Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
|
|
- Viktor Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken gav en axgångsbehandling med och en strobilurin ca 950 kg/ha och som mest nådde merskörden upp till kg/ha i ett av försöken. I försöken med tidiga och starka angrepp var det lönsamt med högre dos. Den optimala tidpunkten för behandling varierade beroende på när angreppsutvecklingen skedde. Försöken i östra Sverige blev ojämna p.g.a. det torra och varma vädret och merskördarna små. Syftet med försöksserierna var att jämföra effekten av olika preparatblandningar och behandlingstidpunkter på fält med starkt infektionstryck av antingen svartpricksjuka (Septoria tritici) eller vetets bladfläcksjuka (DTR). I försöksserien L , som fanns i alla tre mellansvens ka försöksområdena, gjordes de flesta bekämpningarna vid begynnande axgång. Den andra försöksserien L låg framför allt i södra Sverige. I Mellansverige fanns två försök, ett i vardera Västergötland och Östergötland. Även i denna serie var syftet att jämföra olika bekämpningsstrategier, men med två olika tidpunkter. Bekämpningsstrategier baserade på en behandling Försöken i serien L var riktade till fält med särskilt stor risk för angrepp av svartpricksjuka eller av vetets bladfläcksjuka. Fält med sorterna Gnejs och Harnesk valdes för att få angrepp av svartpricksjuka och fält med höstvete som förfrukt för att få angrepp av vetets bladfläcksjuka. Svartpricksjuka förekom mer eller mindre i alla försöken. I de västsvenska försöken med Harnesk blev angreppen förhållandevis starka. Angreppen av vetets bladfläcksjuka var svaga i alla försöken. Eftersom merskördarna blev så olika i västra och östra Sverige redovisas de västsvenska försöken för sig och Svea- och ÖSF-försöken tillsammans. Merskördar i FiV I de båda FiV-försöken blev merskördarna ca kg/ha i några led, se tabell 4. I försöket på Bränneberg kom angreppet tidigare och blev starkare än i Gunnarstorp. Det kan vara anledningen till att behandling vid begynnande och full axgång med och gett högre merskörd än vid blomning. Det finns också en tendens till att högre dos gett bättre resultat där. På Gunnarstorp där vädret var något torrare på försommaren och där angreppen utvecklades senare tycks bilden snarare vara den omvända men skillnaderna är inte statistiskt säkra. Det finns en tendens till skördeökning av att tillsätta en strobilurin till men den är inte heller statistiskt säker. Detsamma gäller delad behandling där det finns en tendens till högre merskörd än av en axgångsbehandling med samma mängd preparat. Tanken att ersätta en viss del med en annan triazol (Tilt eller Sportak) för motsvarande kostnad, har inte gett någon högre merskörd även om det finns en tendens i några av försöken. I Västsverige ökade behandlingarna rymdvikten med ca 5 1
2 g, medan proteinhalten sänktes med ett par tiondels procentenheter. Som framgår av tabell 4 redovisas en ekonomisk beräkning baserat på två prisnivåer för FiV-försöken. Axgångsbehandling med och en strobilurin har gett ca kr/ha beroende på preparat, behandlingstidpunkt och vetepris. Delad behandling har gett högst netto. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkra. Torkskador i Svea och ÖSF Försöken i Svea- och ÖSF-området drabbades av torkskador, se tabell 5. Även om skördenivåerna blev oväntat höga så blev försöken tyvärr ojämna. Det är endast signifikans i ett av de fem försöken. Eftersom angreppen torkade bort i den varma och torra väderleken resulterade bekämpningarna inte heller i några statistiskt säkra merskördar. Av den anledningen görs inte heller någon ekonomisk beräkning av dessa försök. Tabell 4. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete 2010, FiV. L Behandling Dos kg, l/ha DC Skörd, kg/ha Netto*) kr/ha Beställare Bränneberg Kvänum Gunnarstorp Grästorp Medeltal Vetepris 1,39 kr/kg Vetepris Obehandlat Region 0, Reg/VSC Armure+Amistar Syngenta Acanto DuPont Amistar Syngenta BASF Tilt MA Reg/VSC Sportak Delaro Bayer Bayer 0, Bayer Tilt MA Reg/VSC och och 0, Reg/VSC LSD n.s. n.s. CV % 2,4 3,9 2,1 3,7 5,7 PROB 0,0001 0,0184 0,0130 0, Förfrukt höstvete höstraps Sort Harnesk Harnesk Angrepp av svartpricksjuka på blad 14% 10% 2 vid DC i obeh. led Län / Antal försök R R *) Körkostnad 145 kr/behandl. Körskada 0,8 % per behandl och 1,0 % vid två behandl. Acanto 385 kr/l, Amistar 436 kr/l, Armure 552 kr/l, 407 kr/l, 598 kr/l, Sportak 260 kr/l ochtilt 266 kr/l. Brödvetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. 2
3 Tabell 5. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete 2010, Svea och ÖSF. L Behandling Dos kg, l/ha DC Brunnby Västerås L:a Vallskog Uppsala*) Kölbäck Skänninge Nybble Vintrosa St Lövhulta Eskilstuna Medeltal Beställare Obehandl Region 0, Reg/VSC Armure+ Amistar Syngenta Acanto Amistar Tilt + Sportak DuPont Syngenta BASF MA Reg/VSC Delaro Bayer / Bayer Tilt o 0,6+ 0,2 o 0, Bayer MA Reg/VSC Reg/VSC LSD n.s. n.s. 190 n.s. n.s. n.s. CV % 2,4 8,8 3,0 3,8 7,4 2,0 PROB 823 0,8108 0,0252 0,2815 0,8675 0,0870 Förfrukt vårraps höstvete höstvete ärter höstvete Sort Olivin Olivin Gnejs Kranich Olivin Angrepp av svartpricksjuka 2% 5% 3% <1% <1% på blad 2 vid DC i obeh. led Område Svea Svea ÖSF ÖSF ÖSF Län / Antal försök U C E T D 4 *) ej med i medeltalet p.g.a. torkskador 3
4 Bekämpningsstrategier baserade på två behandlingar Försöken i serien L riktades mot fält med stor risk för svartpricksjuka och därför lades försöken i känsliga sorter som Harnesk och Gnejs. Förutom enkel- och dubbelbehandlingar fanns ett led med tre behandlingstidpunkter som är samma behandling som tillämpades i sortförsöken. I de fem sydsvenska försöken var angreppen stora redan runt axgång men värme och torka hejdade utvecklingen. Ingen gulrost och bara svaga angrepp av brunrost förekom här. Merskördarna blev därför måttliga. I tabell 6 redovisas såväl de två försöken i Mellansverige som medeltal för de sydsvenska försöken som jämförelse. Bra lönsamhet vid högre dos i Västergötland I försöket vid Lidköping (FiV) var angreppen stora redan vid axgång och utvecklades kraftigt. Skillnaderna mellan behandlingarna syntes tydligt i fält och resulterade i ganska stora merskördar och bra lönsamhet för bekämpningarna. En engångsbehandling med Armure eller blandat med en strobil urin, gav kg/ha merskörd och ett netto på kr/ha. Dubbla behandlingar förbättrade både skörden och lönsamheten men det krävdes sammanlagt högre doser jämfört med en enkelbehandling. Merskördarna blev då upp till kg/ha och lönsamheten kr/ha. En tillsats av strobilurin () till en låg dos har i detta försök gett högre skörd men resultatet är något osäkert. Effekten mot svartpricksjuka blev bättre vid en dubbelbehandling än vid enkelbehandlingarna. Bäst effekt gav trippelbehandlingen med ganska höga doser men skörden blev inte bättre än för två behandlingar. Små angrepp i Östergötland I försöket i Skänninge (ÖSF) blev angreppen små på grund av en lång torr och varm period efter axgång. Det blev med något undantag inga säkra merskördar för behandlingarna och ingen behandling lönade sig. Vid den låga angreppsnivån blev det heller ingen skillnad i effekt mellan behandlingarna. 4
5 Tabell 6. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete, två behandlingar. ÖSF, FiV och Sydsverige, L , Behandling DC Skörd och merskörd, kg/ha Skörd, kg/ha Svartpricksj DC bl 2 Bestäl lare Kölbäck, Skänninge Labäck, Lidköping Sydsverige Effekt % Skörd Netto*, kr/ha Skörd Netto*, kr/ha Medel kg/ha 1,39 kr/kg kg/ha 1,39 kr/kg 4 försök 7 försök Obehandlat Region Armure+Acanto Dupont Armure+Amistar Syngenta Reg/VSC Delaro o 0, Bayer o 0,2 0, Reg/Vsc o 0,4 0, Bayer Amistar och Armure 0, Syngenta o 0, Reg/VSC Sportak o 0, Reg/Vsc Stereo o Tilt MAK Flexity+TiltT&Proli+ &Proli. + 0, Reg/Vsc LSD ns CV% 4,2 4,8 4,8 3,3 3,73 3 2,9 PROB 0,0179 0,0003 0,0002 0,0001 0,0781 0,0377 0,0012 Förfrukt hvete hvete Sort Gnejs Harnesk Angrepp av svartpricksjuka blad 2 DC 77 i obehandlade led 4 % 21 % 37 % Angrepp av svartpricksjuka blad 2 DC 85 i obehandlade led 82 % Län/Antal försök E R 4 7 *) Körkostnad 145 kr/behandl. Körskada 0,8 % per behandl och 1,0 % vid två behandl. Acanto 385 kr/l, Amistar 436 kr/l, Armure 552 kr/l, 407 kr/l, Flexity 645 kr/l, 598 kr/l, Sportak 260 kr/l, Stereo 166 kr/l, Tilt 266 kr/l och Tilt Top 246 kr/l. Brödvetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. 5
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Svampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Svampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Svampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Svampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Svampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Växjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Växjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Jordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Växjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Växjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet
GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Jordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.
217-1-19 Växtskyddsåret 216 Växtskyddscentralen i Uppsala www.jordbruksverket.se 217-1-19 Växtskyddssäsongen 216, Uppsala Utdraget vårbruk Inga rapsbaggar Kålmal hanterades i de flesta fall väl bra strategier
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,
Fungicidförsök i stråsäd 2016
Av Av NAMN, Gunilla titel Berg titelsson, och Louise epost@epost Aldén Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2016 SAMMANFATTNING Den extremt torra försommaren i stora delar
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och
Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på
Fungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Resistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Utv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Jordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping
Växtskyddscentralen Linköping Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping Bild 1 Bild 2 Foto: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen, Alnarp Källa: SMHI
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis
Höstvete - Slutangrepp brunrost och gulrost 1988-27 (DC 75) (VSC varningsfält Skåne, Blekinge, Halland) 27 Rostår Angripna blad, % 1 Växtskyddscentralen Alnarp 8 6 4 Brunrost Gulrost 2 88 89 9 91 92 93
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Växjö möte 8 december 2015
Växjö möte 8 december 2015 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Crop Science Du Pont ADAMA Nordisk Alkali Syngenta Animaliebältet
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Bekämpning av insekter i vårsäd
Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?
Skörden sitter i bladet Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen? Så har vi gjort sammanställningen För att ge en rättvisande bild Mellan säsongen 2016 till 2018 har totalt nio nya aktiva
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se
Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf
Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se
Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som
SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013
Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%)
Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping Brunnby 13 januari 2009 Brunnby L5-300 balders- förgät- snärj- samtl. skörd brå migej måra A. Obehandlat g/m 139 160 44 416 5394 A. Rel tal B. Express
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Växjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Jordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och