Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Transkript

1 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn och vårkorn. Ett försök med strategier mot svartpricksjuka i höstvete låg i Smedby strax väster om Kalmar och ett referensförsök i höstvete i Burs utanför Visby på Gotland. Höstkornförsöket låg i Skäggstäde utanför Visby och vårkornförsöken har legat i Harplinge i Halland och i Dune, Dalhem på Gotland. Växtodlingssäsongen 2016 Hösten 2015 var ännu en höst med temperaturer långt över det normala med undantag av oktober som bjöd på normala temperaturer. Under januari kom vintern och medeltemperaturen blev under den normala. För övrigt var medeltemperaturen under våren och sommaren långt över den normala (jämfört med medel från ). Det regnade betydligt mindre än normalt från december till mitten av maj. Runt den 15 maj fick delar av Kalmarområdet och Öland ca 30 mm regn, i vissa delar drygt dubbelt så mycket. Därefter följde 3 veckors torka. Från ca 10 juni föll regn med jämna mellanrum vilket medförde relativt goda skördar, utan allvarligare svampsjukdomar i Kalmarområdet och på mellersta Öland. Skillnaderna inom området var dock mycket stora och södra Öland liksom södra delarna av Kalmar län var mycket torkdrabbade. På Gotland var förhållandena likartade. Här kom det mindre regn än normalt från oktober till och med maj. Inte förrän runt den 10 juni kom det regn och angreppen av bladfläcksvampar i grödorna blev ännu mindre än de brukar vara, framförallt i höstvetet. I vårkornförsöken som ligger på mulljord och som därför sås relativt sent, förekom en hel del kornets bladfläcksjuka till följd av regnen under första halvan av juni. Även i Halland var det torrt under sommaren 2016 och kornförsöket i Harplinge drabbades av torkskador vilket ledde till att skörden i försöket kasserades. Värmen och de små nederbördsmängderna gjorde att insektsangreppen var större än normalt, förutom rapsbaggarna mot vilka i stort sett inga bekämpningar behövde göras. Rapsen gick i blom innan rapsbaggarna började flyga. Det förekom mer blygrå rapsvivel jämfört med tidigare år och i en del fall förekom en ökning av angreppen av skidgallmygga. En stor invasion av kålmal drabbade hela området, men angreppen var som allvarligast på Gotland. Svampangreppen i stråsädesgrödorna blev generellt små Torkan i april och halva maj medförde att angreppen av bladfläcksvampar kom sent och blev små till måttliga. Under juli månad uppträdde vetets bladfläcksjuka i många vetefält och även i fält med andra förfrukter än vete. Angreppen kom sent och hade mindre betydelse. Angreppen av rostsjukdomar var små, med något undantag av gulrost i enstaka vårvetefält, kornrost i enstaka hybridhöstkornfält och enstaka rågfält med brunrostangrepp. Merskördarna för svampbekämpning i försöken har därför varit varierande från måttliga merskördar i höstveteförsöket i Kalmar till mycket små i referensförsöket i höstvete på Gotland. Som vanligt var merskördarna för bekämpning i vårkorn på mulljord på Gotland stora. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Adama, Syngenta, och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Sverigeförsöken 2016 ANIMALIEBÄLTET 129

2 Lönsamhetsberäkningar 2016 inlösenpriser och kostnader I beräkningarna av det ekonomiska resultatet används normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs enligt följande: -2 kr/dt per % -enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än X och påslag när obeh är högre än X). 0,10 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i alla sädesslag oavsett kvalitet. 1,00 kr/dt per % -enhet avvikande stärkelsehalt i stärkelsevete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader. Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. För spannmål har Lantmännens spotpris använts, avrundat till hela tiotal kr/kg. Använda inlösenpriser: Kvarnvete 1,28 kr/kg, sprit-,stärkelse-och fodervete 1,25 kr/kg, maltkorn 1,41 kr/kg och foderkorn 1,07 kr/kg. Som preparatpriser har använts priser angivna av HS Skåne augusti För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 163 kr/ha samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Resultat Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka i höstvete (Tabell 2 och 3 ) H län: Kalmar (Torp), M län: 1 Kattarp (Brons), 2 Tomelilla (Julius), 3 Trelleborg (Praktik), Syftet med försöken var att studera olika behandlingsstrategier mot svartpricksjuka. För att renodla effekten av svartpricksjuka behandlades alla försök mot mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 l/ha+ Forbel 0,4 l/ha i stadium DC 31. Alla behandlingar förutom led 2, som behandlades i DC 47-51, var dubbelbehandlingar. Behandlingarna gjordes i DC och därefter i DC I de tre försöken i Skåne förekom små angrepp och skördeskillnaden gentemot obehandlat var inte statistiskt säker i något av försöken (tabell 2). I Kalmarförsöket förekom 16 % svartpricksjuka på bladnivå 1 i DC 85. Det förekom även ett mindre angrepp av brunrost (3,5% på bladnivå 1 i obehandlat led i DC 85). Flertalet försöksled med dubbelbehandlingar hade god effekt. En tendens till större merskördar gav behandlingar där något av de ännu inte registrerade SDHI preparaten Aviator Xpro och Elatus Era ingick(led 4, 10 och 12). Tabell 1. Förteckning över de produkter som ingår i försöken, förkortningar och aktiv substans. Produkter som inte är registrerade är markerade med kursiv stil. A = Amistar (azoxystrobin) Ac = Acanto (pikoxystrobin) Ar = Armure (difenokonazol+propikonazol) Avi = Aviator Xpro (bixafen+protiokonazol) B =Bell (boskalid+epoxikonazol) Br= Bravo (klortalonil) Ca = Cantus (boscalid) CP = Comet Pro (pyraklostrobin) D = Delaro (trifloxystrobin+protiokonazol) ElaE=Elatus Era(solatenol+protiokonazol) ElaP=Elatus Plus(solatenol+protiokonazol) F = Forbel (fenpropimorf) Fl = Flexity (metrafenon) Fo= Folpan (folpet) K = Kayak (cyprodinil) P = Proline (protiokonazol) St = Stereo (propikonazol + cyprodinil) SX = Siltra Xpro (bixafen+protiokonazol) T= Tilt 250 EC (propikonazol) Ta= Talius (proquinazid) 130 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2016

3 Tabell 2 Höstvete, L Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd. Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha H-län M-län M-län M-län Medeltal DC DC DC Kalmar Tomelilla Kattarp Trelleborg 3 försök Led Behandling Torp Julius Brons Praktik Skåne 1 Obehandlat d* 9090 a* 9380 a* 9760 a* 9410 a* 2 P+ T+CP 0,4+0,25+0,3 530 c 110 a 100 a 120 a 110 a 3 P+ Fo +CP & Ar 0,4+0,75+0,3 0,4 710 bc 250 a 40 a 150 a 150 a 4 Avi+CP& P 0,6+0,15 0,4 900 ab 440 a 180 a 550 a 390 a 5 SX +CP&P 0,5+0,15 0,4 740 abc 80 a 150 a 50 a 90 a 6 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 780 abc 60 a 130 a 220 a 140 a 7 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0, abc -140 a 290 a 90 a 80 a 8 P+Ac+Ta & Ar+Ac 0,4+0,25+0,25 0,4+0, bc -280 a 160 a 520 a 130 a 9 P+CP& Ar 0,4+0,3 0,4 820 abc -230 a 70 a 440 a 90 a 10 ElaE&Ar 0,6 0,4 970 ab -270 a 140 a 410 a 90 a 11 P+CP&ElaP+Ar 0,4+0,3 0,45+0, abc 50 a 240 a 460 a 250 a 12 P+CP&ElaE 0,4+0,3 0, a 650 a 90 a 680 a 470 a 13 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 850 ab -9 a 120 a 160 a 90 a 14 P+T+CP& P 0,4+0,25+0,3 0,4 690 bc -30 a 190 a 630 a 170 a CV% 1,792 4,471 2,632 5,143 2,18 LSD 320 ns ns ns 350 Svampangrepp i obehandlat: Mjöldagg DC 75 bl 3 1,7 Brunrost DC 85 bl 1 3,5 Svartpricksjuka DC 85 bl 1 16,4 4,7** 2,5** 5,6 **DC75 bl3 Sverigeförsöken 2016 ANIMALIEBÄLTET 131

4 Tabell 3 Höstvete, L Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd samt nettoberäkningar. Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha Nettomerintäkt kr/ha H-län Medeltal Foder Kvarn DC DC DC Kalmar Skåne Kalmar Skåne Led Behandling Torp 3 försök 3 försök 1 Obehandlat d* 9410 a* a* a* 2 P+ T+CP 0,4+0,25+0,3 530 c 110 a -12 a -494 b 3 P+ Fo +CP & Ar 0,4+0,75+0,3 0,4 710 bc 150 a -222 a -860 bc 4 Avi+CP& P 0,6+0,15 0,4 900 ab 390 a 5 SX +CP&P 0,5+0,15 0,4 740 abc 90 a 6 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 780 abc 140 a -158 a bc 7 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0, abc 80 a -97 a c 8 P+Ac+Ta & Ar+Ac 0,4+0,25+0,25 0,4+0, bc 130 a 9 P+CP& Ar 0,4+0,3 0,4 820 abc 90 a 5 a -830 bc 10 EEr&Ar 0,6 0,4 970 ab 90 a 11 P+CP&EPl+Ar 0,4+0,3 0,45+0, abc 250 a 12 P+CP&EEr 0,4+0,3 0, a 470 a 13 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 850 ab 90 a 54 a -900 bc 14 P+T+CP& P 0,4+0,25+0,3 0,4 690 bc 170 a -178 a -812 bc CV% 1,792 2,18 LSD 320 ns Svampangrepp i obehandlat: Brunrost DC 85 bl 1 3,5 Svartpricksjuka DC 85 bl 1 16,4 Grundskörden i Kalmarförsöket var hög, drygt kg/ha och merskörden för behandlingarna i försöket blev måttliga, som mest ca 1000 kg/ ha. En dubbelbehandling med 0,4 l/ha Proline + 0,25 l/ha Tilt + 0,3 l/ha CometPro i DC kompletterad med 0,4 l/ha Armure i DC (led 13) gav en något högre och statistiskt säker merskörd (+ 320 kg/ha)jämfört med enkelbehandlingen i DC (led 2). Inget av leden ökade dock nettointäkten jämfört med obehandlat. Inte heller övriga behandlingar påverkade nettointäkten positivt i årets försök men i de flesta av leden fick man tillbaks satsade pengar. I år har de skånska försöken medfört statistiskt säkra ekonomiska förluster för svampbekämpningarna. L Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. (Tabell 4) Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har tolv försök i serien L lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. Bara i ett av referensförsöken (Eke i R-län,Västergötland) erhölls statistiskt säkra merskördar för bekämpning av svampsjukdomar. Anledningen är den torra och varma våren och försommaren vilket ledde till små svampangrepp. I försöket i Eke i R-län registrerades 55 mm regn sista veckan i maj vilket troligen är orsaken till att detta försök gav utslag för svampbekämpningen. 132 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2016

5 Tabell 4 L Referensförsök i höstvete Gotland Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd,merskörd Svampangrepp % angr bladyta DC DC DC Burs, Visby kg/ha Mjöldagg Svartpricksjuka Julius bl 3 DC 83 bl 3 DC 83 1 Obehandlat a* 2 a* 5,9 a* 2 Prol+ ComPro 0,4+0,3 60 a 0,5 c 2 b 3 Prol+ ComPro 0,4+0,3-50 a 0,5 c 2,7 b 4 Prol+ Tilt 0,4+0,25 50 a 0,5 c 2,1 b 5 Prol+ComPro& Arm 0,4+0,3 0,4 400 a 0,5 c 0,5 c 6 Öppet led (obeh) -70 a 1,2 b 5 a CV 2,592 LSD ns Skördenivån i Gotlandsförsöket var hög, kg/ha i obehandlat. På grund av den ihållande torkan under våren och försommaren var svampangreppen mycket små i försöket, mjöldagg 2 % och svartpricksjuka 5,9 % angripen bladyta på bladnivå 3 i DC 83. Svampbekämpningarna gav inga säkra merskördar jämfört med obehandlat och försöket visar åter på att det är svårt att få lönsamhet för svampbekämpning i höstvete på Gotland. Svampbekämpning i höstkorn L Svampbekämpning i höstkorn (Tabell 5 och 6 ) I-län: Visby(Wootan), M-län: 1 Billesholm(Wootan), 2 Klågerup(Matros), R-län: Lidköping (Apropos) Försöksserien syftar till att belysa effekten av svampbekämpning i höstkorn och att hitta den mest optimala behandlingsstrategin. Fyra försök lades ut i serien, två i Skåne, ett på Gotland och ett i Västergötland. Som följd av den torra och varma väderleken var svampangreppen små i försöken och bara i försöket på Gotland och i Västergötland gav svampbekämpningen signifikanta merskördar. I försöket på Gotland förekom mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka och kornrost (3,1 % respektive 3% angripen bladyta på blad 2 DC 83) I försöket utanför Lidköping i Västergötland förekom angrepp av sköldfläcksjuka (12,3 % bl 2 DC 71). Svampbekämpningen hade god effekt i alla led, förutom den tidiga behandlingen med Tilt+ Forbel i DC 30/31(led 6) där svampeffekten var signifikant sämre. Led som behandlats vid två tillfällen och led, där de ännu inte registrerade SDHI-preparaten ingick, hade signifikant bättre effekt på kornets bladfläcksjuka. I försöken både på Gotland och i Västergötland gav behandlade led signifikanta merskördar jämfört med obehandlat. Undantaget är den tidiga behandlingen i DC (led 6) där skörden statistiskt sett var på samma nivå som obehandlat. Skörden i försöket på Gotland var hög, över 9000 kg/ha. Högst merskörd för svampbekämpningen gav led 4 och 5 där behandlingar gjordes vid två tillfällen dels i DC och dels i DC I leden där godkända preparat har använts har nettointäkter beräknats. Med dagens Sverigeförsöken 2016 ANIMALIEBÄLTET 133

6 Tabell 5 Höstkorn, L Svampbekämpning i höstkorn, skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha Nettomerintäkt kr/ha I-län R-län Medeltal DC DC DC Visby Lidköping M-län I -län R-län M-län 2 f Led Behandling Wootan Apropos 2 f 1 Obehandlat 9110 c* 6100 c* 6179 a* 9743 a 6531 ab 6618 a 2 Siltra Xpro+ Com Pro 0,5+0,2 840 a 480 a -62 a 3 Prol+ Com Pro 0,4+0,3 740 ab 450 a 186 a 370 a -41 ab -286 a 4 Delaro & Siltra Xpro 0,3 0, a 550 a 291 a 5 Flex+ Tilt+ Forbel & Prol+ComPro 0,25+0,125 +0,125 0,4+0, a 360 ab 105 a 400 a -534 b -907 a 6 Tilt+Forbel 0,25+0, bc 60 bc -81 a 56 a -246 ab -335 a CV% 3,721 3,716 3,36 LSD ns Svampangrepp i obehandlat: Kornrost (bl 2 DC 83) 3,0 Kornets bl. fl. sj. (bl 2 DC 83) 3,1 Sköldfläcksjuka (bl 2 DC 71) 12,3 avräkningspriser har inte bekämpningen i något av de fyra försöken medfört ett statistiskt säkert ökat netto jämfört med obehandlat. I försöket på Gotland, med en hög grundskörd, var dock ökningen av nettointäkterna för bekämpningarna relativt stora, men inte tillräckligt stora för att vara statistiskt säkert högre, jämfört med obehandlat. Svampbekämpning i vårkorn L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i Sydsverige (Tabell 7 och 8) N län: Harplinge (Propino, skörd kasserad); M län: 1 Kävlinge (Quench), 2 Löderup (Propino); I län: Dalhem (Propino) (mulljord) Syftet med försöksserien har varit att undersöka olika bekämpningsstragegier mot svampsjukdomar i vårkorn. I Gotlandsförsöket, som låg på mulljord, förekom både ett något större angrepp av kornets Tabell 6 Höstkorn, L Effekt av svampbekämpningen. Svampangrepp % ang bladyta Visby Lidköping Kornrost Kornets bl fl sj Sköldfläcksjuka bl 2 bl 2 bl 2 Led Behandling DC 83 DC 83 DC 71 1 Obehandlat 3 a* 3,1 a* 12,3 a* 2 Siltra Xpro+ Com Pro DC ,5 c 0,1 c 3,4 b 3 Prol+ Com Pro DC ,5 c 0,3 b 2,8 b 4 Delaro & Siltra Xpro ,5 c 0,1 c 2,5 b Flex+ Tilt+ Forb DC 30-31& 5 Prol+ ComPro DC ,5 c 0,1 c 2,1 b 6 Tilt+Forbel DC ,4 b 2,1 a 9,1 a 134 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2016

7 bladfläcksjuka och angrepp av Ramularia. Även i försöket i Halland förekom kornets bladfläcksjuka och Ramularia, men i lägre nivåer jämfört med försöket på Gotland. I försöken i Löderup och Harplinge fanns mindre angrepp av kornrost. I Löderupsförsöket förekom även mindre angrepp av mjöldagg, liksom mindre angrepp av sköldfläcksjuka. Svampangreppen i försöket i Kävlinge var mycket små. Jämfört med obehandlat led gav led med svampbekämpning signifikant högre skörd i försöket på Gotland. Dock var merskördarna för behandling lägre jämfört med i liknande försök på Gotland Högst merskördar gav led som behandlades två respektive tre gånger (led 10 och 11) och de led där en enkelbehandling gjordes med preparat där de nya, ännu inte godkända, SDHIpreparaten ingick (led 2 och 3). Den högre dosen av Proline+ Comet Pro (led 4) ökade inte skördeutbytet mer än den lägre dosen ( led 7). Den lägre dosen hade dock en tendens till att ha något sämre bekämpningseffekt på kornets bladfläcksjuka. Vid samma bekämpningar i 2015 års försök gav den högre dosen en tendens till något högre merskörd, men skillnaden var inte signifikant. De låga merskördarna för svampbekämpningarna i de skånska försöken kan förklaras med att sjukdomsangreppen i de två försöken var små. I försöket i Löderup var dock skördarna för alla behandlade led signifikant större jämfört med obehandlat led, medan skördarna i behandlade led i Kävlinge inte var högre än i obehandlat led enligt statistiken. I försöken där angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom hade SDHI-produkterna Siltra Xpro och Elatus Era (ej registrerade) god effekt. Även mot Ramularia hade dessa preparat bra effekt. Tidigare års erfarenheter har visat att även en sen behandling med Proline har haft god effekt mot Ramularia. I led 11 är det troligen den sena Prolinebehandlingen som bidragit mest till den goda effekten på Ramularia. I led 9 förekommer också en sen behandling med Proline. Dock verkar dosen varit något för låg i detta led för att en bra effekt på Ramularia skulle uppnås. Alla behandlingar hade god effekt på kornrosten. Angreppen av kornrost var dock överlag små. I det gotländska försöket erhölls nettomerintäkter för bekämpning på mellan kr/ha medan bekämpningarna i de skånska försöken i genomsnitt inte ökade nettomerintäkten alls detta år. Sverigeförsöken 2016 ANIMALIEBÄLTET 135

8 Tabell 7 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i Sydsverige skörd/merskörd och nettoberäkningar. Skörd/merskörd kg/ha Nettomerintäkt Dos kg,l/ha DC I-län M-län Medel 2 f kr/ha Dalhem Kävlinge Löderup M-län Dalhem Medeltal Led DC DC DC Propino Quench Propino I-län M-län 2f 1 Obehandlat 6130 e* 5600 a* 8360 c* 6980 b* 8495b* 9793 ab* 2 Siltra Xpro+Comet Pro 0,5+0, abc 410 a 520 ab 465 a 3 Elatus Era 0, abcd 280 a 670 ab 480 a 4 Proline+ Comet Pro 0,4+0, bcd 230 a 490 ab 360 a 1143 a -1 ab 5 Proline + Comet Pro 0,2+0, bcd 80 a 510 ab 296 a 1246 a -73 ab 6 Folpan+Proline+Mirador 1,0+0,4+0,3 910 cd 170 a 500 ab 334 a 876 a -212 ab 7 Proline+CometPro 0,2+0, bcd 180 a 390 b 286 a 1272 a 70 a 8 Proline+Kayak+Comet Pro 0,2+0,4+0, d 400 a 600 ab 498 a 939 a 223 a 9 Proline +Comet Pro 0,2+0, d 200 a 560 ab 380 a 1097 a 141 a 10 Delaro & SiltraXpro 0,3 0, a 320 a 740 a 528 a 11 Flexity&Proline+CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0, ab 260 a 580 ab 421 a 1064 a -498 b CV% 3,627 4,133 2,522 1,29 LSD 370 ns Svampangrepp i obehandlat: Mjöldagg (DC 75 bl 3) 5 Kornets bladfläcksjuka (DC 83 bl 2) 19,8 1*** Kornrost(DC 75 bl 3) 0,2** 4 Sköldfläcksjuka (DC 75 bl 3) 1,1 Ramularia (DC 83 bl1) 20,8 ** DC85 bl2 *** DC75 bl 3 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn (Tabell 9 och figur 1) M län: 1Trelleborg (Quench), 2 Klagstorp (Propino); I län: Dalhem (Propino)(mulljord) Syftet med försöksserien är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och att följa eventuella effektförändringar av preparaten mellan åren. I de två skånska försöken blev slutangreppen av kornrost kraftiga, framförallt i försöket i Trelleborg. I försöket på Gotland fanns kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Ramularia förekom i alla tre försöken, med något större angrepp i Gotlandsförsöket. I försöket i Klagstorp förekom mjöldagg tidigt i den mottagliga sorten Propino. Det torra vädret medförde dock att angreppen inte utvecklades så kraftigt. 136 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2016

9 Tabell 8 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i Sydsverige, behandlingseffekter. Svampsjukdomar % angripen bladyta Kornets bl fl sj Kornrost Ramularia Dos kg,l/ha DC I-län N-län M-län N-län I-län N-län Dalhem Harplinge Löderup Harplinge Dalhem Harplinge Led DC DC DC Propino Propino Propino Propino Propino Propino 1 Obehandlat 19,8 a* 8,4 a* 4 a* 3,9 a* 16,1 a* 2,7 a* 2 Siltra Xpro+Comet Pro 0,5+0,2 2 d 0,8 d 0 b 0,5 c 0,5 d 1 b 3 Elatus Era 0,6 4,5 c 1,4 bcd 0 b 0,6 c 0,5 d 1 b 4 Proline+ Comet Pro 0,4+0,3 11 b 1,4 bcd 0 b 0,5 c 8,9 bc 1 b 5 Proline + Comet Pro 0,2+0,6 7,6 bc 2,1 bc 0 b 0,5 c 12,3 ab 1,7 ab 6 Folpan+Proline+Mirador 1,0+0,4+0,3 10,5 b 2 bcd 0 b 0,6 c 8 c 1,7 ab 7 Proline+CometPro 0,2+0,15 13,9 ab 1,3 cd 0 b 0,5 c 13,6 a 1,7 ab 8 Proline+Kayak+Comet Pro 0,2+0,4+0,15 12,6 ab 3,2 b 0 b 1,1 b 14,6 a 1,6 ab 9 Proline +Comet Pro 0,2+0,15 10,4 b 1,3 cd 0 b 0,5 c 8,5 c 1,2 b 10 Delaro & SiltraXpro 0,3 0,5 1,2 d 1 cd 0 b 0,5 c 0,5 d 1,6 ab 11 Flexity&Proline+CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0,3 8,4 bc 2 bcd 0 b 0,5 c 0,5 d 1,4 b Bäst effekt på kornrosten, hade de icke registrerade SDHI-produkterna (Elatus Era och Siltra Xpro), följt av strobilurinerna (Acanto, Amistar och Comet Pro) och därefter Proline. Preparaten Stereo och Kayak hade däremot betydligt sämre effekt. På kornets bladfläcksjuka hade Elatus Era och Siltra Xpro mycket god effekt följt av Acanto, Amistar och Comet Pro. Därefter följer Proline. Kayak och Stereo som hade sämst effekt. Mot Ramularia hade SDHI-produkterna bäst effekt medan effekten av övriga preparat var svag. Alla behandlingar i Klagstorpsförsöket hade säkra effekter på mjöldagg jämfört med obehandlat led. Angreppen i de skånska försöken kom sent och merskördarna för bekämpning blev relativt små kg/ha, detta trots att angreppen av kornrost var relativt kraftiga vid slutgraderingen. I försöket på Gotland fanns inga signifikanta skillnader i skörd mellan behandlade och obehandlat led. I figur 1 visas de olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka och kornrost i försöket på Gotland. Sverigeförsöken 2016 ANIMALIEBÄLTET 137

10 Tabell 9 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha samt sjukdomsangrepp (% angripen bladyta) Skörd /merskörd Angr bladyta (%) kg/ha Kornets bl fl sj Ramularia Kornrost Mjöldagg I-län M-län I-län I-län M-län M-län M-län Dos (kg, l /ha) Dalhem Trelleborg Klagstorp Dalhem Dalhem Medel 2 f Medel 2 f Klagstorp Led Behandling DC Propino Quench Propino bl2 DC 83 bl2 DC 83 bl 2 DC81 bl2 DC81 bl3 DC 75 1 Obehandlat 5830a* 7940 c* 6960 cd* 14,3 a* 12,1 a* 4,6 a* 26,6 a* 9 a* 2 Acanto 0,5 270 a 470 ab -50 d 0,9 cd 9,5 a 4,1 ab 1,5 c 4,7 bc 3 Amistar 0,5 240 a 580 a 140 bcd 2,2 bc 12,6 a 3,5 abc 1,6 c 5,9 b 4 CometPro 0, a 370 ab 130 bcd 2,3 bc 10,5 a 3,7 abc 1,5 c 4,7 bc 5 Elatus Era 0,5 310 a 520 ab 440 a 0,5 d 0,5 b 2,2 c 0,5 c 3,3 d 6 Kayak 0,75 90 a 190 bc 230 abc 7,9 ab 14,6 a 4 ab 15,8 b 3,2 d 7 Proline 0,4 210 a 440 ab 360 abc 4,5 ab 9,5 a 3,6 abc 3,8 c 3,9 cd 8 Siltra Xpro 0,5 110 a 620 a 430 a 0,5 d 0,7 b 2,8 bc 0,6 c 1,7 e 9 Stereo 0, a 320 abc 110 bcd 8 ab 11,1 a 4 bc 13,7 bc 4,2 bcd CV% 5,268 2,675 2,618 LSD ns L Fungicider i vårkorn Dalhem I-län 2016, % angripen bladyta Kornrost 2 f Kornets bl fl sj Obehandlat Stereo Kayak Proline CometPro Amistar Acanto Siltra Xpro Elatus Era Figur 1. L behandlingseffekter av olika preparat i vårkorn. % angripen bladyta Dalhem Gotland ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2016