SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Transkript

1 Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt i ett höstvetefält i Smedby (H län) där strobilurinresistens hos svartpricksjukan var närmare 100% våren Försöken har alla varit sponsorförsök finansierade av kemikaliefirmor, Animaliebältet och Jordbruksverket. Fem försök har genomförts i höstvete. Försöken har varit placerade i Faurås ( N län), Bräkne Hoby (K län), Vallby (H län), Stora Frö (Öland, H län) och Gamleby (norra H län). Kornförsöken var placerade i Arby (H län) och i Harplinge (N län). På Gotland genomfördes ett fungicidförsök i höstvete och ett i korn på myrjord, båda placerade på Stenstugu (I län) Växtskyddsåret 2004 Höstvete: Mycket övervintrad svartpricksjuka (Septoria tritici) fanns tidigt på säsongen innan tillväxten av grödan börjat. Angreppet utvecklades inte på grund av den torra våren. Det var inte förrän i början, till mitten av juli, som svartpricksjukan utvecklas i de sydöstra delarna av området, medan angreppen i Halland kom något tidigare. I Gamlebyområdet och på Gotland förekom mycket lite övervintrad S.tritici och angreppen under säsongen blev obetydliga. Tidiga och kraftiga angrepp av mjöldagg (Blumeria graminis) förekom framförallt på Öland, men även i Kalmarområdet. I Blekinge och Halland var mjöldaggsangreppen små. Angreppen av vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis DTR) har varit små i hela området, troligen på grund av små nederbördsmängder i kombination med låga temperaturer under våren och försommaren Större angrepp än normalt av brunfläcksjuka (Stangonospora nodorum) påträffades i slutet av säsongen i Växtskyddscentralernas graderingsfält. Angrepp av övriga svampsjukdomar har varit små. Av sädesbladlus har angreppen varit relativt små, men enstaka fält nådde upp till bekämpningströskeln. Korn: Angrepp av kornets bladfläcksjuka, (Drechslera teres), var små i Kalmarområdet och på Öland och Gotland med undantag från enstaka fält med sorten Otira där stora angrepp förekom. I Halland var angreppet av D. teres små, men även här var angreppen större i sorten Otira. Angreppen av övriga svampar var obetydliga. Små angrepp av bladlöss. 99

2 Lönsamhetsberäkningar Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För icke registrerade preparat har s.k. spekulativa priser använts, efter diskussion/godkännande med/av resp. firma. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 100 kr/ha och tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på gröda och tidpunkter. För frakt och hantering gjordes avdrag med 5,00 kr/dt. Lönsamheten som anges i tabellerna är det nettoresultat som en lantbrukare hade fått för levererad vara med eventuella avdrag för vattenhalt (14%), rymdvikt, falltal, proteinhalt och kärnstorlek (malt) samt kostnader för behandling. Preparat listpris Preparat ej reg i Sv Amistar 490 Acanto Prima Amistar Duo 550 Comet Plus Comet 658 Juventus Forbel 249 Opera Mentor 234 Opus Sportak 277 Proline Stereo 239 Stratego Tern 345 Tilt Tilt Top 280 Unix 435 Höstveteförsöken Försöksplaner - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes kvalitetsregleringar och torkkostnader från Lantmännen Skåne, HBK och Jönköping. För såväl höstvete som vårkorn användes Poolpris 1 (gällande för leverans 1/7-14/10). Följande priser har använts: kvarnvete (Gnejs) 93,50 kr/dt kontrakterat möllevete (Kris) 89 kr/dt kontrakterat fodervete (Marshal) 88 kr/dt maltkorn (medel Barke o Prestige) 96,50 kr/dt foderkornet (Otira) med 81,00 kr/dt Spekulativt pris - (360) (375) (475) (410) (575) (520) De led som ingått i försöken framgår av tabell 1, 2 och 3 på kommande sidor. Svampangrepp L A och B: Angreppen av svartpricksjuka kom sent i alla försök. Vid avläsning i DC 75 i Vallby var ca 22% av bladytan på bladnivå 1-3 i obehandlat led angripen, medan angripen bladyta i St Frö bara var ca 1 %. I Bräkne Hoby var motsvarande siffra ca 15% i DC 71. Hallandsförsöket slutgraderades ca 3 veckor senare än övriga försök. Angreppet av svartpricksjuka enbart på flaggbladet (bladnivå 1) var då ca 60 % i obehandlat led, vilket tyder på att svampangreppet utvecklades mycket kraftiga sent på säsongen. I försöken i Vallby, St Frö och i Bräkne Hoby förekom också angrepp av mjöldagg. I St Frö på Öland förekom mjöldaggsangrepp på bladnivå 2 och 3 redan i DC 31 och i DC 75 var ca 7,5 % av bladytan på bladnivå 1 och 2 angripna. Även i Vallby kom mjöldaggen tidigt men angreppen var betydligt mindre och utvecklades långsammare än på Öland. I Bräkne Hoby kom mjöldaggsangreppen sent och var små. Stråknäckarangrepp graderades i försöken i H- och N län. Stråknäckarindex i obehandlat led var 55 i Vallby, 44 i St Frö och 50 i Faurås i Halland. Proven togs i DC 75 (i Halland senare). L : I gotlandsförsöket förekom bara små angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR).Inga andra svampangrepp förekom. L : I Gamlebyförsöket förekom endast små angrepp av svartpricksjuka. Vid slutgraderingen i DC 75 var ca 4 % av bladytan på bladnivå 1-3 angripen. Inga övriga svampangrepp fanns i försöket. L : Försöket låg i ett höstvetefält (sort Marshal) med mycket övervintrad svartpricksjuka (S.tritici). På våren innan bekämpning, hittades 100 % resistens mot strobilurinpreparaten hos svartpricksjukan. Angreppen utvecklades långsamt och var fortfarande små vid slutgraderingen i DC75, men ökade senare. Prov på resistensen togs även efter bekämpningarna. Resistensen var då 84 %. Minskningen kan bero på skillnader i resistensgrad inom fältet, men den kan också bero på att sporer av svartpricksjuka från fält i närheten, med lägre resistens, förts in i fältet med vinden. Även mjöldagg förekom i försöket. 100

3 Tabell 1. Svampförsök i höstvete L A och 1020B 2004.Fyra försök, två i H-län (H1=Vallby,H2=St Frö), ett i K-län (Bräkne Hoby) och ett i N-län (Faurås) Behandling Dos Tidl /kg /ha punkt H 1 H 2 K N Medel H 1 H2 K N Skörd/merskörd kg/ha Netto och merintäkt* kr/ha Medel DC Marshal Marshal Marshal Kris Obehandlat Amistar Duo 0, Comet+Tilt 0,25+0, Stereo Com+Tilt 1,0 0,25+0, Com+TiltT 0,25+0,25 32 Com+Juv 0,5+0, (-50) (-270) (520) (-440) (-60) Comet+Juventus 0,5+0, (500) (-140) (250) (-170) (110) Comet+Juventus 0,5+0, (450) (-260) (830) (-20) (250) Opera 0,75 32 Opera 0, (490) (-410) (1020) (-150) (240) Proline 0,4 39 Stratego 0, (970) (-250) (1520) (0) (560) Comet+Proline 0,25+0, (600) (-30) (1040) (60) (420) Comet+Proline 0,125+0,2 39 Comet+Proline 0,125+0, (1180) (130) (1460) (10) (700) Tern Comet+TiltT 0,4 0,25+0, CV% 7,2 2,4 3,5 2,5 3,5 PROB F2 LSD F2 0,0036 0,0003 0,0001 0,0002 0, Resultat och lönsamhet Resultaten från höstveteförsöken L A tidiga behandling i år, vilket antyder att angreppen av svartpricksjuka kom sent. Behand- och B, i Blekinge, Halland och Kalmar län finns redovisade i tabell 1, medan resultaten ling med 1,0 l/ha Stereo i DC 32 följt av en från L och L redovisas i tabell axgångsbehandling med 0,25 l/ha Comet+ 2. I tabell 3 redovisas L som lagts ut 0,25 l/ha Tilt har ökat skörden något jämfört i fält med hög strobilurinresistens hos S.tritici. med om bara en axgångsbehandling gjordes L A och B, H-, K- och N-län: med 0,25 l/ha Comet + 0,25 l/ha Tilt. Lönsamheten har dock varit bättre för den rena ax- Mycket stora merskördar erhölls för samtliga bekämpningar i försöken i Bräkne Hoby och i gångsbehandlingen i samtliga försök utom på Vallby och i stort sett var alla behandlingar Öland. I Ölandsförsöket har en tidig behandling med 0,4 l/ha Tern i DC 32 följt av en ax- lönsamma. Båda försöken låg i sorten Marshal. I hallandsförsöket (Kris)och i försöket gångsbehandling med 0,25 l/ha Comet + 0,5 på Öland (Marshal) var skördeökningarna l/ha Tilt Top i DC 49-51, givit störst skördeökning och bästa lönsamhet. Ternbehandlingen måttliga och lönsamhet för bekämpning var mestadels svag. I hallandsförsöket är det bara tillsammans med fenpropimorfdelen (Forbel) en axgångsbehandling med 0,25 l/ha Comet i Tilt Top gav ca 800 kg/ha i merskörd, jämfört + 0,25 l/ha Tilt som lönat sig. med en behandling med 0,25 l/ha Comet + I genomsnitt för de fyra försöken har störst 0,5 l/ha Tilt i DC Detta tyder på att skördeökning uppmätts vid dubbelbehandling mjöldaggsbekämpningen haft stor betydelse med med preparatet Proline (ej reg.) i kombination med antingen Comet eller Stratego (ej effekt mot mjöldagg. De övriga 430 kg/ha i eftersom Tern och Forbel i stort sett bara har reg.). Första behandlingen utfördes i DC 37-skördeökning beror på bekämpning av svartpricksjukan, trots att angreppet av denna 39 och andra i DC 55. Resultaten tyder på att sena behandlingar varit något bättre än svamp var mycket litet. 101

4 Tabell 2. Svampförsök i höstvete L och L , Gamleby H-län och Stenstugu Gotland Behandling Dos Tidpunkt Skörd/merskörd Netto/merintäkt* l /kg /ha DC Gamleby (H) Stenstugu (I) Gamleby Stenstugu Marshal Gnejs Marshal Gnejs Obehandlat Amistar Duo 0, Comet+Tilt 0,25+0, Comet 0, Comet+Juventus 0,5+0, (-520) Comet+Juventus 0,5+0, (-150) (-310) Opera 1, (-390) Opera 1, (-370) Proline & Stratego 0,4 & 0,5 39, (-240) (-360) Comet+Proline 0,25+0, (-210) (-130) 2X Com+Pro 2 x 0,125+0,2 39, (-80) Comet+Juventus 0,25+0, (-30) CV% 2,8 2,3 PROB F1 LSD F1 0,0002 0, Tabell 3. Svampförsök i höstvete på fält med konstaterad strobilurinresistens hos svartpricksjuka, Smedby H-län 2004 Behandling Dos l/kg/ha Svartpricksjuka % Skörd/ Netto/ DC Blad 1 Blad 2 Blad 3 merskörd merintäkt* Obehandlat 0,25 1,50 5, Comet 0,25 0 0,45 3, Comet 0,5 0 0,08 2, Comet 0,75 0 0, Tilt Top 0,75 0 0,14 3, Juventus 0,75 0 0,01 3, (190) Proline 0,6 0 0,03 3, (440) Opus 0,75 0 0,76 1, (270) Amistar Duo+Tilt Top 0,31+ 0,44 0 0,03 2, Comet+Tilt Top 0,25 + 0,75 0 0, Comet+Juventus 0,25 + 0,75 0 0,01 2, (80) Comet+Proline 0,25 + 0, , (390) Comet+Opus 0,25 + 0, , (170) Opera 1,0 0 0,01 1, (0) Amistar Duo 0,5 0 0,35 4, Opera+Juventus 0,4 + 0,6 0 0,01 1, (-110) Opera+Opus 0,4 + 0, , (70) CV% 3,5 PROB F1 LSD F1 0,

5 Enligt graderingarna var stråknäckarangreppen relativt höga i försöken i Faurås (N), Vallby (H) och St Frö (H) (se under rubrik svampangrepp). I samtliga försök har behandling med 1l/ha Stereo i DC 32 minskat angreppet något. I St Frö på Öland bekämpades med 0,4 l/ha Proline i DC 32. Denna behandling har minskat stråknäckarangreppet till hälften. Det är vanligt att stråbaserna i höstvete på Öland är angripna av fusariumsvampar. Dessa svampar ger mörkfärgade stråbaser. Vid behandling med 0,4 l/ha Proline i DC32 minskade antalet mörkfärgade stråbaser betydligt. Behandling med 1 l/ha Stereo gav inte denna effekt. L på Gotland: Merskördarna för bekämpning var små och ingen av behandlingarna i försöket var lönsam. Förlusten blev mindre när låga doser användes. Tilt, Proline (ej reg.) och Juventus (ej reg.) förstärkte effekten av Comet. L i Gamleby, H-län: Merskördarna i försöket har varit små till måttliga och ingen av behandlingarna har lönat sig.dubbelbehandling med 0,125 l/ha Comet + 0,2 l/ha Proline (ej reg.) har givit högre skörd än enkelbehandling. Behandling med 0,5 l/ ha Comet + 0,5 l/ha Juventus (ej reg.) i DC 55 gav högre merskörd än samma behandling gjord i DC 37. L i Smedby, H-län: Merskördarna i försöket var måttliga till höga. När triazolerna (Tilt, Opus, Juventus och Proline) blandades med Comet ökade merskördarna främst för Tilt Top och i lägre grad för Proline (ej reg.), men inte för Juventus (ej reg.) och Opus (ej reg.). Högst merskörd gav behandling med 0,25 l/ha Comet + 0,6 l/ha Proline (ej reg.). Bästa lönsamhet av registrerade preparat gav behandling med 0,25 l/ha Comet + 0,75 l/ha Tilt Top. Trots den höga resistensnivån erhölls viss effekt på svartpricksjukan av ren Comet. Något bättre effekt erhölls för högre dos. Effekten av triazolerna var dock bättre, speciellt av Opus (ej reg.). När Comet blandades med triazolerna ökade effekten mot svampen. Störst mereffekt erhölls vid blandning med TiltTop som är den svagaste triazolen mot svartpricksjuka och minst mereffekt i blandning med Opus (ej reg.) som hittills är den starkaste triazolen mot denna svamp. Bästa totala effekt mot svampen erhölls av blandningen Comet + Opus (ej reg.) men behandlingen gav ändå inte högst merskörd. Tabell 4. Svampförsök i korn L , Vassmolösa (H-län) & Harplinge (N-län) 2004 Behandling Dos Skörd och merskörd l/kg/ha Vassmolösa Harplinge Medel Vassmolösa Harplinge Medel DC Otira Barke Obehandlat Comet+ Sportak 0,25+0, Amistar + Stereo 0,25+0, Stereo 0, Stereo 0, Acanto Prima 1, Comet Plus +Sportak 0,5+0, (320) (50) (190) Opera 0, (10) (-110) (-50) Proline 0, (130) (-40) (50) Stratego 0, (110) (-190) (-40) Stratego+Proline 0,4+0, (-80) (-180) (-130) CV% 2,1 3,7 2,5 Prob F1 0,0001 0,076 0,017 LSD F Netto och merintäkt* 103

6 Kornförsöken Tabell 5. Svampförsök i korn L , Gotland 2004 Försöksplaner De led som ingått i försöken framgår av tabell 4 och 5 på nästa sida. Angrepp, resultat och lönsamhet Resultaten av kornförsöken finns redovisade i tabell 4 och 5. Försöken i Vassmolösa och i Stenstugu på Gotland låg i sorten Otira medan försöket i Harplinge låg i sorten Barke. L , H- och N-län: Angreppen av kornets bladfläcksjuka var måttliga i Vassmolösa och mycket små i Harplinge. Merskördarna var måttliga till höga i Vassmolösa men små i Harplinge. I båda försöken gav behandling med 1,0 l/ha Acanto Prima (ej reg.) största merskörden. Av de nu registrerade preparaten hävdade sig Comet + Sportak och Amistar + Stereo bäst. I harplingeförsöket hävdade sig både halv och kvarts dos av Stereo också bra. I Vassmolösa nådde inte dessa led upp i nivå med övriga bekämpningar. Bästa lönsamhet i vassmolösaförsöket Behandling Dos Skörd/ Netto/ DC merskörd merintäkt* Obehandlat Comet+Sportak 0,25+0, Amistar + Stereo 0,25+0, Amistar+ Unix 0,3+0, Comet Plus + Sportak 0,5+0, (310) Proline 0, (320) Stratego+Proline 0,4+0, (310) CV% 4,3 PROB F1 0,0001 LSD F1 320 *) siffror inom parentes avser preparat som ej är registrerade i Sverige och där priset är antaget erhölls i år med kombinationerna Comet + Sportak och Amistar + Stereo. I Harplinge gav Stereo bästa lönsamhet. Det fanns ingen skillnad i lönsamhet mellan halv eller kvartsdos av Stereo i detta försök. L , Gotland: Försöket låg på myrjord. Angreppen av kornets bladfläcksjuka var kraftiga och merskördarna för bekämpning var höga. Störst skördeökning och bäst lönsamhet gav Amistar i kombination med Stereo eller Unix. 104