I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
|
|
- Ann-Charlotte Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek medförde att angreppen av svampsjukdomar blev ovanligt små. Grundskördarna i höstveteförsöken var höga men skördeökningarna för behandlingarna små till mycket små. Flera försök kasserades och några säkra slutsatser går inte att dra. Tendenser: Försöken pekar på att effekten mot svartpricksjuka var bäst för Proline följt av Juventus (ej reg), blandning av Proline+Tilt och därefter enbart Tilt. Tydlig dos-respons för Proline kunde skönjas i effekthänseende men skillnaden i skörd var mindre i år. Tillsats av Bravo (ej reg) och i vissa fall Unix förbättrade effekten mot svartpricksjuka. Tillsats av strobilurin till Proline i DC gav merskördar från 0 till 3,2 dt/ha, men ökning av Proline-dosen gav i vissa fall motsvarande merskörd. Effekten mot stråknäckare var bättre för behandling i DC 32 än i 37/39. Nästan alla behandlingar var olönsamma ingen ekonomi publiceras eftersom det är meningslöst att spekulera i vad som varit minst olönsamt, inte minst då inga signifikanta resultat uppnåtts. Även i vårkornet erhölls höga grundskördar. Svampangreppen var generellt små och behandling medförde endast små skördeökningar lönsamheten blev följaktligen dålig. Inledning Resultat från fältförsök med fungicider i Skåneförsökens regi 2005 presenteras i uppsatsen. Försöken bekostades av BASF, BayerCropScience, Makteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta, Skåneförsöken, SLF och SJV. Fem försökserier genomfördes (varav fyra i höstvete och en i vårkorn) omfattande 21 försök, dock kasserades sju försök av olika anledningar. Alla tre försöken i serien L (DTR) fick dessvärre kasseras pga torkskador. Dessutom var svampangreppen mycket små varför inga sjukdomsgraderingar presenteras för denna serie. Vi har i övriga serier valt att visa sammanställningar av de viktigaste sjukdomarna och uppmätta effekter av preparaten. Enskilda graderingsresultat för mjöldagg, rost och olika bladfläcksvampar kan i övrigt hämtas på FFEs hemsida (pdf-filer). Odlingssäsongen I slutet av april noterades angrepp av svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka (DTR) men svamparnas fortsatta utveckling gick mycket långsamt pga ovanligt torr och kylig väderlek under vår och försommar. Det var först i slutet av blomningen (ca tre-fyra veckor efter de första regnen under vår/sommaren) som angreppen återigen ökade. Slutangreppen av såväl svartpricksjuka som vetets bladfläcksjuka (DTR) blev därför ovanligt små. Angreppen av brun- och gulrost var mycket små. Brådmognad förekom och hade många orsaker, t ex torkan under vår/sommar och temperaturer närmare 30ºC under andra veckan i juli. Dessutom uppträdde stråfusarios med mörkfärgning runt noder och på stråbasen samt angrepp av stråknäckare, rotdödare och skarp ögonfläck. En del angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom och då främst i sorterna Prestige, Otira, och Pasadena. Angreppen av mjöldagg var generellt sett något större än Den stora odlingen av sorter med mlo-resistens minskar smittotrycket större angrepp noterades endast i Orthega, Pasadena och Sebastian. Angreppen av sköldfläcksjuka och kornrost var små.
2 Platser och preparat förkortningar Platserna anges i varje serie men nästan alla serier har platsförkortningen gemensam och syftar på respektive patrull: L1=NÖ Skåne (Helgeg). L2=Österlen (Sandby gård). M1=NV Skåne (Ormastorp). M2=V Skåne (Borgeby). M3=SV Skåne (Tofthög). I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller, Använd Preparat Använd Preparat förkortning förkortning A Amistar Sp Sportak B Bravo St Stereo C Comet T Tilt 250 EC Cp Comet Plus TT Tilt Top F Forbel Te Tern J Juventus U Unix P Proline SG Silwet Gold (vätmedel) Resultat I figur 1 och tabellerna 1-6 redovisas angrepp samt skörd och merskörd för behandlingar i serierna L , L (strategier i höstvete), L (förgrönande effekt) och L (strategier i vårkorn). Höstvete I tabell 1 visas effekten av olika behandlingar mot stråknäckarsvampen. Led B (Stereo) hade bäst effekt men var också enda led som behandlades vid stråknäckartidpunkt DC 31/ 32. Led K med bl a Unix vid DC 37/39 är också skilt från obehandlat. Bäst effekt mot svartpricksjuka (tabell 2) hade led L där Bravo (ej registrerat) förekom i blandning, följt av full dos av Proline (2x0,4) samt Stereo & Proline+Comet. Jämförs led J och I framgår det att den högre dosen Proline gav bättre effekt men endast +140 kg i ökad skörd. Engångsbehandling med ¼ dos Proline räckte inte till effektmässigt vid högre smittotryck (led N i försöket M1). I år var merskörden något större (+260 kg/ha) för Stereo & Proline+Comet i DC 32&51 jämfört med DC 39&59 (led B och C), vilket delvis kan förklaras av bättre effekt mot stråknäckaren vid den tidiga behandlingen. Även i serien L (tabell 3) uppnåddes bäst effekt mot stråknäckaren i den tidiga behandingen DC 31/32. Angreppen av stråknäckare minskade med ca 50 % efter behandling med halv dos Stereo eller Proline i DC 31/ 32. I försök med små sjukdomsangrepp är det svårt att se effektskillnader men det finns en tendens till att Proline, följt av Juventus och blandningen Proline+Tilt, hade bättre effekt än Tilt mot svartpricksjuka (figur 1). Dosstegarna för Juventus och Proline med totaldoser på 1/1, ½ och ¼ visar en tydlig dosrespons för båda preparaten. I försöket med något högre smittotryck (M2) var effekten dålig för den lägsta dosen Proline (Led I). I försöken kan även studeras vad tillsats av en strobilurin (led F:Comet 0,25 i DC 37/39) tillfört jämfört med enbart Proline (led B). Resultaten visade här på en skördesänkning i alla tre försöken, med en genomsnittlig minskning på -170 kg/ha (tabell 4). Delad behandling jämfört med engångsbehandling (led G resp M) medförde ingen skillnad i effekt men en merskörd på +200 kg till den delade behandlingens fördel. Ekonomiskt sett var alla behandlingar negativa.
3 Syftet med försökserien L (tabell 5) var att undersöka hur mycket skörden påverkas av antingen en tillsats av strobiluriner (olika doser och olika tidpunkter) eller en ökning av Prolinedosen. Därför utfördes en grundbehandling (=led B) i alla led och alla jämförelser gjordes sedan mot denna behandling. Grundbehandlingen hade mycket god effekt mot svartpricksjuka i alla tre försöken och extra behandling, med strobiluriner eller högre dos Proline, medförde inte någon ytterligare effektförbättring. I försöket M1 i NV Skåne där nederbörden var störst, angreppen kraftigast och brådmognaden minst gav behandlingarna en liten skördeökning ( kg/ha) och ett litet netto (max 180 kr). I de två försöken med små angrepp och torra till mycket torra förhållanden resulterade behandlingarna i liten/ingen merskörd och gav ingen lönsamhet. Vilken behandlingstidpunkt som valdes för den förgrönande effekten, DC 37/ 39 eller 55/59, var av liten betydelse. Vårkorn Även i vårkornet erhölls höga grundskördar (tabell 6). Som tidigare nämnts var sommartorkan svår i vissa delar av Skåne, speciellt den östra sidan, vilket medförde små angrepp (<5%) och det är därför svårt att bedöma effekten skillnaderna mellan preparaten/ kombinationerna var också små och inte signifikanta. Merskördarna var små till måttliga ( kg/ha) i alla försöken utom i L1 där grundskörden var lägre men merskördarna något större. I medeltal av fyra försök kunde inte någon signifikant skillnad mellan preparaten påvisas. Lönsamheten varierade mellan -120 och +90 kr/ha ingen signifikant skillnad uppmättes för något led. Tabell 1. Angrepp av stråknäckare (index 0-100, DC 75) i L försök. Led Behandling Dos (kg,l/ha) vid tidpunkt (DC) Stråknäckare (index 0-100) L1 L2 M1 M2 M3 5 försök SNK A. Obehandlat 37,8 11,3 7,5 19,8 21,5 19,6 a B. St & P+C 1,0 0,4+0,3 19,5 5,8 4,8 8,3 10,5 9,8 c C. St & P+C 1,0 0,4+0,3 29,5 4,3 9,8 19,8 15,5 15,8 ab J. P & P 0,4 0,4 27,0 9,0 3,5 21,8 15,5 15,4 ab K. A+P+U & A+P 0,15+0,2+0,4 0,15+0,2 23,0 3,8 4,5 13,5 14,8 11,9 bc Probvärde ** ** ns * ** ** CV 19,4 32,3 48,8 31,6 17,9 22,1 LSD 8,2 3,4 4,5 8,1 4,3 4,3 Förfrukt vår- vår- höst- vår- vårvete korn raps vete korn
4 Tabell 2. Angrepp av svartpricksjuka (5 försök) samt skörd och merskörd i L (4 försök)**. L1 (Kristianstad): Kris; L2 (Ö Ingelstad): Marshal kasserat; M1 (Kattarp): Gnejs; M2 (Staffanstorp): Kris; M3 (Skivarp): Gnejs Led Behandling Dos (kg,l/ha) vid tidpunkt (DC) Svartpricksjuka Skörd och merskörd, kg/ha Blad 2,% L1 M1 M2 M3 Medel försök SNK Kris Gnejs Kris Gnejs 4 försök SNK A. Obehandlat 19,7 a d B. St & P+C 1,0 0,4+0,3 5,0 b ab C. St & P+C 1,0 0,4+0,3 4,7 b abc D. St & TT+C 1,0 0,4+0,15 6,7 b abcd E. St & TT+P 1,0 0,4+0,2 5,5 b abc F. St & TT+C 0,5 0,4+0,15 6,9 b cd G. Cp+Sp & C+J 0,5+0,25 0,25+0,5 5,6 b a-d H. F+J & C+J 0,5+0,25 0,25+0,5 5,8 b abc I. P & P 0,2 0,2 8,1 b abc J. P & P 0,4 0,4 4,3 b abc K. A+P+U & A+P 0,15+0,2+0,4 0,15+0,2 6,8 b abc L. A+P+B & A+P 0,15+0,2+1,0 0,15+0,2 2,2 b a M. A+P & A+P 0,15+0,2 0,15+0,2 6,9 b abcd N. A+P 0,15+0,4(0,2) 10,9 b ) ) +240 cd O. A+P 0,3+0,4 8,2 b bcd P. C+J 0,25+0,75 6,8 b abc Q. TT+P 0,4+0,2 8,6 b abcd R. A+P+SG 0,15+0,4+0,1 9,0 b abc Probvärde *** *** *** ns ** *** CV 65,7 3,1 2,0 2,9 2,1 1,7 LSD 6, **Observera att led N sprutades med 0,2 l Proline/ha istället för 0,4 l/ha i M1 och M3. Tabell 3. Angrepp av stråknäckare (index DC 75) i L försök. Led Behandling Dos (kg,l/ha) vid tidpunkt (DC) Stråknäckare (index 0-100) L1 L2 M1 M2 M3 4 försök SNK A. Obehandlat 15,0 11,5 42,3 34,5 12,3 25,2 a B. P & P 0,4 0,4 8,0 10,0 35,5 32,5 10,0 22,0 a N. St & C+P 1,0 0,3+0,4 8,5 30,0 19,5 5,3 15,8 b O. P+Te & C+P 0,4+0,35 0,2+0,4 5,0 27,0 17,5 2,3 13,0 b Probvärde ns ns * * * *** CV 29,3 48,5 19,4 26,5 54,9 15,2 LSD 7,6 6,8 10,4 11,0 6,5 4,6 Förfrukt Höst- Ärter Höst- S- Höst vete raps betor vete
5 Figur 1. Effekt (%) mot svartpricksjuka på blad 2 i L försök. Totaldos för beh DC Tilt 1/1 Juv 1/1 Prol 1/1 Prol 1/2+Tilt 1/1 Juv 1/2 + C 0,2 Juv 1/4 + C 0,2 Prol 1/1 + C 0,2 Prol 1/2 + C 0,2 Prol 1/4 + C 0,2 Prol 1/2 + C 0,2 + Unix 0,25 Prol 1/2 + C 0,2 + Bravo 1, Effekt mot svartpricksjuka på blad 2, % LSD=9 Tabell 4. Skörd och merskörd i L försök. L1 (Kristianstad): Gnejs; L2 (Bollerup): Marshal kasserat; M1 (Landskrona): Kris; M2 (Fjelie, Bjärred) kasserat: Gnejs; M3 (Skivarp): Kris Led Behandling Dos (kg,l/ha) vid tidpunkt (DC) Skörd, kg/ha L1 M1 M3 Medel Gnejs Kris Kris 3 försök SNK A. Obehandlat b B. P & P 0,4 0, a C. J & J 0,5 0, ab D. P+T & P+T 0,2+0,25 0,2+0, ab E. T & T 0,25 0, ab F. C+P & P 0,2+0,4 0, ab G. C+P & P 0,2+0,2 0, ab H. C+J & J 0,2+0,25 0, ab I. C+P & P 0,2+0,1 0, ab J. C+J & J 0,2+0,125 0, ab K. C+P+B & P 0,2+0,2+1,0 0, a L. C+P+U & P 0,2+0,2+0,25 0, ab M. C+P 0,2+0, ab N. St & C+P 1,0 0,3+0, ab O. P+Te & C+P 0,4+0,35 0,2+0, a Probvärde * ns ns ** CV 3,1 3,4 5,6 2,2 LSD
6 Tabell 5. Skörd och merskörd i L Led C-I jämförs med led B. 3 försök. L2 (Bollerup): Marshal; M1 (Kattarp): Gnejs; M3 (Skivarp): Gnejs LedGrundbehandling Behandlingar Skörd och merskörd, kg/ha L2 M1 M3 Medel Marshal Gnejs Gnejs 3 försök SNK A. Obehandlat b B. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0, a C. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0, a D. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0, a E. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 C 0,25 P 0, a F. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 C 0,125 P 0,3+C 0, a G. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0,3+C 0, a H. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0,3+C 0, a I. P+Te 0,2+0,25 P 0,3 P 0,3+A 0, a Probvärde ns *** ** *** CV 3,8 2,4 2,2 1,8 LSD Tabell 6. Kornets bladfläcksjuka (angrepp och effekt, %) samt skörd och merskörd i L försök. L1 (Kristianstad): Orthega; M1 (Svalöv): Annabell; M2 (Arlöv): Prestige; M3 (Klagstorp): Pasadena. Led Behandling Dos vid DC Bladfläcksjuka Skörd och merskörd, kg/ha Yta, % Effekt, % L1 M1 M2 M3 Medel l/ha 3 försök 3 försök Orthega Annabell Prestige Pasadena 4 försök SNK A. Obehandlat 4,9 a b B. Stereo+Amistar 0,6+0,3 2,7 b a C. Acanto Prima 1 2,1 b a D. Stereo+Amistar 0,4+0,25 2,1 b a E. Stereo+Comet 0,4+0,25 2,1 b a F. Stereo 0,6 2,5 b ab G. Proline 0,6 2,5 b a H. Proline 0,4 2,3 b a I. Comet+Sportak 0,25+0,25 2,1 b a J. Comet Plus+Sportak 0,5+0,25 2,2 b a K. Comet Plus+Juventus 0,5+0,25 2,4 b a L. Comet+Proline 0,25+0,2 2,0 b a M. Comet+Proline 0,125+0,1 2,4 b a Probvärde ** ns ** ns * *** * CV 30,2 16,6 6,7 4,1 2,2 1,3 2,8 LSD 1,
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Svampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Växjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Växjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
Svampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Jordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Växjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Växjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Svampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Växjö möte 8 december 2015
Växjö möte 8 december 2015 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Crop Science Du Pont ADAMA Nordisk Alkali Syngenta Animaliebältet
SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Svampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Fungicidförsök i stråsäd 2016
Av Av NAMN, Gunilla titel Berg titelsson, och Louise epost@epost Aldén Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2016 SAMMANFATTNING Den extremt torra försommaren i stora delar
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Svampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis
Höstvete - Slutangrepp brunrost och gulrost 1988-27 (DC 75) (VSC varningsfält Skåne, Blekinge, Halland) 27 Rostår Angripna blad, % 1 Växtskyddscentralen Alnarp 8 6 4 Brunrost Gulrost 2 88 89 9 91 92 93
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Jordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Svampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Jordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Fungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Växjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Resistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Jordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på
Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?
Skörden sitter i bladet Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen? Så har vi gjort sammanställningen För att ge en rättvisande bild Mellan säsongen 2016 till 2018 har totalt nio nya aktiva
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet;
Växtskyddsåret 25 Halland, Skåne och Blekinge Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc 1 INNEHÅLL Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Inledning Vädret 24/5.. Höstvete. Råg.. Rågvete.. Höstkorn..
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR
VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om
Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Nederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013
Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under
Aktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller
Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.
217-1-19 Växtskyddsåret 216 Växtskyddscentralen i Uppsala www.jordbruksverket.se 217-1-19 Växtskyddssäsongen 216, Uppsala Utdraget vårbruk Inga rapsbaggar Kålmal hanterades i de flesta fall väl bra strategier
Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier