Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014

Transkript

1 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014 Under 2014 har fungicidförsök utförts i höstvete, vårkorn och höstraps. Ett höstveteförsök med strategier mot mjöldagg var placerat i Vickleby på Öland. Tyvärr utvecklades inte mjöldaggen i försöket på grund av torka. Försöket skördades därför inte. Ett försök med strategier mot svartpricksjuka låg i Läckeby strax norr om Kalmar och ett referensförsök utanför Visby på Gotland. Vårkornförsöken har legat utanför Falkenberg i Halland och i Romakloster på Gotland och försöket med bekämpning av Phoma (torröta) i höstraps har även det legat i Romakloster på Gotland. Växtodlingssäsongen 2014 September 2013 var torrare och något svalare än normalt i hela området. Resten av hösten 2013 och vintern och våren 2014 var mycket milda med medeltemperaturer långt över det normala, vilket resulterade i en mycket tidig utveckling av höstgrödorna på våren. Under hösten, vintern och fram till och med april 2014 kom mindre nederbörd än vanligt i de östra delarna, medan mer regn än normalt föll i maj, juni, juli och augusti. Detta resulterade i mycket goda skördar i stora delar av området. Regnet kom dock mycket ojämnt och det förekom lokalt områden med besvärande 134 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

2 Tabell 1. Förteckning över de produkter som ingår i försöken, förkortningar och aktiv substans. Produkter som inte är registrerade är markerade med kursiv stil. A = Amistar (azoxystrobin) Ac = Acanto (pikoxystrobin) Ar = Armure (difenokonazol+propikonazol) Avi = Aviator Xpro (bixafen+protiokonazol) B =Bell (boskalid+epoxikonazol) Bu = Bumper (propikonazol) Ca = Cantus C/CP = Comet/Comet Pro (pyraklostrobin) D = Delaro F = Forbel (fenpropimorf) Fl = Flexity (metrafenon) Fo= Folpan (folpet) Fol = Folicur (tebukonazol) J = Jenton (pyraklostrobin + fenpropimorf) K = Kayak (cyprodinil) Mi = Mirador (azoxystrobin) P = Proline (protiokonazol) Sp = Sportak (prokloraz) St = Stereo (propikonazol + cyprodinil) SX = Siltra Xpro (bixafen+protiokonazol) T= Tilt 250 EC (propikonazol) Te = Tern (fenpropidin) torka. Sådana områden var till exempel norra respektive södra delarna av Öland, sydöstra delarna av Småland och nordöstra delarna av Blekinge liksom vissa delar av Gotland. Medeltemperaturen var lägre än normalt i hela området under juni månad, men betydligt högre än normalt i juli. De höga julitemperaturerna i kombination med en period från ca 15 juli och tre veckor framåt med mycket små nederbördsmängder förorsakade på många håll brådmognad, speciell t i fält med vårspannmål som såtts sent. Ovanligt kraftiga sjukdomsangrepp Angreppen av svartpricksjuka i höstvetet och kornets bladfläcksjuka i kornet var ovanligt kraftiga under säsongen I känsliga sorter av höstvete och rågvete förekom även kraftiga angrepp av gulrost och i viss mån även i vårvetet. Även angreppen av sköldfläcksjuka i rågen var ovanligt kraftiga säsongen Merskördarna för svampbekämpning i försöken har varit varierande från måttliga merskördar i referensförsöket i höstvete på Gotland till mycket stora merskördar i kornförsöken på mulljorden på Gotland. Förutom Animaliebältet har BASF, BayerCrop Science, Du Pont, Makhteshim Agan (Adama), Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar 2014 inlösenpriser och kostnader I beräkningarna av det ekonomiska resultatet används normaliserade kvalitetsreglering ar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs enligt följande: -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete, råg, spritvete och foderkorn 1,00 kr/dt per % -enhet avvikande stärkelsehalt i stärkelsevete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. För spannmål har Lantmännens spotpris använts, avrundat till hela tiotal kr/ dt. Använda inlösenpriser: Kvarnvete och sprit/ stärkelsevete 1,26 kr/kg, fodervete 1,18 kr/kg, maltkorn 1,36 kr/kg och foderkorn 1,06 kr/kg. Som preparatpriser har använts priser angiv na av HIR-Malmöhus augusti För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnade n Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 135

3 L Angrepp av svartpricksjuka efter behandling med olika preparatkombinationer, Läckeby Kalmar 2014 Behandlingsled Obeh P+ CP P+Bu & P+Bu P+ Fo& P+Bu P+Sp+CP & P P+CP& Ar P+CP& P P & Ac+Ar P+CP& P P+Sp+CP & P P+Sp& P P+Sp+CP & P+CP Ac+T &Ac+P P+T+CP & P Avi & P SX &P 23, % angripen bladyta blad 2 DC73 DC DC & Figur 1. Svartpricksjuka Läckeby, Kalmar. för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 163 kr/ha samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Resultat Svampförsök höstvete L Strategier i höstvete mot svartpricksjuka (Tabell 2, Fig 1) H län: Kalmar (Opus), M län: 1 Anderslöv (Ellvis), 2 Tomelilla (Ellvis) Syftet med försöken var att studera olika behandlingsstrategier mot svartpricksjuka. För att renodla effekten av svartpricksjuka behandlades alla försök mot mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 l/ha+ Forbel 0,4 l/ha i DC 31. Alla behandlingar förutom led 2 var dubbelbehandlingar. Behandlingarna gjordes i DC och därefter i DC Här nedan redovisas försöket i Kalmar och medeltal av två av de tre försöken från Skåne. Angreppen i de skånska försöken var små och skördenivån var hög. Merskördarna för bekämpning blev små till måttliga och bara i enstaka led fanns en säker skillnad mellan behandlat och obehandlat led. Inget led var lönsamt. I försöket i Kalmar var angreppen kraftiga men utvecklades relativt sent och merskördarna för bekämpning blev måttliga trots det kraftiga angreppet. En engångsbehandling i DC med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ha Comet Pro gav i år en otillräcklig effekt och en låg merskörd. Behandlingen var därmed inte lönsam(led 2). Flertalet försöksled med dubbelbehandlingar hade god effekt, men inga skillnader går att se mellan leden. En tendens till större merskördar gav behandlingar med de nya, ännu ej registrerade, SDHI-preparaten Aviator Xpro och Siltra Xpro. Även led med blandning av Proline + Sportak + Comet Pro i DC 37 gav tendens till större merskörd. 136 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

4 Tabell 2 Höstvete, L Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Skörd och merskörd kg/ha Dos, kg,l/ha H-län M-län Netto merintäkt Led Behandling DC Kalmar Medeltal 2 f Kalmar Opus Ellvis kr/ha 1 Obehandlat 9390 f 9860 c 2 P+ CP 0,4+0,3 330 ef 240 bc Avi & P 0,6 0, a 460 abc 4 SX &P 0,5 0, ab 670 ab 5 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 610 cde 460 abc P+CP& Ar 0,4+0,3 0,4 890 abcd 490 abc P+CP& P 0,4+0,3 0,4 890 abcd 490 abc P+CP& P 0,4+0,3 0,6 750 bcde 830 a P+Bu & P+Bu 0,2+0,2 0,2+0, def 300 bc P+ Fo& P+Bu 0,25+1,0 0,4+0, ef 360 abc 11 Ac+T &Ac+P 0,2+0,4 0,25+0,4 750 bcde 310 bc P & Ac+Ar 0,4 0,25+0,4 920 abcd 420 abc P+Sp+CP & P 0,2+0,5+0,3 0, abc 390 abc P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0, ab 640 ab P+T+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 910 abcd 370 abc P+Sp+CP & P+CP 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 640 bcde 440 abc -255 CV% 3,46 1,27 Probv 0,0001 0,004 0,713 LSD ns Svampangrepp i obehandlat: Svartpricksjuka DC 73 bl 2 23,75 Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 137

5 Tabell 3 L Referensförsök i höstvete Gotland 2014 Dos l,kg/ha Skörd/merskörd DC kg/ha Nettomerintäkt Visby 2014 Kr/ha Led Julius 1 Obehandlat 7700 c* 2 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 330 b Proline + Comet Pro 0,4+0,3 420 b Proline+Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 620 a Anpassat led (obehandlat) 80 c CV% 1,49 Prob 0,0001 Svampangrepp i obehandlat,bl 2 vid DC 75: Svartpricksjuka 3,75% Vetets bladfläcksjuka 4,00% * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda L Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. (Tabell 3) Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har tolv försök i serien L lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. I Gotlandsförsöket förekom angrepp av både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Angreppen var relativt små. Försöket var mycket jämnt och bra och alla svampbekämpningar gav måttliga men säkra merskördar, jämfört med obehandlat. Behandling i DC 37 med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ha CometPro och efterföljande behandling i DC 59 med 0,4 l/ha Armure gav högst skörd, men bekämpningen var inte lönsam. Först vid ett pris som överstiger 1,72 kr/kg betalar sig denna bekämpning. En engångsbehandling i DC med 0,4 l/ha Proline+0,3 l/ha Comet Pro, som oftast räknas som en standardbehandling, var inte heller lönsam räknat med de avräkningspriser som använts i denna rapport dvs. 1,26 kr/kg kvarnvete. I detta led krävs ett av räkningspris på ca 1,53 kr/kg för att behandlingen skall vara lönsam. Samma bekämpning utförd i DC gav en tendens till lägre merskörd. Svampbekämpning i vårkorn L Strategier mot svampsjudomar i vårkorn i Sydsverige (Tabell 4 och fig 2) N län: Falkenberg (Salome); M län: 1 Klagstorp (Quench), 2 Löderup (Propino); I län: Romakloster (Rosalina) Syftet med försöken har varit att undersöka olika bekämpnings strategier mot svampsjuk domar i vårkorn. Sjukdomsangreppen i det halländska försöket var små. Trots det erhölls relativt höga merskördar för bekämpning. Merskördarna var dock inte signifikant högre än obehandlat. I försöket på Gotland förekom relativt kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. I de båda Skåneförsöken förekom sena angrepp av kornrost och i båda förekom även brunfläcksjuka. I Klagstorp förekom dessutom sena angrepp av Ramularia liksom mindre angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, medan det förekom måttliga angrepp av mjöldagg i Löderupsförsöket. I Gotlandsförsöket, med angrepp av kornets bladfläcksjuka, gav samtliga behandlingar signifikant högre skörd jämfört med obehandlat led. Tendens till bäst effekt och högst merskörd 138 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

6 Tabell 4 L Strategier mot svampsjukdomar i v-korn i Sydsverige skörd/merskörd Skörd/merskörd kg/ha Angr. bladyta Nettomerintäkt Dos kg,l/ha DC I-län N-län M-län blad 2, % DC 82 kr/ha Kornets bl fl sjuka Romakloster Medeltal Falkenberg Medeltal 47- Romakloster Led DC DC DC Rosalina Salome 2 f Romakloster Skåne 2 f 1 Obehandlat 3460 f b 14,5 a 2 SiltraXpro 0, ab a 2,8 cd 3 Proline+ Comet Pro 0,2+0, cde a 3,8 bc Proline + Comet Pro 0,4+0, abc a 2,3 cd Proline + Folpan 0,4+1, de a 6,0 bc 6 Acanto+ Armur+Kayak 0,25+0,2+0, bcde a 3,3 cd Amistar+Armur+ 7 Kayak 0,25+0,2+0, cde a 2,8 cd Proline+ Comet Pro 0,2+0, e a 4,3 bc Stereo& Siltra Xpro 0,4 0, a a 0,3 d 10 Stereo& Delaro 0,4 0, abc a 3,0 cd 11 Stereo+ Mirador & CometPro+Proline 0,4+0,25 0,25+0, bcde a 2,3 cd Flexity&Proline+Comet 12 Pro&Proline 0,125 0,3+0,3 0, ab a 2,0 cd CV% 8,8 5,9 1,59 Probv 0,0001 0,367 0,032 0,0001 0,002 0,192 LSD 630 ns 320 2,5 842 ns Svampangrepp i obehandlat: Kornets bladfläcksjuka bl 2 DC 82 14,5 0,1 (DC 75) Jordart M mmh l Mo nmh l Mo nmh sa LL gav behandling med Siltra Xpro (ej registrerat) i DC i kombination med en tidig behandling med Stereo i DC (led 9). Enligt statistiken var behandlingen dock inte bättre än en engångsbehandling med Siltra Xpro i DC (led 2) eller en behandling med Proline+Comet Pro (0,4+0,3 l/ha, led 4) i DC Behandling med en lägre dos av Proline+ Comet Pro (0,2+0,15 l/ ha) i DC gav en tendens till sämre effekt och lägre merskörd jämfört med dosen 0,4+0,3 l/ha. Behandling med den lägre dosen Proline+ Comet Pro senare, i DC 49-55, gav en tendens till sämre effekt och lägre merskörd jämfört med samma dos i DC 37-39, men gav trots det en signifikant högre skörd jämfört med obehandlat. Vid kraftiga angrepp tyder detta på att en sen behandling kan löna sig, under förutsättning att övriga förhållanden är gynnsamma för grödan. Även i de två skånska försöken gav samtliga behandlingar signifikant högre merskördar jämfört med obehandlat. I de två försöken förekom mindre angrepp av kornrost. Alla behandlingar hade Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 139

7 11 St 0,4+ Mi 0,25&ComP0,25+Pro 0,3 L Angrepp av kornets bl.fl.sjuka efter behandling med olika preparatkombinationer. Romakloster, I-län Obehandlat 5 Pro 0,4 + Fol 1,0 8 Pro 0,2+ComP0,15 3 Pro 0,2+ComP 0,15 6 Ac 0,25+Arm 0,2+K 0,4 10 St 0,4 & Delaro 0,4 7 Am 0,25+Arm 0,2+K 0,4 2 Siltra Xpro 0,5 4 Pro 0,4 + ComP 0,3 12 Fl 0,125&Pro0,3+ComP 0,3& Pro 0,3 9 St 0,4 & SiltX 0,5 % angripen bladyta DC DC DC & DC & DC & & Figur 2. Kornets bladfläcksjuka, Romakloster, olika preparatkombinationer. god effekt på svampen. Vid dessa låga angrepp hade den lägre dosen av Proline+ Comet Pro (0,2+0,15 l/ha) en lika bra effekt som den högre dosen (0,4+0,3l/ha)vid behandling i DC Likaså var det ingen skillnad i effekt vid den låga dosen Proline + Comet Pro lagd i DC jämfört med den sena behandlingen i DC I samtliga Skåneförsök liksom på Gotland erhölls bästa nettomerintäkt för behandling med Proline+ CometPro i DC På Gotland var samtliga behandlingar med godkända preparat lönsamma och högst nettomerintäkt gav den högre dosen Proline+Comet Pro (0,4+0,3 l/ ha) vid behandling i DC (led 4). L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn (Tabell 5 och figur 3 och 4) M län: 1Trelleborg (Quench)skörd kasserad, 2Kävlinge (Quench); I län: Romakloster (Rosalina) Syftet med försöksserien är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och eventuella effektförändringar mellan åren. I de två skånska försöken fanns både kornrost och kornets bladfläcksjuka liksom mindre angrepp av brunfläcksjuka. I försöket på Gotland förekom kraftigare angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. I försöket på Gotland hade den ännu ej registrerade SDHI-produkten Siltra Xpro bäst effekt på kornets bladfläcksjuka följt av Comet Pro, Proline, Amistar, Stereo, Kayak och Armure i nämnd ordning. Amistar har tydligt tappat i effekt jämfört med Comet Pro och hade både signifikant sämre effekt och signifikant lägre merskörd jämfört med Comet Pro. Prover som tagits visar dock inte på någon resistens mot kornets bladfläcksjuka, vilket kunde befaras. Allra sämst effekt hade Armure och Kayak vilket även avspeglade sig i skörden som låg på samma nivå som det obehandlade ledet. Inte heller behandlingar na med Amistar eller Stereo gav signifikant högre merskördar jämfört med obehandlat. I försöken i Kävlinge och Trelleborg där angreppen av kornets bladfläcksjuka var 140 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

8 Tabell 5 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha samt sjukdomsangrepp (% angripen bladyta) Dos Skörd /merskörd Angr bladyta (%) bl 2 (kg, l /ha) kg/ha Kornets bl fl sj Kornrost Led Behandling Romakloster Kävlinge Romakloster Kävlinge Kävling Trelleborg DC Rosalina Quench bl 2 DC 75 bl.2 DC 75 bl. 2 DC 75 bl.2 DC 83 1 Obehandlat 4240 d ,3 a 10,1 a 2,5 a 16,5 a 2 Amistar 0,5 240 cd 210 5,0 cd 0,3 c 0 d 0,5 d 3 Armure 0,4-90 d ,0 b 6,5 b 1,9 b 13 b 4 CometPro 0, ab 460 3,1 ef 0,4 c 0 d 0,8 d 5 Kayak 0, d 10 6,0 c 1,9 c 1,3 c 9,8 c 6 Proline 0,4 550 bc 220 3,9 de 1,4 c 0,0 d 1,6 d 7 Siltra Xpro 0, ab 210 2,0 f 0,8 c 0 d 0,5 d 8 Stereo 0, cd 300 5,3 c 1,8 c 1,1 c 9,5 c CV 6,37 2,56 Probv 0,0001 0,067 LSD 440 ns 1,2 2,7 0,6 1,8 Jordart: M nmh l Sa 4 CometPro 0,625 L Kornets bladfläcksjuka efter behandling med olika svamppreparat vid halv dos i DC 37-39, % angripen bladyta blad 2 DC 75, Romakloster obehandlat 3 Armure 0,4 5 Kayak 0,75 8 Stereo 0,75 2 Amistar 0,5 6 Proline 0,4 7 Siltra Xpro 0, % angripen bladyta Figur 3. Kornets bladfläcksjuka, Romakloster, olika svamppreparats effekter vid halv dos. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 141

9 30 L Effektförändring fungicider vårkorn Romakloster 2014, stråstyrka. 25 Stråstyrka % Figur 4. Effekt av fungicider i vårkorn, Romakloster. lägre gick flertalet produkter bra förutom Armure som hade signifikant sämre effekt. Angreppet av kornrost var något större i försöket i Trelleborg. Liksom tidigare år visar graderingsresultaten på mycket god effekt av Amistar, Comet Pro, Siltra Xpro och Proline. I figur 3 visas de olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka i försöket på Gotland och i figur 4 visas preparatens effekt på stråbrytning. Även detta i försöket på Gotland. L Bekämpning av Phoma (torröta) i höstraps (Tabell 6) Syftet med försöket är att undersöka dels effekten av bekämpning av torröta under hösten och den tillväxtstimulerande effekten av tillförda mikronäringspreparat under hösten. Fyra försök i serien lades ut, ett på Gotland och tre i Skåne. I-län: Romakloster (Expower), M- och L- län: 1 Simrishamn (Epure), 2 Borrby (Festivo), 3 Trelleborg (Allegro) Angreppen av torröta var små i samtliga försök förutom i försöket i Trelleborg där slutangreppet i obehandlat led i juli månad var 55,9 %. Bekämpning med Cantus, i båda doserna, gav en signifikant minskning av angreppen i försöket. Detta medförde dock ingen signifikant skördeökning jämfört med obehandlat. Behandlingarna i de två andra skånska försöken gav inga signifikanta skillnader vare sig i angrepp eller skörd, jämfört med obehandlat. Inte heller försöket på Gotland gav några säkra effekter av behandlingarna på vare sig angrepp eller skörd. En tendens fanns dock till lägre skörd för de två näringspreparaten jämfört med både behandlat och obehandlat. 142 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

10 Tabell 6 L Bekämpning av Phoma (torröta ) i höstraps och försök med tillväxtstimulerande medel Dos l,kg/ha Skörd/merskörd Behandlingstidpunkt kg/ha Romakloster Trelleborg Borrby Simrishamn Led 10-20% angrepp DC DC Expower Allegro Festivo Epure 1 Obehandlat Cantus 0, Cantus 0, STF3 3, GDF3 3, CV% 1,5 8,3 3,2 4,6 Prob 0,002 0,674 0,112 0,929 LSD Svampangrepp i obehandlat,vid skörd: Torröta 12,8% 55,9% 0,4% 0,8% Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 143

11 Potatisbladmögel 2014 Av Lars Wiik och Lennart Pålsson, HUSEC Bjärred, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Anders TS Nilsson SLU, Biosystem och teknologi, Alnarp Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2014 en fältförsöksserie i potatis med olika program/ kombinationer av fungicider mot bladmögel och brunröta i potatis i södra Sverige. Som ett genomsnittligt resultat av de olika fungicidprogrammen i jämförelse med obehandlat försöksled ökade den för brunröta ännu inte korrigerade osorterade knölskörden med respektive 19 samt 31 och 35 ton per hektar i de tre försöken under Tre fältförsök utfördes varav ett på Mosslunda Södergård Kristianstad, ett på Borgeby gård Malmöhus och ett på Lilla Böslid Halland i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatis sorten Bintje. I den fullständiga försöksplanen ingick 11 försöksled beställda av växtskyddsmedelsföretagen Bayer, Cheminova, Adama, Nordisk Alkali, Syngenta samt Svensk Potatisforskning Alnarp och Växtskyddscentralen (Jordbruksverket). I försöket på Borgeby ingick inte växtskyddsmedelsföretagens försöksled vilket innebar att detta försök hade 6 försöksled. Syftet med försöksserien är att undersöka effekten av olika bekämpnings program/strategier mot potatisbladmögel och brunröta. De första angreppen av potatisbladmögel uppträdde mycket tidigt i försöken, i genomsnitt 37 dagar efter sättning, vilket är det tidigaste angreppet någonsin. Ofta var de tidiga angreppen 2014 stjälkangrepp i stället för de på blad som förekommer flest år. Överlag hade de flesta bekämpningsprogrammen mycket god effekt mot bladmögel, dvs. > 99 %. Även på Borgeby där angreppet var etablerat redan innan första behandlingen gjordes hade de olika bekämpningsprogrammen mycket god effekt. Bekämpningsprogram med halverade doser lyckades mindre bra under Tillsats av kaliumfosfit förbättrade effekten i ett försök av tre. Antalet behandlingar enligt rekommendationer från beslutstödsystemet VIPS varierade mellan 8 till 12 behandlingar jämfört med 12 gånger i de led som behand lades en gång per vecka. Behandlingarna i VIPSleden gav goda resultat, i nivå med övriga led behand lade 12 gånger med full dos. Bakgrund och syfte I Sverigeförsökens försöksserie L undersöktes effekten av olika fungicidprogram eller bekämpningsstrategier mot blad mögel och brunröta i potatis. Resultaten från denna försöksserie kan användas i rådgiv ningen för att optime ra användningen av bladmögelfungicider. Här redovisas resultat från 2014 och årets resultat jämförs även med tidigare års. Brunröta och brunrötefri skörd kan inte redovisas eftersom graderingen av brunröta ännu inte är gjord. Från och med 1 januari 2014 ska alla yrkesmässiga odlare tillämpa integrerat växtskydd som en del av EU:s hållbarhetsdirektiv. Som en del i arbetet inom integrerat växtskydd för behovsanpassad bekämpning kan beslutstödsystem vara ett hjälpmedel. Beslutstödsystemen bygger på kunskap om bladmöglets biologi och information om mer eller mindre platsspecifik väderdata. M odellerna ger olika specifik information och kräver varierande grad av arbetsinsats från användaren. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 145

12 Material och metoder Medverkande Försöksserien L med två försök i Skåne och ett i Halland finansierades av Sverigeförsöken (Svf, försöksplanens led 1 2), växtskyddsmedelsföretagen Adama (Ada, led 11), Bayer (Bay, led 07), Cheminova (Che, led 08), Nordisk Alkali (NA, led 09), Syngenta (Syn, led 10) samt Växtskyddscentralen (VxC, led 06) och Svensk Potatisforskning Alnarp (SPA, led 03, 04 och 05), Tabell 1. I den fullständiga försöksplanen ingick således elva försöksled. I försöket på Borgeby medverkade tyvärr inte växtskyddsmedelsföretagen vilket innebar att i detta försök ingick endast försöksplanens sex första försöksled. De olika försöksleden Svensk Potatisforskning Alnarp vill med sina tre försöks led se om det är möjligt att med bibehållen effekt mot bladmögel och brunröta minska dosen med fungicid med 50 %, antingen utan eller med tillsats av Proalexin (kaliumfosfit). Liksom 2013 bekämpades ett av leden i försöken enligt det norska beslutstödsystemet VIPS (Varsling Innen Planteskadegørere). Under 2013 testades VIPS av Lyckeby Stärkelse och under 2014 testades systemet av Växtskyddscentralen (Jordbruksverket) i Alnarp. Bekämpningarna utfördes enligt samma behandlingsregler som användes för VIPS i bladmögelförsöken 2013 (Wiik et al., 2013). Med hjälp av en prognos om infektionsrisken från beslutstödsystemet anpassades preparat, dos och behandlingsintervall mellan bekämpningarna. Kortfattat innebar det att bekämpning gjordes med omväxlande Ranman Top eller Revus. Om bekämpning gjordes förebyggande användes reducerad dos (60% av full dos) och vid ej förebyggande behandling med full dos. Vid behandling efter förhöjd infektionsrisk användes full dos av Infinito. Behandlingsintervallen gjordes med minst 7 dagar i normalfallet men vid stark tillväxt och/eller högt infektionstryck användes 5 dagars intervall. Till skillnad från de senaste åren ( ) när beslutstödsystem testats i bladmögelförsöken användes grid-data istället för faktiska data från väderstationer. Fungicidprogrammen i växtskyddsmedelsföretagens försöksled bestämdes av respektive företag. Se Tabell ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

13 Tabell 1. Försöksplan, Sverigeförsökens försöksserie L Led Behandling a Dos kg, l/ha Intervall Dagar Behandlingstillfällen, T 01 Svf Obehandlat Revus 250 SC 0,6 7 T: Svf Ranman Top 0,5 7 T: Infinito 1,6 7 T: Revus 250 SC 0,3 7 T: SPA1 Ranman Top 0,25 7 T: Infinito 0,8 7 T: Revus 250 EC + Proalexin 0,3 + 2,5 7 T: SPA2 Ranman Top + Proalexin 0,25 + 2,5 7 T: Infinito + Proalexin 0,8 + 2,5 7 T: Revus 250 SC + Proalexin 0,15 + 5,0 7 T: 1 3 Revus Top + Proalexin 0, ,0 7 T: 2 05 SPA3 Infinito + Proalexin 0,8 + 3,75 7 T: Revus 250 SC + Proalexin 0,45 +1,25 7 T: Ranman Top 0,5 7 T: VxC Enligt: VIPS VIPS VIPS VIPS Ranman Top 0,5 7 T: Bay Revus Top 0,6 7 T: Infinito 1,6 7 T: Revus 0,6 7 T: 7 9 Ranman Top 0,5 7 T: Che Revus 250 SC 0,6 7 T: Infinito 1,6 7 T: Zignal 0,4 7 T: Ranman Top 0,5 7 T: NA Epok 600 EC 0,5 7 T: 2 Proxanil + Revus 250 SC 2,0 + 0,3 7 T: Revus 250 SC 0,6 7 T: 8 9 Revus 250 SC 0,6 7 T: Syn Revus Top 0,6 7 T: Infinito 1,6 7 T: Ranman Top 0,5 7 T: Revus 250 SC 0,6 7 T: Ada Infinito 1,6 7 T: Banjo Forte 1 7 T: Ranman Top 0,5 7 T: a Aktiva substanser: Revus 250 SC (mandipropamid 250 g/l), Ranman Top (cyazofamid 160 g/l), Infinito (propamokarb 524 g/l + fluopicolide 62,5 g/l), Zignal (fluazinam 500 g/l), Epok 600 EC (fluazinam 400 g/l + metalaxyl-m 194 g/l), Proxanil (335 g/l propamokarb + cymoxanil 50 g/l), Banjo Forte (dimetomorf 200 g/l + fluazinam 200 g/l), Revus Top (difenokonazol 250 g/l + mandipropamid 250 g/l), Proalexin (kaliumfosfit, KPO3). Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 147

14 Försöksarbetet De tre försöken genomfördes av de tre hushållningssällskapen; Kristianstad (L) på Mosslunda Södergård, Malmöhus (M) på Borgeby gård och Halland (N) på Lilla Böslid. Administration, graderingar, resultatbearbetning och sammanställning gjordes av HUSEC. Försöket på Mosslunda sattes på en mmh lsa med 4,6 % mullhalt och 6,0 % lerhalt. Försöket på Borgeby sattes på en nmh lsa med 2,2 % mullhalt och 11,0 % lerhalt. Försöket på L:a Böslid sattes på en mmh lsa med 4,0 % mullhalt och 6,4 % lerhalt. Alla försöken sattes med matpotatissorten Bintje, på Mosslunda den 13/5 med kg/ha och radavståndet 75 cm, på Borgeby den 21/5 med kg/ha och radavståndet 75 cm och på L:a Böslid den 8/5 med kg/ha och radavståndet 80 cm. Olika utsädespartier användes i de tre försöken. Varje försök bestod av fyra randomiserade block. Parcellstorlek var 5 rader x ~10 m och mellan parcellerna sattes tre rader som inte besprutades med bladmögelpreparat. Gödsling gjordes enligt gängse rekommendation såväl som kupning, ogräsbekämpning, upprepade mangan, insekts- och Alternariabehandlingar samt bevattning. På Mosslunda kompletterades 7 ton/ha kycklinggödsel utlagt den 25 mars med 127 kg N/ha i handelsgödsel NS På Borgeby gödslades enbart med handelsgödsel, 600 kg NPK /ha samt 200 kg N27/ha, totalt 120 kg N/ha. Även på L:a Böslid användes enbart handelsgödsel, 800 kg NPK samt 350 kg kalksalpeter/ha, totalt 138 kg N/ha. Upprepade behandlingar med fungiciden Signum (boskalid 26,7 vikt-% + pyraklostrobin 6,7 vikt-%) 0,25 l/ha utfördes över hela försöken för att begränsa inverkan av torrfläcksjuka (Alternaria solani). Försöken bevattnades efter behov med kanon på Mosslunda samt med rampbevattning på Borgeby och Lilla Böslid. På Mosslunda bevattnades fem gånger (18/6, 5/7, 22/7, 29/7, 8/8) med totalt cirka 100 mm, på Borgeby nio gånger (3/6, 9/6, 19/6, 27/6, 6/7, 18/7, 21/7, 26/7, 1/8) med totalt cirka 200 mm och på Lilla Böslid fem gånger (18/6, 26/6, 7/7, 21/7, 31/7) med totalt cirka 100 mm. Behandlingarna i försöken utfördes enligt försöksplanen men med extra tidig start på grund av mycket tidig upptäckt av bladmögel på Borgeby, dvs. långt innan rader na började sluta sig på denna försöksplats, och därefter en gång per vecka i de planmässigt behandlade försöksleden. Grade ring av brunröta kommer att göras under december Försöksplan Se Tabell 1. Datum för åtgärder Datum för olika åtgärder enligt försöksplanen framgår nedan under respektive försök. Antalet Dagar Efter Sättning (DES) är angivna för de olika behandlingstillfällena T1 T12. Mosslunda Södergård Kristianstad Sättning: 13/5. Led 02 05, 07 11: 12 behandlinga r och led 06: 12 behandlingar. Led 02 05, datum: 20/6, 25/6, 1/7, 8/7, 15/7, 22/7, 29/7, 5/8, 13/8, 21/8, 27/8 och 2/9. Led 02 05, DES: 38, 43, 49, 56, 63, 70, 77, 84, 92, 100, 106 och 112. Led 06 (VIPS): 20/6, 25/6, 30/6, 5/7, 12/7, 19/7, 26/7, 3/8, 10/8, 15/8, 26/8 och 2/9 med respektive 0,6Revus (Rev), 0,3Ranman Top (RaT), 1,6Infinito (Inf), 1,6Inf, 0,6Rev, 1,6Inf, 0,5RaT, 0,6Rev, 0,6Rev, 0,3RaT, 0,6Rev och 0,5RaT. Led 06 (VIPS) DES: 38, 43, 48, 53, 60, 67, 74, 82, 89, 94, 105 och 112. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 25/6, 10/7, 16/7, 22/7, 29/7. Blastdödning med 2,0 L Reglone (dikvat dibromidsalt 374 g/l) den 2/9» 112 DES. Borgeby gård Bjärred Malmöhus Sättning: 21/5. Led 02 05: 12 behandlinga r, led 06: 8 behandlingar. Led datum: 19/6, 25/6, 2/7, 9/7, 16/7, 23/7, 31/7, 6/8, 13/8, 21/8, 27/8 och 3/9. Led DES: 29, 35, 42, 49, 56, 63, 71, 77, 84, 92, 98 och 105. Led 06 (VIPS) datum: 19/6, 29/6, 12/7, 17/7, 28/7, 4/8, 25/8 och 1/9 med respektive 0,6Rev, 1,6Inf, 0,5RaT, 0,6Rev, 1,6Inf, 148 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

15 1,6Inf, 0,3RaT och 0,6Rev. Led 06 (VIPS) DES: 29, 39, 52, 57, 68, 75, 96 och 103. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 2/7, 16/7, 23/7, 31/7 och 6/8. Blastdödning med 4,0 l Reglone den 3/9» 105 DES. Lilla Böslid Eldsberga Halland Sättning: 8/5 Led 2 5, 7 11: 12 behandlingar, led 6: 9 behandlingar. Led 2 5, 7 11 datum: 13/6, 17/6, 24/6, 1/7, 8/7, 14/7, 22/7, 29/7, 5/8, 12/8 och 22/8. Led 2 5, 7 11 DES: 36, 40, 47, 54, 61, 67, 75, 82, 89, 96 och 106. Led 6 (VIPS): 13/6, 20/6, 26/6, 1/7, 14/7, 28/7, 5/8, 15/8 och 26/8 med respektive 0,6Rev, 0,6Rev, 1,6Inf, 1,6Inf, 1,6Inf, 0,6Rev, 0,2Ran, 0,6Rev och 0,2Ran. Led 06 (VIPS): 36, 43, 49, 54, 67, 81, 89, 99 och 110. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 4/7, 14/7, 25/7, 30/7. Blastdödning med 2,0 L Reglone den 28/8» 112 DES. Resultat och diskussion Antal behandlingar Alla försöksled utom obehandlat samt prognosoch varningsledet (VIPS) behandlades 12 gånger på samtliga platser. VIPS-ledet behand lades 4 gånger mindre än de rutinmässiga försöks leden på Borgeby, 3 gånger mindre på L:a Böslid och lika många gånger som de rutinmässiga försöksleden på Mosslunda. På Mosslunda utfördes de 12 rutinmässiga behand lingarna och VIPS-ledets under perio den dagar efter sättning. Behandlingarna i VIPSledet gjordes någon eller några dagar tidigare från och med behandlingstillfälle T3. På Borgeby utfördes de 12 rutinmässiga behandlingarna under perio den dagar efter sättning. De 8 behand lingarna i VIPS-ledet gjordes under perioden dagar efter sättning vilket innebar intervall > 7 dagar vid flera tillfällen. På L:a Böslid utfördes de 12 rutinmässiga behandlingarna under perioden dagar efter sättning och VIPS-ledets 9 behandlingar dagar efter sättning. Blastdödningen utfördes samma dag som sista behandlingen på Mosslunda och Borgeby och 6 dagar efter den sista rutinmässiga behandlingen på L:a Böslid. Blastdödningen borde sannolikt gjorts några dagar tidigare på L:a Böslid för att begränsa risken för brunröta. Vädret Nederbörden var olika på de tre platserna. Under maj augusti fick Mosslunda, Borgeby och L:a Böslid respektive 205, 260 och 387 mm (Figur 1). Mosslunda skiljer sig från de andra två platserna genom att nederbörden under augusti var betydligt lägre. Nederbörden på L:a Böslid var stor både juli och augusti. Tillsammans med bevattningen som skedde under juni, juli och i något fall även under augusti fick Mosslunda, Borgeby och L:a Böslid respektive cirka 300, 460 och 490 mm. De tidiga angreppen av bladmögel på Borgeby förklaras inte av nederbörden under maj. Den låga nederbörden under juni på Borgeby begränsade sannolikt den skada bladmöglet gjorde på närliggande odlingar. I försöket på Borgeby gjordes många bevattning ar vilka gynnade bladmöglet. Temperaturen var lika på de tre försöksplatserna (Figur 1). Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 149

16 Första angrepp Under 2014 upptäcktes det första angreppet av bladmögel 29 dagar efter sättningen på Borgeby, 41 dagar efter sättningen på Mosslunda och 45 dagar efter sättningen på L:a Böslid (Tabell 2). Det beräknade första angreppet anges för de enskilda försöken utförda i sorten Bintje under perioden i Figur 2 och det årliga genomsnittliga angreppet för samma period i Figur 3. I båda figurerna framgår att angreppen startade mycket tidigt under 2014, och extremt tidigt på Borgeby. Angreppen i alla försöksled var redan stora när försöket på Borgeby besöktes för första gången den 19 juni. Eftersom behandling T1 då ännu inte gjorts (försöket sattes inte förrän den 21 maj) kom behandlingarna att bli kurativa i detta försök. I de andra två försöken påbörjades behandlingarna före det första angreppet, dvs. preventivt. De flesta år är vi vana att bladfläcksangrepp är den vanligaste typen. Under 2014 förekom mycket stjälk-, bladstjälk- och toppskottsangrepp. Första angrepp i försökens behandlade rutor I försöket på Borgeby var angreppet av potatisbladmögel redan långt framskridet i alla försöksrutorna vid första besöket och i detta försök gick det därför inte att avgöra när det första angreppet uppträdde i de olika försöksleden. I de två andra försöken förekom angrepp i en del behandlade försöksrutor före det att angrepp uppträdde i de obehandlade försöksrutorna (Tabell 2). I försöks led 03/SPA1 och 06/VIPS i försöket på Mosslunda upptäcktes de första angreppen 41 dagar efter sättning och tre dagar efter första behandling en, T1. Efter ytterligare några dagar upptäcktes angrepp i de obehandlade försöks rutorna och ytterligare en knapp vecka senare i vissa av de behandlade försöksleden. Angrepp förekom redan 50 dagar efter sättning i alla försöksleden på Mosslunda. I försöket på L:a Bösli d upptäcktes de första angreppen i fem av de behandlade försöksleden 45 dagar efter sättning och nio dagar efter första behandlingen, T1, samt en vecka innan angrepp uppträdde 52 dagar efter sättningen i de obehandlade försöksrutorna. Det dröjde ytterligare en vecka eller 59 dagar efter sättningen innan angrepp förekom i tre av de behandlade försöksleden. I ett av försöks leden (08/Che) i försöket på L:a Böslid upptäcktes angrepp först 88 dagar efter sättning (Tabell 2). Effekt av behandlingarna Överlag hade alla bekämpningsprogrammen i 2014 års försök mycket goda effekter mot bladmögel, > 99 % effekt för de flesta bekämpningsprogram med full dos (Tabell 3 och Tabell 4). Även i försöket på Borgeby var effekterna goda med tanke på att den första behandlingen inte gjordes förrän angreppen redan var etablerade. Således var den kurativa effekten god av behandlingen med full dos (02/Svf2) och den behandling som avslutades med tre behandlingar (T10, T11 och3 T12) med full dos Ranman Top (05/ SPA3). Effekterna var något sämre för försöksled med reducerade doser i detta försök. I försöket på Mosslunda är det främst två led som haft något sämre effekt, 03/SPA1 med halverade doser och 10/Syn. I försöket på L:a Böslid hade alla försöksleden i genomsnitt god effekt. Det framgår tydligt att en halvering av dosen i ett fungicidprogram inte fungerade under 2014, vilket framgår vid jämförelse mellan försöksled 02/Svf2 (full dos) och 03/SPA1 (halverad dos), Tabell 3. Kaliumfosfit förefaller ha förbättrat effekten i ett av de tre försöken, försöket på Mosslunda (Tabell 3). Målsättningen med behandlingarna mot bladmögel minst en gång per vecka är att få 100,00 % effekt eller med andra ord så eftersträvas nolltolerans då vi vet att även mycket små angrepp i blasten kan medföra stora angrepp av brunröta, speciellt viktigt att undvika i odlingar av färsk-, mat- och industripotatis. Det verkar som att det är svårt att med de bekämpningsstrategier som ingått i försöken under 2014 uppnå nolltolerans, men så har år 2014 bjudit på överraskande tidiga angrepp och tidvis besvärliga förhållanden. De olika bekämpningsprogrammen var för sig kan betraktas som en strategi som ger ett sammantaget resultat. Att identifiera vilka enskilda preparat i ett program som bidragit mest till ett positivt resultat är svårt, men gemensamt för programmen som hade bäst effekt är att behandlingarna gjordes planmässigt varje vecka med fulla doser med de enligt internationell mening allra mest effektiva preparaten ( 150 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

17 Tabell 2. Upptäckt av första angreppet av bladmögel i de olika försöksleden vid de veckovisa graderingstillfällena angivet med datum» samt med antal Dagar Efter Sättning (DES). Tre försök 2014 Försöksled Preparat a Upptäckt av första angrepp, datum» DES DES Se även tabell 1 Mosslunda Borgeby L:a Böslid 2 försök 01 Svf1 Obehandlat 27/6» 45 19/6» 29 29/6» Svf2 Rev RaT Inf =1N 27/6» 45 19/6» 29 22/6» SPA1 Rev RaT Inf <1N 23/6» 41 19/6» 29 6/7» SPA2 (Rev RaT Inf)+P <1N 2/7» 50 19/6» 29 22/6» SPA3 (Rev ReT Inf)+P RaT <1N 27/6» 45 19/6» 29 22/6» VxC Enligt VIPS 23/6» 41 19/6» 29 22/6» Bay RaT ReT Inf Rev =1N 27/6» 45-22/6» Che RaT Rev Inf Zig =1N 2/7» 50-4/8» NA RaT Epo Pro+Rev Rev =1N 27/6» 45-6/7» Syn Rev ReT Inf RaT =1N 27/6» 45-6/7» Ada Rev Inf BaF RaT =1N 2/7» 50-29/6» a T1 datum» DES: Mosslunda 20/6» 38, Borgeby 19/6» 29, L:a Böslid 13/6» 36. Beslutsstödsystem VIPS I VIPS-leden gjordes 8, 9 respektive 12 behandling ar jämfört med 12 i leden som bekämpades en gång per vecka. Trots tidiga angrepp på alla försöks platserna varierade infektionsrisken mycket mellan platserna under början av säsongen. På Borgeby varnade inte programmet i samma utsträckning som på övriga lokaler, trots kraftiga angrepp innan midsommar. På Mosslunda och L:a Böslid varnade programmet förhållandevis regelbundet för förhöjd infektionsrisk. Dessutom varnade VIPS med mycket längre intervall på Borgeby, trots gynnsam väderlek för bladmögel, och anledningen till detta är för närvarande oklar. Årets kraftiga bladmögeltryck föranledde att det kortare behandlingsintervallet på 5 dagar utnyttjades, en gång på Borgeby, 4 gånger på Mosslunda och en gång på L:a Böslid, där även ett 6 dagars intervall kördes. Reducerad dos vid förebyggande behandling användes i alla försöken vid 1 2 tillfällen. Trots färre eller samma antal behandlingar i VIPS-leden samt behandling med reducerad dos vid något eller några tillfällen blev resultatet bra jämfört med övriga led. Även om det gjordes fyra behandlingar färre i VIPS-ledet än i leden som behandlats veckovis blev skörden på Borgeby i nivå med övriga behandlade led. Slutangreppen av bladmögel i VIPS-ledet på Borgeby låg något över leden som behandlats med full dos och jämförbara preparat. På L:a Böslid gjordes 3 bekämpningar färre än i standardleden och även där låg både skörd och slutgradering av bladmögelangrepp i nivå med övriga jämförbara led. Skörden för VIPS-ledet på Mosslunda blev en av de bättre, där gjordes samma antal behandlingar som i övriga led. I förhållande till övriga led på Mosslunda blev slutangreppen bland de lägre. Innan de första behandlingarna i försöken gjordes var intentionen att använda väderdata från fysiska väderstationer, liksom tidigare år när beslutstödsystem använts i försöken. Så blev inte fallet i år, då grid-data till sist fick användas eftersom väderstationerna inte fungerade som önskat. VIPS-programmet med information via en hemsida var enkelt och lättillgängligt att använda under säsongen. Informationen om förhöjd infektionsrisk lämnar en del tolkning kvar för användaren att göra. Exempelvis är det upp till användaren själv att bestämma preparat, dos och när behandling ska göras. Även bladmögeltryck i omgivningen, tillväxt och bevattning är faktorer som behöver beaktas inför eventuell bekämpning. VIPS skiljer sig på så sätt från Dacom, ett Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 151

18 Tabell 3. Genomsnittligt angrepp av bladmögel (%), medeltal av resultaten från de tre sista säkra graderingstillfällena, tre försök i södra Sverige 2014 Försöksled Preparat Se även tabell 1 Bladmögel - % Mosslunda 24/7 4/8 Borgeby 22/7 4/8 L:a Böslid 20/7 4/8 3 försök 20/7 4/8 2 försök 20/7 4/8 01 SvF1 Obehandlat 97,7 97,5 47,75 80,9 72,7 02 Svf2 Rev RaT Inf =1N 1,1 0,4 0,01 0,5 0,5 03 SPA1 Rev RaT Inf <1N 7,0 1,2 0,01 2,7 3,5 04 SPA2 (Rev RaT Inf)+P <1N 0,8 1,1 0,08 0,7 0,4 05 SPA3 (Rev ReT Inf)+P <1N RaT 0,6 0,6 0,01 0,4 0,3 06 VxC Enligt VIPS 0,5 1,1 0,05 0,5 0,3 07 Bay RaT ReT Inf Rev =1N 0, ,4 08 Che RaT Rev Inf Zig =1N 0, ,4 09 NA RaT Epo Pro+Rev Rev =1N 0,0-0,01-0,0 10 Syn Rev ReT Inf RaT =1N 3, ,8 11 Ada Rev Inf BaF RaT =1N 0, ,2 LSD 5 % led (01-06) 2,3 2,9 16,58 11,5 11,9 LSD 5 % led (02-06) 2,1 0,6 0,07 1,6 1,7 Tabell 4. Effekten (%) mot bladmögel då den beräknas utifrån värdena i tabell 3 Försöksled Preparat Bekämpningseffekt - % Se även tabell 1 Mosslunda Borgeby L:a Böslid 3 försök 2 försök 24/7 4/8 22/7 4/8 20/7 4/8 20/7 4/8 20/7 4/8 02 Svf2 Rev RaT Inf =1N 98,9 99,5 100,0 99,4 99,3 03 SPA1 Rev RaT Inf <1N 92,8 98,8 100,0 96,6 95,2 04 SPA2 (Rev RaT Inf)+P <1N 99,2 98,8 99,8 99,2 99,4 05 SPA3 (Rev ReT Inf)+P <1N RaT 99,4 99,4 100,0 99,5 99,6 06 VxC Enligt VIPS 99,5 98,9 99,9 99,4 99,7 07 Bay RaT ReT Inf Rev =1N 99,2-100,0-99,4 08 Che RaT Rev Inf Zig =1N 99,2-100,0-99,4 09 NA RaT Epo Pro+Rev Rev =1N 100,0-100,0-100,0 10 Syn Rev ReT Inf RaT =1N 96,3-100,0-97,5 11 Ada Rev Inf BaF RaT =1N 99,7-100,0-99,8 beslutstödsystem som bl.a. testats i de svenska bladmögelförsöken under Vid användandet av Dacom får användaren mer specifik information om bekämpning vad gäller typ av preparat och när behandling ska göras. Dock får Dacom-användaren förse programmet med mer data om grödan och information om omgivande faktorer kontinuerligt. Nedvissning Nedvissningsgraden skiljer drygt 10 procentenheter mellan försöksled med mest och minst nedvissning i försöken på Mosslunda och L:a Böslid (Tabell 5). Skillnaderna i nedvissningsgrad är inte så stora på Borgeby. Reducering av dosen medförde snabbare nedvissning och tillsats av kaliumfosfit fördröjde nedvissningen något. Nedvissningen följer inte helt bekämpningseffekterna mot bladmögel. 152 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

19 Brunröta Hur det går i årets försök med avseende på brunröta vet vi först om några veckor när graderingarna är gjorda. Förekomsten av brunröta har varit förhållandevis liten i försöken sedan 2009 (Figur 4). Kanske beror detta på att nya preparat är effektiva mot brunröta, men vi vet sedan tidigare att förekomsten av brunröta är chansartad. Avkastning Den ökade avkastning som normalt följer av behandling mot bladmögel och brunröta kan bli mycket stor, speciellt år då bladmögel upptäcks tidigt (Wiik 2014). Som redan nämnts kan vi inte presentera den brunrötefria skörden nu eftersom graderingen av brunröta ännu inte är gjord. Råskördarna (knölskörd ton/ha) finns tillgäng liga för 2014 års försök och är för obehand lat led, bästa fungicidprogram och sämsta fungicidprogram: Knölskörd ton/ha (råskörd, före korrigering till brunrötefri skörd) i 2014 års försök Behandling Mosslunda Borgeby Lilla Böslid Obehandlat 35,7 22,3 36,2 Bästa program 76 56,1 57,2 Sämsta program 64,2 52,6 51,1 LSD 5 % 4,2 3,4 5,5 Skördarna på Borgeby hade förmodligen varit högre om mer än 120 kg N/ha hade tillförts. Tabell 5. Nedvissning (%), graderingar gjorda vid fyra tillfällen i försöken L och M samt tre tillfällen i försök N under perioden 11/8 till 1/ Tre försök i södra Sverige 2014 Försöksled Preparat Se även tabell 1 Nedvissning - % Mosslunda 11/8-1/9 Borgeby 12/8-1/9 L:a Böslid 11/8-24/8 3 försök 11/8 1/9 01 SvF1 Obehandlat Svf2 Rev RaT Inf =1N SPA1 Rev RaT Inf <1N SPA2 (Rev RaT Inf)+P <1N SPA3 (Rev ReT Inf)+P <1N RaT VxC Enligt VIPS Bay RaT ReT Inf Rev =1N Che RaT Rev Inf Zig =1N NA RaT Epo Pro+Rev Rev =1N Syn Rev ReT Inf RaT =1N Ada Rev Inf BaF RaT =1N LSD 5 % led LSD 5 % led försök 11/8-1/9 Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 153

20 Figur 1. Nederbörd mm (blå staplar) och temperatur o C (röda kurvor) på de tre försöksplatserna Mosslunda, Borgeby och L:a Böslid april augusti 2014 i försöksserien L Källa: LantMet DES, första angrepp antal dagar efter sättning Figur 2. Beräknad dag för potatisbladmöglets första angrepp i obehandlade försöksrutor av Bintje i försök i Skåne och Halland under med antal dagar efter sättning som tidsfaktor. Två tre försök per år. 154 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

21 DES, första angrepp antalet dagar efter sättning Figur 3. Beräknad dag för potatisbladmöglets första angrepp i obehandlade försöksrutor av Bintje i försök i Skåne och Halland under (83 14) med antal dagar efter sättning som tidsfaktor. Medeltal av två tre försök per år ,5 14,5 12 Brunröta, vikts-% ,8 6,6 7,3 8,3 8,6 6 5,5 5,3 5, ,5 3, ,3 0,8 0,1 2,1 0,8 0,7 1,05? Figur 4. Brunröta (vikts-%) i Bintje i fältförsökens obehandlade försöksrutor i Skåne och Halland under Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 155

22 Slutsatser från 2014 års försök Det första angreppet av bladmögel startade mycket tidigt på de tre försöksplatserna. Tidpunkten för starten på angreppet varierade mellan de tre försöksplatserna med ett rekordtidigt angrepp på Borgeby, < 30 dagar efter sättning. Angreppen var inte de vanliga med enbart bladfläckar utan stjälk-, bladstjälk- och toppskottsangrepp var vanliga. De flesta bekämpningsprogrammen hade mycket goda effekter mot bladmögel, även på Borgeby, där första behandlingen fick göras kurativt på ett redan väl etablerat angrepp. Skillnaderna mellan bekämpningsprogrammen som kan tyckas små är viktiga att ta hänsyn till, inte minst skillnader i slutlig skörd kan bli förhållandevis stor mellan olika fungicidprogram. Att reducera dosen var inte rekommendabelt under Vid användning av VIPS var timingen viktigare än antalet behandlingar. Vid användande av beslutstödsystem går det inte att endast förlita sig på informationen från beslutsstödsystemet utan användaren måste också utnyttja erfarenhet och sunt förnuft. Behandling enligt VIPS gav bra behandlingseffekt mot bladmögel. Skördarna var i nivå med övriga led, trots färre eller lika antal beha ndlingar och reducerad e doser i något eller några fall. Som ett resultat av fungicidstrategierna ökade den osorterade knölskörden som ännu inte är korrigerad för brunröta med i genomsnitt 35 ton/ha på Mosslunda, 31 ton/ha på Borgeby och 19 ton/ha på L:a Böslid. Referenser Wiik L Potato late blight and tuber yield: Results from 30 years of field trials. Potato Research 57, Wiik, L., Gerdtsson, A., Aldén, L., Ekelöf, J., Knutsson, H. och Nilsson, A.T.S Potatisbladmögel Animaliebältets Försöks rapport och Skåneförsök nr. 80, ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014