Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
|
|
- Björn Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Gräsmjöldagg i höstspannmål Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Andersson G. Ingår i... Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004 Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-57-SE
2 GRÄSMJÖLDAGG I HÖSTSPANNMÅL Gunnel Andersson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18, Kalmar E-post: gunnel.andersson@sjv.se Sammanfattning Under 2004 har angreppen av gräsmjöldagg i främst höstvete varit kraftiga. De största angreppen förekom i södra och sydöstra delarna av Sverige. Gräsmjöldaggens fysiologiska effekt på värdväxten är mycket väldokumenterad. Trots det är kunskapen om vilken skördepåverkan som ett mjöldaggsangrepp har i det enskilda fältet fortfarande bristfälliga. Utländska och svenska försök visar att mjöldaggen har en betydligt mindre påverkan på skörden än till exempel svartpricksjuka (Septoria tritic). Fungicidförsök i Sverige under 2004, inriktade på bekämpning av mjöldagg, visar mycket varierande resultat, från 100 till 800 kg/ha i skördeökning. För att hitta de fält där sjukdomen ger stora skördesänkningar behövs ytterligare undersökningar. Biologi gräsmjöldagg Gräsmjöldagg Blumeria graminis (Erysiphe graminis) förekommer i en rad olika forma specialis benämnda efter den art de angriper t.ex. vetemjöldagg B. graminis f.sp. tritici, kornmjöldagg B.graminis f.sp hordei. Varje forma specialis är dessutom uppdelade i en mängd fysiologiska raser eller patotyper. Raserna skiljer sig åt genom förmågan att angripa olika sorter inom respektive art. Svampen är en obligat parasit och kan bara leva på levande värdväxtvävnad. Gräsmjöldagg angriper värdväxtens alla ovanjordiska delar. Svampen är en ytligt sittande parasit och det är bara värdväxtens epidermisceller som invaderas. Övervintringen sker som levande mycel på övervintrande värdväxtplantor. Under våren bildas konidioforer i mycelet och från dessa bildas konidier i kedjor. Konidierna sprids med vinden till nya mottagliga plantor där de gror och penetrerar värdväxtens epidermisceller. I dessa bildar svampen ett sugorgan, ett haustorium, med vilken den hämtar näring ur växten. När haustoriet bildats forsätter mycelets tillväxt och nya epidermisceller invaderas. Så småningom syns detta som vita kollonier på värdväxtens yta. Beroende på temperatur och luftfuktighet tar en livscykel 5-10 dagar. Mycelet är från början vitt men blir så småningom gråvitt till brunt. Vid för svampen ogynnsamma betingelser bildas det små svarta fruktkroppar, kleistothecier, i mycelet. Kleistothecierna innehåller svampens sexuellt bildade sporer, så kallade ascosporer. Ascosporerna anses inte ha någon större betydelse för kornmjöldaggens spridning. Däremot tycks ascosporerna spela en större roll vid spridningen av vetemjöldagg (Obst 1993). Påverkan på värdväxten Förutom att växtens assimilerande bladyta minskar, så påverkas en rad olika funktioner. Växtens transpiration ökar och forskare har uppmätt att ett mjöldaggsinfekterat kornblad transpirerade 67 % mer vatten per ytenhet än ett friskt blad (Butler 1949). Detta beror huvudsakligen på att bladets skyddande kutikula påverkats av svampen, så att mer vatten avdunstar från bladytan. Den ökade transpirationen från den angripna bladytan förorsakar vattenstress i hela plantan, eftersom vattenflödet styrs till den infekterade vävnaden (Spencer 1978). Även bladets respiration ökar. Speciellt i den vävnad som ligger direkt under de invaderade epidermiscellerna. 18:1
3 Rottillväxten påverkas ofta mer än skottillväxten och Spencer (1978) refererar till försök där rottillväxten i korn minskat till 50%. Både rötternas längdtillväxt och förgrening minskade, liksom celldelningen i rotspetsarna. Angripna skott har ofta en lägre tillväxt, vilket leder till att ett angripet bestånd blir kortare. Plantor som infekteras i tidiga utvecklingsstadier bestockas mindre och ger därför färre antal axbärande skott per ytenhet. Vid bekämpning i bestockningsfasen i korn har antalet ax per ytenhet ökat med 20 % eller mer enligt försök refererade av Spencer (1978). Detta har inte kunnat visas lika tydligt i vete enligt samma författare. Antalet kärnor per ax kan också minska. Vid bekämpning har forskare kunnat visa att antalet kärnor per ax i både korn och vete ökat med ungefär 5 % (Spencer 1978). Även kärninlagringen påverkas och därmed tusenkornvikten. I bekämpningsförsök är det vanligt att kärnstorleken har ökat med mellan 5-10 % (Spencer 1978). Det finns dock försök i korn där fungicidbehandling orsakat minskad kärnstorlek, men detta beror troligen på den ökade konkurrensen som uppstod i beståndet, eftersom antalet ax per ytenhet ökade vid fungicidbehandlingen (Spencer 1978). Antalet ax per ytenhet påverkas av tidiga angrepp medan antalet kärnor per ax och tusenkornvikten i huvudsak påverkas av angrepp på flaggblad och för vete angrepp i axen. I höstkorn har man kunnat konstatera att vinterhärdigheten minskat vid mjöldaggsangrepp (Obst 1993). Även en rad andra faktorer påverkas till exempel hormonbalansen, men för ytterligare studier i ämnet hänvisas till The Powdery Mildews av D.M.Spencer, Academic Press Klimatets betydelse Mjöldagg har störst betydelse i tempererade områden och i torra områden med närhet till hav eller större insjöar som ger fuktiga nätter. Flera undersökningar visar att daggrika nätter har stor betydelse för mjöldaggens utveckling (Spencer 1978). Optimumtemperatur för både infektion och tillväxt av mjöldagg är relativt låg, mellan O C, men svampen kan utvecklas inom ett betydligt större temperaturintervall. I försök med korn har man visat att infektion kan ske vid 5 O C och sporgroning har konstaterats även vid temperaturer nära fryspunkten (Spencer 1978). Däremot upphör infektionsförmågan vid temperaturer runt +30 O C. Sporgroningen minskar eller förhindras helt vid denna temperatur. Optimal relativ luftfuktighet för sporbildning och sporgroning är 100 %, men sporerna kan gro vid relativ luftfuktighet ner mot 85 %. Fritt vatten är däremot direkt skadligt. Kraftigt regn förstör både mycel, konidioforer och sporer och det tar 3-5 dagar för svampen att komma upp i samma sporproduktion som före regnet (Spencer 1978). Regn behöver inte alltid vara skadligt. Under perioder med torrt väder kan kortare skurar höja både luftfuktigheten och fuktigheten i bestånden, vilket gynnar svampen. Mjöldaggens sporer både frigörs från mycelet och sprids med hjälp av vinden. Kraftig och byig vind gynnar därför svampens spridning. Växtnäringen påverkar Kväve är det växtnäringsämne som har störst påverkan på mjöldaggen ( Spencer 1978). Olesen et al (2002) visade att tidiga kvävegivor i höstvete på våren, ökar mjöldaggsangreppen och angreppen blir allvarligare vid högre givor än vid lägre. Man fann också att kvävehalten i bladen sjönk vid en delad kvävegiva och att lägre kvävehalter i bladen i DC 39 gav mindre allvarliga mjöldaggsangrepp på de tre översta bladen i vetet. Även andra växtnäringsämnen påverka mjöldaggen men uppgifterna går isär. Spencer (1978) fastslår dock att en planta i god växtnäringsbalans angrips mindre. Gödsling med mangan och kisel kan öka plantornas motståndskraft mot mjöldaggsangrepp.( Spencer 1978) 18:2
4 Sortskillnader Stora skillnader finns i sorternas mottaglighet för mjöldagg. Känsliga sorter angrips tidigare och kan påverkas mer, speciellt när de odlas på lättare jordar. Detta visar både växtskyddscentralernas veckograderingar i höstvetefälten och de öländska sortförsöken i höstvete Såtidpunkten har betydelse Tidigt sådd höstsäd angrips mer av mjöldagg på hösten men mindre på våren, jämfört med sent sådd höstsäd (Spencer 1978). Förklaringen tror man ligger i att bladen är känsligare för mjöldaggsangrepp på groddplantstadiet och att senare utvecklade bladen är mera motståndskraftiga. Tidigt sådda plantor befinner sig på våren i senare utvecklingsstadier och bladen har en större motståndskraft mot mjöldaggen när angrepp börjar uppträda. Bladen hos sent sådda plantor är däremot fortfarande i ett känsligt stadium på våren och kan lättare angripas. Mjöldaggens påverkan på skörden För hundra år sedan ansågs inte mjöldagg i stråsäd vara av större betydelse (Nilsson-Ehle 1906). Lundin (1997) menade att genom den ökade veteodlingen och framförallt genom de högre kvävegödslingsnivåerna så har mjöldaggen fått en större betydelse. Under 1969 och 1970 jämfördes en mjöldaggsresistent höstvetesort med en mottaglig sort vid Weibullsholms Växtförädlingsanstalt. Sorterna var likvärdiga när det gällde övriga egenskaper. Man kunde då konstatera att mjöldaggen sänkte skörden med 10-15% i den mottagliga sorten under år med kraftiga mjöldaggsangrepp (Lundin et al 1977) Spencer (1978) refererar olika undersökningar om mjöldaggens skördepåverkan. I de delar av Europa där mjöldaggen är ett problem har försök visat skördesänkningar på över 20 % i både korn, vete och havre. Medeltalet är dock betydligt lägre och undersökningar från England och Wales från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet visade på skördesänkningar i korn på mellan 6-14 % och i vete på mellan 2-5 %. I USA, Canada och Nya Zeeland har också skördesänkningar på % uppmätts men variationen är mycket stor. (Spencer 1978) I danska försök som genomfördes visade statistiska beräkningar att svartpricksjuka (S.tritici) förorsakade 5-9 gånger så stor skördesänkning som mjöldagg vid samma angreppsgrad (Olesen et al 2002). Under 2004 sammanställdes cirka 100 danska fungicidförsök i höstvete, där specifika mjöldaggspreparat och mera bredverkande preparat jämfördes (Nistrup Jörgensen et al 2004). Försöken utfördes mellan åren i höstvetesorter som var känsliga för både mjöldagg och S. tritici. Bekämpningarna gjordes i DC och Vid användande av mjöldaggsspecifika preparat kunde man konstatera att skördeökningarna varierade från 350 kg/ha till 1950 kg/ha. Medelskördeökningen var 570 kg/ha. När fungicider med bredare bekämpningseffekt användes, varierade skördeökningarna från 40 kg/ha till 3390 kg/ha, med en medelskördeökning på 1400 kg/ha. Merparten av den större skördeökningen kunde förklaras av bekämpningseffekten på S.tritici men också av en samtidig bekämpning av mjöldaggen. Författarna menar att en fungicidbehandling, oftast mot mjöldagg, i DC som regel ger små merskördar. Det är bättre att bekämpa mjöldaggen efter stadium DC 32 med en fungicid med ett bredare spektra, än med ett mjöldaggsspecifikt preparat. Man menar vidare att eftersom det kan förväntas stora angrepp av S.tritici under flertalet år ger denna strategi en säkrare lönsamhet i bekämpningarna. Försök som genomförts i Sverige under och 2004 ger inte samma entydiga bild som de danska. I ett av de svenska försöken från 2004, med vissa angrepp av mjöldagg och 18:3
5 där sena men kraftiga angrepp av S.tritici förekommit, stämmer bilden delvis överens med den danska, det vill säga skördeökningarna blir större när ett mera bredverkande preparat används i DC jämfört med användning av ett mindre bredverkande preparat i DC (tabell 1). I försök som genomförts på Öland 2004, där mjöldaggsangreppen har varit mycket kraftiga men angreppen av S.tritici varit små eller måttliga, har en behandling med ett mjöldaggspreparat i DC hävdat sig bättre än fungicider med en bredare verkan använda i DC ( tabell 2). I försöket ökade skörden med cirka 800 kg/ha vid en tidig mjöldaggsbekämpning. Under genomfördes försök med mjöldaggsbekämpning i höstvete på Öland. Tyvärr har många av försöken torkskadats och bara ett försök från 2003 kan visas (tabell 3). I försöket finns tendenser, dock ej signifikanta, till att tidig bekämpning av mjöldaggen ( DC30-31) givit högre skörd än bekämpning i DC 37. Mjöldaggen har inte kunnat kontrolleras helt i dessa båda led och vid slutgraderingen i DC 75 var angreppen större i det tidigt behandlade ledet än vid bekämpning i DC genomfördes två fungicidförsök i höstvete mot mjöldagg i Östra Sverige Försöken. Bekämpning sattes in i DC när angrepp hittades. Försöken gav kg/ha i skördeökning för behandling med ett mjöldaggspreparat, medan behandling med preparat med bredare verkan gav 620 kg/ha i skördeökning i medeltal. Mjöldaggen reducerades men kunde inte helt kontrolleras. I försöken förekom även mindre angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR). Tabell 1. Bekämpning av skadesvampar i höstvete L , Tomelilla Jordart i försöket mmh l Mo, ph 6,4 Sort Marshal Led Behandling Dos Tidpunkt Skörd Mer- Mjöldagg% Svartpricksjuka skörd bladytadc83 %bl.ytadc83 A Obehandlat ,5 B Stereo& Comet + TiltTop 1 & 0,2+0,4 32 & C Tern & Comet+Tilt Top 0,25 & 0,2+0,4 32 & ,25 10 D Tilt Top & Comet+Tilt Top 0,5 & 0,2+0,4 32 & E Stratego & Stratego 0,5 & 0,5 37 & ,75 12,5 F Proline & Stratego 0,4 &0,5 37 & ,75 9,5 G Proline & Proline 0,4 & 0,4 37 & ,5 7 H Amistar Duo 0, ,25 15 I Amistar Duo 0, ,5 16,25 J Amistar Duo & Am Duo 0,25 % 0,25 37 & ,5 16,25 K Amistar Duo & Am Duo 0,5 &0,5 37 & ,5 L Am Duo+ Unix & Am Duo 0,25+0,3 & 0,5 32 & ,75 15 M Stereo& Comet TiltTop 1,0 & 0,5+0,5 32 & ,75 10 N Tilt 250 EC+Tern+ Comet 0,15+0,2+0, ,5 15 O Com + Sportak & Com+Juv 0,25+0,25 & 0,5+0,5 32 & P Com + Tilt T & Com+Juv 0,25+0,25 & 0,5+0,5 32 & ,25 8 Q Opera & Opera 0,75 & 0,75 32 & ,5 5,5 R Opera 1, ,25 5,25 CV% 3,2 PROB F1 0,0001 LSD F :4
6 Tabell 2. Bekämpning av skadesvampar i höstvete Mörbylånga 2004 L A. Jordart i försöket nmh l Sa, ph 7,1 Sort Marshal Led Behandling Dos Tidpunkt Skörd Mer- Mer- Mjöldagg Tabell 3. Mjöldaggsbekämpning i höstvete Risinge Öland Sort Marshal Svartpricksjuka skörd intäkt % bl.yta 1+2 % bl.yta 1+2 A Obehandlat ,34 B Proline & Stratego 0,4 och 0,5 39, ,00 C Amistar Duo 0, ,33 1,67 D Com+TT & Com+Juv 0,25+0,25 och 0,5+0,5 32, ,33 1,67 E Comet+Juventus 0,5+0, ,33 F Comet+Juventus 0,5+0, ,33 2,00 G Opera &Opera 0,75 och 0,75 32, ,34 3,00 H Comet+Tilt 250 EC 0,25+0, ,33 I Comet+Proline 0,25+0, ,33 2,00 J 2X Com+Pro 0,125+0,2 och 0,125+0,2 39, ,33 1,33 K Stereo&Com+Tilt 250 EC 1,0 och 0,25+0,25 32, ,34 2,00 L Tern och Comet+Tilt Top 0,4 och 0,25+0,5 32, ,66 2,33 CV% 2,4 PROB F1 0,0003 LSD F1 440 Behandling Dos Tidpunkt Skörd Merskörd Merintäkt Mjöldagg Bladfläckar Obehandlat ,3 18,4 Amistar 0, ,3 12,5 Tern & Amistar 0,5 & 0,5 30 & ,3 4 Tern & Amistar 0,5 & 0,5 37 & ,5 2,8 Tern 3x 0,25 30,37, ,1 7,8 Tern & Tern+Amistar 2x0,25 & 0,25+0,5 30,37, ,1 2 CV% 2,7 PROB F1 0,002 LSD 350 Tabell 4. Mjöldaggsbekämpning i höstvete. Medeltal av två försök 2004 ÖSF L B Sorter Kosack och Olivin. Behandling Dos Tidpunkt Skörd Merskörd Mjöldagg % bl.yta bl1-3 DC Obehandlat Tern 0, Comet+Tilt Top 0,3+0, CV % 1,6 PROB F1 0,0479 LSD :5
7 Diskussion Mjöldaggen har olika stor betydelse i olika delar av landet, i olika områden och också på enskilda fält inom ett område. Det är en rad faktorer som påverkar detta och alla faktorer känner vi inte. Känsliga sorter odlade på lätta jordar ökar i allmänhet risken för allvarliga angrepp vilket visat sig på Öland I vissa fall har sorter som anses känsliga för mjöldagg använts i mjöldaggsförsök i andra delar av landet. Bekämpningar har gjorts vid optimala tidpunkter, men bekämpningarna har bara höjt skörden marginellt. Frågan man kan ställa är, har olika sorter olika stor förmåga att kompensera för de skador som mjöldaggen åstadkommer? Frågan är också om olika raser av mjöldagg varierar i aggressivitet? Hur mycket påverkar jordarten? Är det jordarten i sig eller är det mikroklimatet i bestånden som är olika på olika jordar och som påverkar svampen? Med kunskaper om svampens biologi och dess påverkan på värdväxtens fysiologi, och med kunskaper om andra faktorer såsom jordart, klimat och tidigare angrepp, kan man i vissa områden trots allt, ganska väl säga hur ett mjöldaggsangrepp kommer att påverka grödan. Ett sådant område är Öland. På följande sätt kan man försöka förklara mjöldaggens skördepåverkan i det området: På lättare jordar, det vill säga jordar med lägre lerhalter, ökar risken för allvarliga angrepp. På dessa jordar kommer ofta angreppen tidigt, redan i bestockningsfasen. Risken är då att växtens rotutveckling påverkas negativt och grödan får ett svagare rotsystem. Angreppen på bladen ökar växtens vattenbehov, eftersom transpirationen i sjuka blad ökar. I torra områden med små nederbörsmängder leder detta till skördesänkningar i grödan. Torkan får dock inte vara så långvarig att den hämmar mjöldaggens utveckling, utan det krävs kraftig daggbildning nattetid eller enstaka korta regnskurar som ökar fuktigheten i beståndet vilket gynnar svampen. I dessa fall är en tidig bekämpning av svampen oftast lönsam och försöken bekräftar att tidiga bekämpningar i DC är bättre än bekämpningar i DC 37. På tyngre jordar och på jordar med god vattenhållande förmåga kommer ofta angreppen något senare, kanske på grund av att temperaturen vid markytan är lägre tidigt på våren i dessa fält, vilket missgynnar svampen. Dessutom har ett mindre rotsystem troligen mindre betydelse för växten på dessa jordar eftersom vatten- och växtnäringstillgången oftast är bättre. Kanske kan detta vara en del av förklaringen till att angreppen av mjöldagg på bättre vetejordar sällan ger kraftiga skördesänkningar. På dessa jordar kan troligen den danska strategin tillämpas, det vill säga, mjöldaggen bekämpas samtidigt som andra mera skadliga bladfläcksvampar bekämpas. Första bekämpningen sätts då in efter stadium DC32 med ett preparat med bredare bekämpningseffekt. Litteratur Butler, E.J Plant Pathology Macmillan & Co.LTD London Lundin, P Den svenska växtförädlingens historia 150 Lundin, P. et al Mjöldagg på vete Växtskyddsrapporter Jordbruk Nistrup Jörgensen, L. et al th International Cereal Rust and Powdery Mildews Conference Abstract Olesen, J.E. et al Journal of Agricultural Science (2003) 140, 1-13 och Obst, A Krankenheiten und schädlinge des getreides Verlag Th.Mann Gelsenkirchenbuer Spencer, D.M The Powdery Mildews Academic Press :6
SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Läs merFUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Läs merVäxtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merFörfattare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs mer2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis
Höstvete - Slutangrepp brunrost och gulrost 1988-27 (DC 75) (VSC varningsfält Skåne, Blekinge, Halland) 27 Rostår Angripna blad, % 1 Växtskyddscentralen Alnarp 8 6 4 Brunrost Gulrost 2 88 89 9 91 92 93
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merVäxjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merFAKTABLAD OM VÄXTSKYDD
FAKTABLAD OM VÄXTSKYDD JORDBRUK 10 J GRÄSMJÖLDAGG Gräsmjöldagg som orsakas av Blumeria graminis (f.d. Erysiphe graminis) är en av de vanligaste och mest utbredda skadesvamparna på gräs i tempererade klimatområden.
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merDuPont. Talius lansering Talius. Fungicid. Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates DuPont.
Talius lansering 20170403 DuPont Talius Fungicid SM Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates. 2017 DuPont. Talius produktinformation Talius är: En ny aktiv subtsans:
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFinns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merSvampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merVäxjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merI tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Läs merFungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merVÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR
VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merVäxtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök
Läs merGULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se
GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Läs merSlutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Läs merSortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merVeckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Läs mer- Mjöldaggsbekämpning i stråsäd och behov av en ny aktiv substans på den svenska marknaden.
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Mjöldagg - Mjöldaggsbekämpning i stråsäd och behov av en ny aktiv substans på den svenska marknaden. Powdery mildew - Mildew control
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merFörsta året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merFungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merBibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merSvampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs mer