dels att se om en höstbehandling påverkade förekomsten av svartpricksjuka följande vår och dels se om behandlingen hade effekt på stråbassjukdomar och övervintring. På grund av den snöfattiga vintern sågs ingen skillnad på övervintringen mellan Sportakbehandlade led och övriga led. 142 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

6 60 Stråknäckarindex Obehandlat Sportak 1 l/ha höst 0 maj juli maj juli maj juli juli 1 f 2 f 3 f 3 f Gotland FIV Ö S F Svea Figur 1. L Behandling med Sportak på hösten har minskat förekomsten av stråknäckare FIV =Försök i Väst, ÖSF= Östra Sverige Försöken, Svea = Svea-Försöken I det gotländska försöket sågs ingen skillnad i stråknäckarindex på våren i DC 32 i det Sportakbehandlade ledet, däremot var stråknäckarindexet lägre i mitten av juli (DC 77). I många av försöken i Mellansverige var stråknäckarindexet lägre både på våren och i mitten av juli i det Sportakbehandlade ledet vilket tydligt visar att broddbehandling på hösten kan ha effekt på stråknäckarsvampen (figur 1). Sportakbehandlingen på hösten hade dock liten effekt på skörden och var i de flesta fall inte lönsam. Effekten på svartpricksjuka av höstbehandling med Sportak var låg både på Gotland och i Mellansverige. Svampbekämpning i höstkorn L Svampbekämpning i höstkorn (Tabell 5 ) I-län:Romakloster (Apropos), M-län: 1 Teckomatorp( Apropos), 2 Staffanstorp(Apropos) Den nystartade försöksserien syftar till att belysa effekten av svampbekämpning i höstkorn. Fyra försök lades ut i serien, två i Skåne, ett på Gotland och ett i Västergötland. Här redovisas bara försöken från södra Sverige eftersom de var angripna av samma sjukdomar (dock ingen kornrost på Gotland). I försöket i Västergötland hade bara angrepp av Ramularia noterats. I försöket på Gotland förekom mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka, i Teckomatorp måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka och kornrost och små angrepp av sköldfläcksjuka medan det i försöket i Staffanstorp förekom mycket kraftiga angrepp av kornrost och måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Samtliga behandlingar hade mycket bra effekt på kornrosten. Behandlingar som innehöll de ännu inte registrerade SDHI-preparatet Siltra Xpro hade något bättre effekt på kornets bladfläcksjuka. Störst merskördar erhölls med dubbelbehandling av de ännu inte godkända preparaten Delaro i DC 30/31följt av Siltra Xpro i DC 45/49. För behandling med godkända preparat gav enkelbehandling i DC 37/39 med Proline + CometPro bäst ekonomi. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 143

7 Tabell 5 L Svampbekämpning i höstkorn. Skörd/merskörd kg/ha och nettomerintäkt för 3 försök i Sydsverige. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha Netto- I-län M-län M-län Medeltal merintäkt DC DC DC Roma Teckomatorp Staffanstorp 3 försök 3 försök Apropos Apropos Apropos kr/ha 1 Obehandlat 8500 b* 7760 a* 8160 c* 8140 c* 2 SX+P 0,5+0,2 500 a 790 a 520 c 600 b 3 P+CP 0,4+0,3 440 a 780 a 700 b 640 b D&SX 0,3 0,5 750 a 1320 a 1100 a 1050 a 5 Fl+T+F & P+CP 0,25+0,125+0,125 0,4+0,3 630 a 1090 a 450 b 720 b -320 CV% 2,319 6,941 2,039 LSD 350 ns Svampangrepp i obehandlat DC 81-83: Kornets bladfläcksjuka bl 2 4,5 7,8 3 Kornrost bl 2 2,8 25 Sköldfläcksjuka bl 2 1,3 Svampbekämpning i vårkorn L Strategier mot svampsjudomar i vårkorn i Sydsverige (Tabell 6 och 7) N län: Eldsberga(Quench) M län: 1 Kävlinge (Quench), 2 Löderup (Propino) I län: Visby(Rosalina) (mulljord) Syftet med försöksserien har varit att under söka olika bekämpningsstrategier mot svampsjuk domar i vårkorn. Det förekom ovanligt kraftiga angrepp av kornrost på alla försöksplatser förutom i försöket på Gotland. I många fall fortsatte kornrosten att utvecklades även under senare delen av juli månad, även efter det att slutgradering hade utförts. I försöket i Halland förekom även Ramularia. Angreppen i detta försök var störst i de behandlade leden, troligen på grund av de goda effekterna mot kornrosten vilket öppnat upp för angrepp av Ramularia. I försöket i Kävlinge förekom även mindre angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka och i Löderupsförsöket förekom en del mjöldagg tidigt på säsongen, men angreppen utvecklades långsamt och angreppen blev måttliga. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Alla behandlingar hade mycket god effekt på kornrost och ingen statistiskt säker skillnad fanns mellan behandlingarna vare sig mellan preparat eller mellan olika doser av preparaten. I försöket på Gotland, där angreppen av kornets bladfläcksjuka var kraftiga, var effekten på svampen bäst i de led där SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) ingick. I dessa led erhölls också högre merskördar jämfört med behandling med övriga preparat. Behandling med kombinationen Proline + Comet Pro tenderade att ha något bättre effekt vid den högre dosen (0,4 l/ ha + 0,3l/ha) jämfört med den lägre dosen(0,2 l/ ha+ 0,15 l/ha). Detta avspeglades även i skörden, men skillnaden var inte statistiskt säker. 144 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

8 Tabell 6 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige skörd/merskörd och nettoberäkningar Skörd/merskörd kg/ha Dos kg,l/ha DC I-län N-län M-län Medel 3 f kr/ha Nettomerintäkt Visby Eldsberga Kävlinge Löderup N och M Visby Medeltal Led DC DC DC Rosalina Quench Quench Propino 1 f N&M 3f 1 Obehandlat 5830 e 7480 b 7210 d 7960 h 7670 b Stereo+ Comet Pro 2 & Siltra Xpro 0,4+0,2 0, a 1310 a 1450 ab 2140 ab 1630 a 3 4 Delaro & SiltraXpro 0,3 0, a 1250 a 1560 ab 2230 a 1680 a Armur+ Amistar +Kayak 0,2+0,25 +0, cd 1170 a 1230 bc 1430 fg 1280 a Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0, b 990 a 1610 a 2040 b 1550 a 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0, c 830 a 1470 ab 1840 cd 1380 a Proline + Comet Pro 0,2+0, c 1090 a 1420 ab 1660 de 1390 a Proline +Comet Pro 0,2+0, c 1100 a 960 c 1580 ef 1210 a Proline+Kayak 0,2+0,4 880 d 940 a 1300 abc 1360 g 1200 a Proline+Kayak 0,2+0,4 10 +Comet Pro +0, c 1130 a 1240 bc 1660 de 1340 a Flexity&Proline +CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0, b 1090 a 1390 ab 2010 bc 1500 a CV% 2,73 4,01 2,93 1,30 LSD Svampangrepp i obehandlat: Kornets bladfläcksjuka bl 2 DC ,5 1,5 (DC 69) Kornrost 9,5 1,0 (DC 69) Sköldfläcksjuka 17,5 3,0(DC 69) Behand ling med Proline +Kayak (0,2 l/ha+ 0,4 l/ha) gav samma effekt på kornets bladfläcksjuka som kombinationen Proline + Comet Pro vid den lägre dosen(0,2 l/ha+0,15 l/ha) men merskörden för behandlingen var statistiskt lägre jämfört med andra behandlingar. En tillsats med 0,15 Comet- Pro ökade skörden med 300 kg/ha. Skörden blev dock inte högre jämfört med en behandling med 0,2 l/ha Proline+ 0,15 l/ha Comet Pro, så Kayak tillförde inget vid bekämpning av kornets bladfläcksjuka i detta försök. Preparatet har dock en annan verkningsmekanism vilket kan förebygga uppkomst av resistens hos svampen. Alla behandlingar i försöken i Kävlinge och Löderup hade god effekt mot sköldfläcksjuka. I försöket i Kävlinge, med de kraftigaste angreppen (17,5% angrepp på bladnivå 2 i obehandlat led), fanns ingen statistiskt säker skillnad i effekt mellan de olika behandlingarna. I samtliga försök erhölls höga merskördar för bekämpning och samtliga behandlingar var lönsamma. För försöken i Skåne och Halland gav behandling i DC 37/39 med 0,2 l/ha Proline + 0,15 l/ha Comet Pro bästa netto. I försöket på Gotland gav samma behandling bäst netto vid sen behandling i DC 49/55. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 145

9 Tabell 7 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige % angripen bladyta bl. 2 DC % angripen bladyta Dos kg,l/ha Kornets bl.fl. sjuka Sköldfläck sj Kornrost Visby Kävlinge Kävlinge Led DC DC DC Rosalina Quench Quench 1 Obehandlat 32,5 a* 17,5 a* 9,5 a* 2 Stereo+ Comet Pro & Siltra Xpro 0,4+0,2 0,5 2,3 efg 1,5 b 0,03 b 3 Delaro & SiltraXpro 0,3 0,5 1,8 fg 4,3 b 0,08 b 4 Armur+ Amistar+Kayak 0,2+0,25+0,4 5,8 bcd 5,3 b 0,1 b 5 Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0,2 1,0 g 1,5 b 0,0 b 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0,3 5,3 cde 2,8 b 0,05 b 7 Proline + Comet Pro 0,2+0,15 8,0 bc 5,8 b 0,08 b 8 Proline +Comet Pro 0,2+0,15 8,8 b 5,0 b 0,18 b 9 Proline+Kayak 0,2+0,4 7,5 bc 5,0 b 0,10 b 10 Proline+Kayak+Comet Pro 0,2+0,4+0,15 4,3 def 3,5 b 0,08 b 11 Flexity&Proline+CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0,3 1,8 fg 2,8 b 0,05 b LSD 3,23 6,20 1,83 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn (Tabell 8 och figur 2 och 3) M län: 1Trelleborg (Quench), 2 Ystad (KWS Irina); I län: Visby (Rosalina)(mulljord) Syftet med försöksserien är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och eventuella effektförändringar mellan åren. Mycket starka angrepp av kornrost fanns i de två skånska försöken. Allra störst var angreppet i försöket i Trelleborg. I försöket i Ystad fanns också mindre angrepp av sköldfläcksjuka och små angrepp av Ramularia. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Liksom tidigare år visar de skånska försöken på mycket god effekt mot kornrost av preparaten Siltra Xpro (ej registrerat), Comet Pro och Proline. I försöket i Trelleborg, där kornrostangreppet var som starkast (90 % angrepp på bladnivå 2 i DC 83), gav dessa preparat en signifikant större merskörd jämfört med övriga preparat. Preparat som Armure och Stereo hade viss effekt medan effekten av Kayak var svag. I försöket på Gotland hade SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) bäst effekt på kornets bladfläcksjuka följt av Comet Pro. 146 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

10 Något sämre effekt hade Proline och Kayak och sämst effekt hade Stereo och Armure. Överlägset störst merskörd för behandling gav Siltra Xpro (ej registre rat) därefter kom Comet Pro och Proline. Minst skördeökning gav behandling med Stereo, Armure och Kayak. Stereo gav ingen statistiskt säker merskörd jämför med obehand lat. Kayak hade relativt bra effekt på kornets bladfläcksjuka, (ca 70 % - ig effekt) men detta avspeglades inte i skörden i detta försök. I figur 2 visas de olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka i försöket på Gotland och i figur 3 visas preparatens effekt på kornrost. Tabell 8 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha samt sjukdomsangrepp (% angripen bladyta) Led Behandling Dos Skörd /merskörd Angr bladyta (%) bl 2 (kg, l /ha) kg/ha Kornets bl fl sj Kornrost Visby Trelleborg Ystad Visby Trelleborg Ystad DC Rosalina Quench KWS Irina bl 2 DC 75 bl. 2 DC 75 bl.1 DC 79 1 Obehandlat 4710 d 7490 c 8310 c 33,8a 60a 57,5a 2 Armure 0,4 250 c 740 b 520 b 28,8a 28,8c 18,8d 3 CometPro 0, b 1140 a 500 b 7c 2,6e 5,8e 4 Kayak 0, c 120 c 360 b 18,8b 43,8b 47,5b 5 Proline 0,4 750 b 1110 a 1090 a 14,5b 3,8e 6,3e 6 Siltra Xpro 0, a 1350 a 2100 a 2c 1,8e 3e 7 Stereo 0, cd 790 b 510 b 20b 19,5d 28,8c CV 2,77 2,23 1,94 LSD ,9 6,7 4,7 Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 147

11 40 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Follingbo Visby Kornets bladfläcksjuka % angripen bladyta bl 2 DC 75 % angripen bladyta Fig 2. De olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka på Gotland. L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn, Ystad och Trelleborg Kornrost % angripen bladyta DC % angripen bladyta Trelleborg Ystad Fig 3. Preparatens effekt på kornrost. 148 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015