Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
|
|
- Viktor Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen, Skara Ingår i... Regional växtodlings- och växtskyddskonferens. Uddevalla jan 2006 Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker
2 SVAMPSJUKDOMAR I HAVRE Eva Mellqvist SJV Växtskyddscentralen Box 123, Skara E-post: eva.mellqvist@sjv.se Sammanfattning Kronrost och svartrost är de svampar som medverkar till störst skördeförluster i havre och är viktiga att bekämpa. Bekämpningar ger oftast stora skördeökningar och förbättringar av kvaliteten. Svampbekämpning i försök där endast havrens bladfläcksjuka förekommer har gett små eller måttliga skördeökningar, visar resultat från försök I försök 2005, då vädret var gynnsamt för utveckling av bladfläcksvampar blev merskördarna större. Låga doser ökade lönsamheten. Strobilurinerna, speciellt Comet har en fysiologisk effekt på havren, vilken påverkar skörden positivt även i låga doser. Den intressanta frågan är dock varför skördeökningen i vissa fält blir stor och i andra mindre. Inledning Havreodlingen har minskat något de senaste åren pga av sjunkande priser, men odlingen är fortfarande stor. Säsongen 2005 odlades ungefär en fjärdedel av den totala spannmålsarealen i Mellansverige med havre. Störst odling finns i Västra Götalands län där nästan ha havre odlades 2005, jämfört med ha höstvete i samma område (SJV, statistik ). De svampar som främst förekommer i havre är havrens bladfläcksjuka (Dreschslera avenae), brunfläcksjuka (Septoria), mjöldagg (Erysiphe graminis), kronrost (Puccinia coronata) och svartrost (Puccinia graminis). I regionala försök i Mellansverige har man sedan slutet av 1980-talet undersökt hur bekämpning av svampar i havren påverkat både skörd och kvalitet. Rostsvampar lönsamma att bekämpa Kronrost och svartrost är de svampar som medverkar till störst skördeförluster i havre och är viktiga att bekämpa, visar resultat från många av de regionala försök som legat i Mellansverige. Bekämpningar ger oftast stora skördeökningar och förbättring av kvaliteten, bl a rymdvikt. Kronrost och svartrost Kronrost trivs under varma och fuktiga förhållanden. Regelbunden dagg och temperaturer mellan 20 och 25 C är optimala betingelser för sporspridning (Cordsen Nielsen, G & Jensen, J, 1998). De allvarligaste angreppen blir när rostangreppen börjar tidigt, före och kring vippgång. Kronrost och svartrost har liknande livcykler och är båda värdväxlande. Svartrosten värdväxlar med berberisbusken (Berberis vulgaris) och kronrosten med getapel eller vägtorn (Rhamnus cathartica). Kronrosten lever under sommaren som sommarsporer, uredosporer, på havren. Längre fram på säsongen bildas vintersporer, teliosporer, runt sommarsporerna. Med all sannolikhet övervintarar kronrosten endast som teliosporer här i Sverige (Haegermark, 1988). I mellaneuropa däremot sker övervintring som uredosporer, vilka kan spridas över betydande avstånd med hjälp av vinden. Detta visar sig genom att angrepp av kronrost även förekommer i områden där getapel inte finns. Angrepp kräver värdväxt på nära håll Basidiesporer produceras på våren från de övervintrade teliosporena. Dessa infekterar närliggande getaplar och bildar där skålrostsporer, aciosporer, som i sin tur kan infektera
3 havren. Dessa aeciosporer, kan endast spridas över mindre avstånd, som längst upp emot 2,5 km. Basidiesporerna är också känsliga för långa transportavstånd och klarar sällan mer än ett par hundra meter från källan (Charlotte Elander, 2000). Stora problem med angrepp av kronrost kan uppstå om reducerad jordbearbetning tillämpas eftersom kronrostangripen havre ökar risken för att teliosporena blir kvar på markytan. Plöjs istället skörderesterna ner, reduceras mängden sporer (Charlotte Elander, Boel Pettersson, 2000). Effekt mot rostsvampar Under 1990-talet visade triazolen Tilt top i försök bra effekt mot svampsjukdomar i havre, inte minst rostsvamparna. I slutet av 1990-talet testades bekämpning med strobilurinen Amistar i de regionala havreförsöken. Preparatet visade sig dock ha sämre effekt mot rostsvamparna än Tilt top, men bättre effekt än Tilt top mot havrens bladfläcksjuka. Fr o m 2003 och framåt finns resultat från bekämpningar med strobilurinen Comet. Preparatet har visat sig ha bättre effekt mot kronrost än både Tilt top och Amistar, se tabell 1 och 2. Mot svartrost däremot visar Tilt top bäst effekt, se tabell 1-3. Tabell 1. Bekämpning av rostsjukdomar i havre L , Fem försök i Svea, ÖSF och FiV. Behandling DC 59 Behandling Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek. eff % Fransåker Yttersörby Hjälmarsh. Kölbäck Bolum medel 5 f kronrost svartrost Svea Svea ÖSF ÖSF FiV blad 1 internod 1 Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Tilt Top 0,8* Comet+Tilt top 0,5+0, Probv * * * * * LSD Sort Belinda Sang Svala Cilla Angrepp i obehandlat led 41% 69% *) Bolum 1,0 l/ha, Hjälmarsholm och Kölbäck 0,5 l/ha. Svampangrepp: Kronrost i alla försöken, svartrost i Sveaförsöken. Tabell 2. Bekämpning av rostsvampar i havre L , Fyra försök i ÖSF och FiV. Behandling i DC 59. Behandl. Dos Skörd och merskörd, kg/ha Rymdv. Stråst. Bek. eff % Hjälmarsh. Marstad St Berg Vilske Klev medel g/l, medel medel kronrost svartrost ÖSF ÖSF FiV FiV 4 förs. 4 förs. 4 f blad 2 internod 1 Obeh Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * *** * * ** ns LSD ,9 Sort Belinda Ivory Belinda Belinda Angrepp i obehandlat led 16 % 7 %
4 Stora skördeökningar och kvalitetesförbättringar Bekämpning mot rostsvampar ger ofta stora skördeökningar, se tabell 1-3. Vid allvarliga angrepp kan rymdvikten öka avsevärt för en bekämpning. I året försök ökar rymdvikten (Comet och Tilt top) i medeltal 23 g/l, jämfört med obehandlat, se tabell 2. Stråstyrkan påverkas också positivt. Tabell 3. Bekämpning av rostsjukdomar i havre L , Två försök i Svea. Behandling i DC 59. Behandling Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek. eff % Brunnby Golvsta medel 2 f svartrost Svea Svea internod 1 Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt top 0, Probv * ns LSD Sort Belinda Chantilly Angrepp i obehandlat led 29 % Svampangrepp: Endast angrepp av svartrost. Bekämpning av havrens bladfläcksjuka i område där rost inte förekommer I områden där rost inte förekommer t ex slätten i Skaraborg, visar resultat från svampbekämpning med Amistar och Tilt Top på små eller måttliga skördeökningar, se tabell 4. Även i fält med starka angrepp av havrens bladfläcksjuka gav bekämpning måttliga skördeökningar. Mjöldagg kan förekomma, framförallt på lättare jordar och täta bestånd, men allvarliga angrepp är sällsynta och behovet av bekämpning är litet. Höga doser i början Amistar som lanserades i slutet av 1990-talet visade sig vara effektivare mot bladfläcksjuka och ge högre merskördar än Tilt top. Doserna var dock för höga i början för att visa lönsamhet i försöken. Merskördarna för bekämpning med 0,5 l/ha Amistar gav i 15 försök i genomsnitt 250 kg/ha och för 0,2 kg Tilt gel 170 kg/ha, se tabell 5. Rymdvikterna ökade något. Resultat från försöken under denna period visar också att bekämpning i senare stadie (DC 55-61) har bättre effekt på bladfläcksvamparna än bekämpning i tidigt stadie (DC 37-39). Comet högre merskörd År 2003 kom Comet ut på marknaden och preparatet visade sig ge högre merskördar för en bekämpning än Amistar. Effekten är lika eller något bättre på havrens bladfläcksjuka. Åtta försök visar att bekämpning med Amistar 0,5 l/ha i medeltal ger en merskörd på 480 kg/ha och Comet en merskörd på 600 kg/ha. Rymdvikten ökade i medeltal 7-9 g/l, se tabell 5. Denna sammanställning visar ovanligt höga merskördar och rymdviktsökningar för en bekämpning mot havrens bladfläcksjuka, jämfört med andra år (Amistar och Tilt gel/tilt Top går att jämföra). Säsongen 2005 var en mycket nederbördsrik och gynnsam för bladfläcksvampar. Av de åtta försöken är sex från säsongen 2005.
5 Tabell 4. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L Sammanställning av merskördar från 25 försök i ÖSF och FiV, Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost) Behandl. Dos DC 2 f. ÖSF 4 f. FiV 4 f. ÖSF 3f. FiV 2f. ÖSF 2 f. FiV 2 f. FiV 4 f. FiV 2 f. ÖSF Skörd och merskörd i för en svampbekämpning, kg/ha Obeh Tilt gel 0, Tilt top 0,8/1, Tilt top 0, Amistar Amistar 0, Amistar 0, Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Comet 0, Tabell 5. L Merskördar och rymdviktsökning för svampbekämpning i havre. Medeltal från 23 försök i ÖSF och FiV, , Försök från tabell 4. Medeltal Medeltal Medeltal Medeltal 15 försök 8 försök 15 försök 8 försök Behandling Dos DC skörd och merskörd, kg/ha rymdvikt, g/l Obehandlat Tilt gel 0, Tilt top 0,8/1, Tilt top 0, Amistar 1 37 Amistar 0, Amistar 0, Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Comet 0, probv. *** *** ns ** LSD ,7 5,0 Höga merskördar för svampbekämpning 2005 Försommaren 2005 var nederbördsrik och svamptrycket högt. Angreppen av havrens bladfläcksjuka blev trots detta relativt måttliga i FiV-försöken. Angreppen blev i medeltal 7 % av ytan på blad 2, i början av augusti. I ÖSF s område däremot var angreppen 82 % ytan på blad 2. Trots detta var skördehöjningarna störst i FiV s område och det är svårt att förklara skördeökningarna med enbart effekt på svamp. Låga doser gav lönsamhet Skördeökningarna för en bekämpning med Comet 0,12 l/ha gav i medeltal i FiV s fyra försök knappt 600 kg/ha. Rymdvikten ökade med 10 g/l och det ekonomiska nettot blev drygt 200 kr/ha, se tabell 7. Denna låga dos var i medeltal den lönsammaste.
6 Tabell 6. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L , Sex försök i FiV och ÖSF. Behandling DC 59. Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost). Behaddl. Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek.eff.% Jung Skallmeja Kvänum Grästorp Fjugesta Söderkng. medel 6 f bladfl FiV FiV FiV FiV ÖSF ÖSF blad 2 Obeh Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * * ns * ns * LSD Sort Ivory Chantilly Belinda Belinda Ivory Sang Svampangrepp: Havrens bladfläcksjuka Angrepp i obeh led 32 % Tabell 7. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L , Fyra försök i FiV. Behandling DC 59. Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost). Behandling Dos Ekonomiskt netto, kr/ha Skörd, kg/ha Rymdvikt, g/l Jung Skallmeja Kvänum Grästorp medeltal medeltal medeltal 4 försök 4 försök 4 försök Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * ns ns * * * * LSD ,5 *) havrepris 0,80 kr/kg reducerat med 0,15 kr/kg för torkning, hantering och transport. Avdrag för rymdvikt enligt Lantmännens kvalitetsskala. Körkostnad 120 kr/ha, körskada 0,8 %. Preparatkostnad: Amistar 446 kr/l, Comet 547 kr/ha, Tilt top 258 kr/ha. Fysiologiska effekter Strobilurinernas fysiologiska effekter är kända. Denna sk förgrönande effekten graderades i årets försök någon vecka innan skörd. Vid gradering uppvisade Cometleden tydligast förgrönande effekt, som också iakttagits tidigare år. Det är halmen som är grönare. Kärnan däremot är mogen och vattenhalten påverkas lite. I årets försök skiljer det endast några tiondelar till en halv procentenhet i vattenhalt mellan obehandlat och Cometbehandlade led. I två försök skiljde det mer. Strobilurinerna har också en stråstärkande effekt. Störst effekt på stråstyrkan hade Comet i årets försök, se tabell 6. De fysiologiska effekterna påverkar skörden positivt, även vid låga doser visar både årets och förra årets försök. Den intressanta frågan är dock varför skördeökningen i vissa fält blir stor och i andra mindre. Referenser Cordsen Nielsen, G & Jensen, J Markens sygdomme og skadedyr. Elander, C & Pettersson, B Puccinia coronata Corda, kronrost på havre och gräs. Biologi och spridning i fält och under växthusförhållanden. Examensarbeten /seminarie-uppsatser - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Haegermark, U Kronrost i havre betydelse, bekämpningsstrategi. Medd. från södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU. Nr 33.
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merFinns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merSvampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merSKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Läs merHavre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Läs merHavre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Läs merVäxtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merHavre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Läs merSorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merHavre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merHavre. Sortbeskrivning
TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merVäxtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Läs mer2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis
Höstvete - Slutangrepp brunrost och gulrost 1988-27 (DC 75) (VSC varningsfält Skåne, Blekinge, Halland) 27 Rostår Angripna blad, % 1 Växtskyddscentralen Alnarp 8 6 4 Brunrost Gulrost 2 88 89 9 91 92 93
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merFörsta året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merBekämpning av insekter i vårsäd
Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merHavre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik
Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merBekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merTillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter
Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Frøavlskonferanse 25. november 2009, Hässleholm, Skåne Tilväxtreglering Godkända
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
Läs merTotalt var det 16 sorter i serien L7-212 som
SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Läs merDanska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö Barthold Feidenhans l, Planteproduktion Afdeling specialviden Program! Sjukdomar i dansk gräsfröproduktion Vad visar de danska fältförsöken?
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merVäxjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFörfattare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Läs merSDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Läs merJordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merSortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.
Läs merVeckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Läs merI tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merFungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merVäxtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Läs merFUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merSortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.
Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merL Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merVäxtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på
Läs merSortförsök i vårvete
Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merVårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna
Läs merVäxjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs mer