Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter
|
|
- Katarina Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Frøavlskonferanse 25. november 2009, Hässleholm, Skåne
2 Tilväxtreglering Godkända medel i Norge: - Moddus 250 EC, aktiv substans: trinexapacethyl (250 g/l) - Cycocel 750, aktiv substans : klormekvatklorid, CCC (750 g/l) (brukes med klebemiddel) - Cycocel Extra, aktiv substans : klormekvatklorid, CCC (460 g/l) (brukes med klebemiddel) Reglerar växternas sträckningsväxt. - reduserar liggsäd och ger bättre pollinering (bättre frösättning). - mer av växtens assimilater används till utveckling av frö (i stället för grönmassa) Bäst effekt av Cycocel när sträckningsväxten startar på våren (Z 31 - Z 32). Aktuell tidpunkt för behandling med Moddus är från Z 31 till begynnande axgång (Z 51) beroende av art. Moddus har den starkaste tillväxtreglerande effekten av de två medlen, och vill i många arter ge större skördeökningar än Cycocel under år med mycket liggsäd. Viktigt att behandla når grödan är i god tillväxt! Grödor som är stressade av torka, kyla, sjukdomar mm. bör inte tillväxtregleras.
3 Ängsgröe
4 Ängsgröe - tillväxtreglering Knut ängsgröe Sorter som odlas i Norge: - Fodersorter - Knut och Monopoly (70-80 cm höga) - Grönytesorter Ryss och Eva (lägre sorter, cm) Behovet av tillväxtreglering varierar mellan sorter och år. De låga grönytesorterna står som regel upp helt fram til tröskning (mindre behov av tillväxtreglering)
5 Tillväxtreglering i ängsgröesorten Ryss (låg grönytesort) Försöksplan: 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) 2 beh.tid., Z49 52 (vid beg. axgång) Led Preparat dos (l/ha) Prep. dos (l/ha) 1 Obehandlat 2 Cycocel 750 1,33 3 Cycocel 750 2,67 4 Moddus 0,3 5 Moddus 0,6 6 Moddus 0,3 7 Moddus 0,6 8 Cycocel 750 1,33 Moddus 0,3 9 Cycocel 750 2,67 Moddus 0,3 Kg/ha Medel, 1 fält (Ryss ängsgröe) Rel Ingen betydande liggsäd i fältet. Högst skörd i de obehandlade försöksrutorna
6 Tillväxtreglering i ängsgröesorten Ryss (låg grönytesort) Planthöjd Sen behandling med stor dos Moddus (0.6 l/ha) och kombinationen Cycocel + Moddus (led 7-9) gav signifikant lägre planthöjd än i det obehandlade ledet I medeltal reduserades planthöjden med procent.
7 Tillväxtreglering i ängsgröesorten Knut (fodersort) 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) 2 beh.tid., Z49 52 (vid beg. Axgång) % liggsäd vid blomning Skörd (3 fält ) Led Preparat dos(l/ha) Prep. dos (l/ha) Kg / ha Rel. 1 Obehandlat 2 Cycocel 750 1,33 3 Cycocel 750 2,67 4 Moddus 0,3 5 Moddus 0,6 6 Moddus 0,3 7 Moddus 0,6 8 Cycocel 750 1,33 Moddus 0,3 9 Cycocel 750 2,67 Moddus 0, Tillväxtreglering ger en tydlig positiv effekt på skörden. Moddus och Cycocel ger lika bra effekt. Lägsta dosen är ofta tillräcklig och mest lönsam. Tillväxtreglera när graset är i god tillväxt vid beg. sträckning (Z31), planthöjd cm. Cycocel och Moddus godkänt för användning i ängsgröe av sorten Knut i Norge sedan 2004.
8 Ny forsöksserie : Bör man tillsätta fungicider i samband med tillväxtreglering i ängsgröe? Vanliga svampsjukdomar i ängsgröe: Mjöldagg (Erysipe graminis sp.) Mjöldryga (Claviceps purpurea) Rost (Puccinia poae-nemoralis) Brunfläcksjuka (Drechslera poae) Snömögel
9 Mjöldagg i Knut ängsgröe Foto: John Ingar Øverland
10 Brunfläcksjuka i Knut ängsgröe Foto: Arne S. Svalastog
11 Försöksplan: Tillväxtreglering Svampbekämpning Led Preparat Dos (l pr ha) 1 Obehandlat 2 Cycocel 750 1) Cycocel 750 1) Moddus Moddus 0.60 Preparat Dos (l pr ha) Amistar Duo (aktiva substanser): Azoksystrobin (strobilurin) Propikonazol (triazol) 6 Amistar Duo 7 Cycocel Amistar Duo 8 Moddus 0.60 Amistar Duo ) Cycocel tillsatt klebemiddel (0,05 %) Samtliga led behandlades vid beg. sträckning
12 Resultat (medel av 3 försöksfält) Skördeökning vid svampbekämpning med Amistar Duo: -10%(bara Amistar Duo) - 11 % (tankblandning med Cycocel 750) - 9 % (tankblandning med Moddus)
13 Sammanfattning av båda försöksserierna: Tillväxtreglering vid beg. sträckning (Z 31) till Knut ängsgröe, (medel av 6 fält) Groningshastighet Grobarhet Kraftig tillväxtreglering (stor dos) kan försena frömogningen jämfört med obehandlade fält. Detta måste man ta hänsyn till för att undvika en reduktion av grobarheten.
14 Insektsbekämpning i ängsgröe Äldre ängsgröevallar drabbas ofta av vitaxkvalster (Siteroptes graminum). Skadan visar sig vid att vippan torkar in och får en vit färg kort tid efter axgång. Vanligt med rutinmässig insektsbekämpning i alla andra- och tredjeårsvallar av ängsgröe. (Inga försök med insektsbekämpning i ängsgröe) Använd pyretroid som innehållar organiska lösningsmedel, t ex Fastac eller Karate. Vanligt att tankblanda med Cycocel/Moddus vid begynnande sträckning (mitten av maj).
15 Slutsatser, ängsgröe Tillväxtreglering (fodersorter): Tillväxtreglering när grödan är i god tillväxt och planthöjden är cm. Liten dos Cycocel 750 (1.33 l/ha) eller Moddus (0.3 l/ha) är som regel tillräcklig och mest lönsamt. I förstaårsvallar med högt skördepotential kan dosen av Moddus ökas till 0.60 l/ha. Behandling med Moddus, speciellt höga doser, försenar frömogningen ett par dagar. Tillväxtreglering (grönytesorter): Normalt inte behov av tillväxtreglering. Svamp- och insektsbekämpning (både till foder och grönytesorter): Både i obehandlade och tillväxtreglerade frövallar vill svampbekämpning oftast vara lönsamt. Rekommendation i Norge (off-label): Amistar Duo Twin 0.8 l/ha (A-flaska) l/ha (Bflaska) (preparatet kommer i to separata flaskor) Mot insekter: äldre vallar behandlas med en pyretroid Både svamp- och insektsmedel tankblandas normalt med Moddus/Cycocel
16 Rödsvingel
17 Rödsvingel (Festuca rubra) Tre norska sorter Alla med långa utlöpare Leik : Högväxt, används i jordbruk och längs vägar Klett och Frigg : låga grönytesorter. -commutata Utan utlöpare -trichophylla Korta utlöpare -rubra Långa utlöpare
18 Skördepotentialet hos norska sorter av rödsvingel Fröskörd, kg/ha Sort Apelsvoll (4 fält) Landvik (5 fält) Leik Klett Frigg Hög sort med stort skördepotential Stort behov av tillväxtreglering. Låga sorter, med lågt skördepotential - något mindre behov av tillväxtreg. LSD 5%
19 Tillväxtreglering i rödsvingelsorten Leik (högväxt sort) 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) Led Preparat dos (l/ha) 2 beh.tid., Z44 52 (vid beg. axgång) % liggsäd vid blomning Fröskörd (2 fält i ) Prep. dos (l/ha) Kg / ha Rel. 1 Obehandlat 2 Cycocel 750 1,33 3 Cycocel 750 2,67 4 Moddus 0,3 5 Moddus 0,6 6 Moddus 0,3 7 Moddus 0,6 8 Cycocel 750 1,33 Moddus 0,3 9 Cycocel 750 2,67 Moddus 0, I Leik verkar det finnas en synergistisk effekt, så att de två preparaten ger bättre effekt när de används i kombination än ensamma (kan evt. göra en tankblanding).
20 Tillväxtreglering i rödsvingelsorten Klett (låg grönytesort) 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) Led Preparat dos (l/ha) 2 beh.tid., Z44 52 (vid beg. axgång) % liggsäd vid blomning Fröskörd (3 felt i ) Prep. dos (l/ha) Kg / ha Rel. 1 Usprøyta 2 Cycocel 750 1,33 3 Cycocel 750 2,67 4 Moddus 0,3 5 Moddus 0,6 6 Moddus 0,3 7 Moddus 0,6 8 Cycocel 750 1,33 Moddus 0,3 9 Cycocel 750 2,67 Moddus 0, I grönytesorterna är den positiva effekten av tillväxtreglering mindre, och vi kan klara oss med en behandling med Moddus (0.6 l/ha) vid begynnande axgång.
21 Klett rödsvingel är känslig för angrepp av rost
22 Bör man tillsätta bekämpningsmedel mot svampsjukdomar vid tillväxtreglering?
23 Försöksplan: 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) 2 beh.tid., Z44 52 (vid beg. axgång) Led Preparat dos (l/ha) Prep. dos (l/ha) 1 Usprøyta 2 Cycocel Amistar Duo Cycocel + Amistar Duo Amistar Duo (aktiva substanser): - Azoksystrobin (strobilurin) - Propikonazol (triazol) Försök utfört i de två grönytesorterna Klett och Frigg 5 Moddus Cycocel Moddus Amistar Duo 1.0 Moddus Cycocel 750+ Amistar Duo Moddus 0.30
24 Tillväxtreglering och svampbekämpning i Klett rödsvingel 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) 2 beh.tid., Z44 52 (vid beg. axgång) % svamp (Puccinia sp.) vid skörd Fröskörd (1 fält i 2005) Led Preparat dos (l/ha) Prep. dos (l/ha) Kg / ha Rel. 1 Usprøyta 2 Cycocel Amistar Duo Cycocel Amistar Duo Moddus Cycocel Moddus Amistar Duo 1.0 Moddus Cycocel Moddus 0.30 Amistar Duo Amistar Duo gav skördeökning när medlet användes ensamt (led 3) men inte särligt mycket tillsammans med Moddus vilket annars är rekommenderad strategi. Amistar Duo (propikonazol) har i sig en tillväxttreglerande effekt, spesielt tilsammans med CCC.
25 Vekstregulering og soppsprøyting til Frigg rødsvingel 1 beh.tid., Z31 (vid beg. sträckning) 2 beh.tid., Z44 52 (vid beg. axgång) % svampangrepp vid skörd Fröskörd (2 fält ) Led Preparat doe (l/ha) Prep. dos (l/ha) Kg / ha Rel. 1 Usprøyta 2 Cycocel Amistar Duo Cycocel Amistar Duo Moddus Cycocel Moddus Amistar Duo 1.0 Moddus Cycocel Moddus 0.30 Amistar Duo Ingen merskörd för svampbekämpning i tillväxtreglerade försöksrutor. Mot bakgrund av dessa två försök har man valt att inte söka off-label godkännande för Amistar Duo Twin i rödsvingel (behandling mot svampsjukdomar är därmed inte tillåtet).
26 Insektsbekämpning, rödsvingel Äldre frövallar angrips ofta av vitaxkvalster (Siteroptes graminum). Vanligt med rutinmässig bekämpning i alla andra- och tredjeårsvallar av rödsvingel (medel: Fastac eller Karate).
27 Slutsatser, rödsvingel I den högtväxande sorten Leik finns det en synergistisk effekt mellan Moddus och Cycocel. Rekommendation: 0,6 l/ha Cycocel 750 vid sträckning (Z31) + 0,3 l/ha Moddus vid axgång (Z51). I de lägre grönytesorterna Frigg och Klett rekommenderas 0,60 l/ha Moddus vid begynnande axgång. Förväntad skördeökning: % Tillsvidare rekommenderas inte bekämpning av svampsjukdomar i rödsvingel som tillväxtregleras. Rutinmässig bekämpning av vitaxkvalster i äldre frövallar av rödsvingel.
28 Engelskt rajgräs
29 Tillväxtreglering i olika sorter av rajgräs: I försök i två fält på Landvik testades tillväxtreglering med Cycocel 750 (2,50 l/ha) och Moddus (0,60 l/ha) i sträckningsfasen (Z 31). I medeltal för 12 sorter och 2 försök gav behandling med Cycocel och Moddus en skördeökning på 5 respektive 15 procent jämfört med obehandlade försöksrutor.
30 Tillväxtreglering i engelskt rajgräs försöksplan Försöks led Preparat Z 31 Dos l/ha Preparat Z 42 Dos l/ha 1 Obehandlat 2 Moddus Moddus Moddus Moddus Moddus Moddus 0.90
31 Tillväxtreglering i engelskt rajgräs Medel av fem fält Rekommenderad strategi: Tillväxtreglering med 0,60-0,90 l/ha Moddus 250 EC på flaggbladsstadiet (Z 42) beroende av väderförhållanden på behandlingstidpunkten
32 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Få erfarenheter från försök. Svampsjukdomar som mjöldagg och rost kan förekomme i frövallar av engelskt rajgräs, men inte varje år. Därför rekommenderas ingen fast strategi för bekämpning. I frövallar som skal skördas två eller tre år på lantbruk där man tidigare har haft problem med insektsangrepp, rekommenderas en behandling med en pyretroid som innehållar organiska lösningsmedel, t ex Fastac eller Karate. Rust i flerårig raigras
33 Rost i engelskt rajgräs Foto: Trygve S. Aamlid
34 Övervintringsskada i äldre frövall av engelskt rajgräs. Ny försöksserie påbörjat 2009: putsning och svampbekämpning på hösten
35 Hundäxing
36 Tillväxtreglering i hundäxing: Vid beg. sträckning (Z31) Vid axgång (Z49-55) Fröskörd Dos Dos Medel,3 försök Rel.tal Led Preparat l/ha Preparat l/ha (kg/ha) 3 försök I Obehandlat Cycocel Cycocel Moddus 250 EC Moddus 250 EC Moddus 250 EC Moddus 250 EC Cycocel Moddus 250 EC Cycocel Moddus 250 EC Cycocel og Moddus fungerade ungefär lika bra i hundäxing. Rekommendationen är att tillväxtreglera hundäxing med l/ha Cycocel 750 (+ klebemiddel) ved begynnande sträckning. Dessutom bör frodiga frövallar behandlas med Moddus (0.30 l/ha) vid axgång. Inga norska försök med bekämpning av insekter eller svampsjukdomar i hundäxing.
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö Barthold Feidenhans l, Planteproduktion Afdeling specialviden Program! Sjukdomar i dansk gräsfröproduktion Vad visar de danska fältförsöken?
Läs merUttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Läs merRÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merVal av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Läs merKålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merOrganiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)
Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merSKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merTillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det
Läs merFinns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merSvampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Läs merFaktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng
Tillväxtreglering Sedan flera år är det tillåtet att tillväxtreglera fler grödor än bara råg och gräsfrö. Men vid odling av grödor för avsalu finns flera olika kontrakt där behandling inte är tillåten.
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merSkördeteknik i vallfrö
Skördeteknik i vallfrö Denna presentation innehåller sammanställningar av försök och demonstrationer om skörd och skördeteknik i ängsgröe, rödsvingel, rajsvingel, rörsvingel, timotej, engelskt rajgräs,
Läs merMirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)
Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och
Läs merVilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?
Bekämpning av övervintringssvampar: Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga? Av Trygve S. Aamlid 1, Tatsiana Espevig 1 och Boel Sandström 2 1 Bioforsk
Läs merSvampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar
Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merpå golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?
Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel? Snömögel och fusarioser på golfgreener Av Trygve S. Aamlid1, Bioforsk Turfgrass Research Group, Norge,
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merL148165 SWED/12M 250 EC
L148165 SWED/12M 250 EC Användningsområde För stråförkortning i odlingar av råg. Behandlingen får ej ske senare än i flaggbladstadiet. För stråförkortning i odlingar av timotej och rödsvingel för utsäde.
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merFörsta året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Läs merTillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merSkorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron.
Skorv Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron. Monilia Fyra produkter med effekt på skorv. Candit och Delan WG har dessutom effekt på gloeosporium (lagringssjukdom).
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merBekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
Läs mer- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Läs mer- skörden blir bara bättre!
Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merFUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Läs merVALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
VALLFRÖ lyfter VALLFRÖ 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 1 Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare I din hand håller du just nu ett
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merSDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Läs merPrimo MAXX Verkningssätt
Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merTillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?
Läs merFungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merKorn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merKonsten att tillväxtreglera
Konsten att tillväxtreglera En guide för att tillväxtreglera vid rätt tidpunkt utifrån din grödas behov 1 2 3 Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och
Läs merNYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda
NYHET Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda TM Vi ger Sverige ett rejält försprång Nya möjligheter med Moddus 3 Moddus förbättrar grödan på flera sätt 4 Myter och sanningar
Läs merVårbehandling mot örtogräs i höstvete
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete Karin Jahr, Växtskyddscentralen Linköping Om försöken (FiV) Serien L5-300 avser bekämpning av örtogräs i höstvete på våren. Olika preparat, blandningar och doser har
Läs merinsekter Insecticide seed treatments in sugar beet
460 461-2014 Annual Report Betning mot insekter Insecticide seed treatments in sugar beet Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu +46 709 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) Højbygårdvej 14,
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merAgil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd.
Agil 100 EC Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd. Agil 100 EC Verkar snabbt och är enkel att applicera! Innehåll: 100 g/l propaquizafop Formulering: EC (Emulgerbart koncentrat) Registrerade grödor:
Läs merVallfrö ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Vallfrö 10 000 har bidragit till att skördenivån har ökat betydligt i nästan alla arter av vallfrö. Sverige är numera en världsledande
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merVäxjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merKemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,
KLAS ERIKSSON, Hushållningssällskapet i Kalmar Kemisk bekämpning av skräppa i vall L-8 och L-8, 2-22 Det fi nns effektiva behandlingar av skräppa i etablerad vall. Tidpunkt för behandling avgörande för
Läs mer