Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
|
|
- Barbro Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn och vårkorn. Ett försök med strategier mot svartpricksjuka i höstvete låg i Hossmo strax söder om Kalmar och ett referensförsök i höstvete i Burs utanför Visby på Gotland. Höstkornförsöket låg utanför Romakloster och vårkornförsöken har legat i Eldsberga i Halland och i Follingbo på Gotland. Växtodlingssäsongen 2015 Hösten och vintern var betydligt varmare än normalt, vilket resulterade i att de höstsådda grödorna var mycket långt komna i april. Det svala vädret under maj, juni och juli gjorde dock att grödornas vidare utveckling gick långsamt och skördeåret blev sent. Nederbördsmängderna var betydligt större än normalt under främst maj och juni och i kombination med de måttliga temperaturerna resulterade detta i mycket höga skördar av stråsädesgrödorna, medan majsskördarna på de flesta håll var betydligt lägre än normalt. Den varma hösten 2014 medförde kraftiga bladlusangrepp i många höstsädesfält under hösten och många, tidigt sådda höstgrödor, drabbades av omfattande rödsotangrepp. Angreppen var kraftigast i de sydöstra delarna av området. Stora arealer rågvete utvintrade under året. Anledningen till detta är oklart, men en kombination av manganbrister, kraftiga mjöldaggsangrepp under hösten och tidig sådd i förhållande till den varma hösten, anses vara delar av förklaringen. Sjukdomsangreppen blev lägre än väntat. Angreppen av svartpricksjuka i höstvetet var kraftiga vid säsongens start i april, men det ky liga vädret gjorde att utvecklingen av sjukdomen gick långsamt. Slutangreppen blev måttliga trots större nederbördsmängder än normalt. Även angreppen av kornets bladfläcksjuka i kornet var måttliga. Kornrostangreppen var kraftiga i sydligaste delarna av landet, men kom för sent på säsongen i Kalmarområdet för att påverka skörden nämnvärt. Liksom 2014 förekom angrepp av gulrost i känsliga sorter av höstvete och rågvete. Även i vårvetet förekom kraftiga angrepp av gulrost i vissa områden. Merskördarna för svampbekämpning i försöken har varit varierande från måttliga merskördar i referensförsöket i höstvete på Gotland till mycket stora merskördar i samtliga kornförsök. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Adama, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar 2015 inlösenpriser och kostnader I beräkningarna av det ekonomiska resultatet används normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs enligt följande: -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i alla stråsädesslag oavsett kvalitet. 1,00 kr/dt per % -enhet avvikande stärkelsehalt i stärkelsevete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. För spannmål har följande avräkningspriser använts: Kvarnvete 1,25 kr/kg och 1,75 kr/kg, 138 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
2 sprit/stärkelse/fodervete 1,07 kr/kg, maltkorn 1,41 kr/kg och foderkorn 0,95 kr/kg. Som preparatpriser har använts priser angivna av HS- Skåne augusti För preparat som ännu inte är godkända beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 163 kr/ha samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Tabell 1. Förteckning över de produkter som ingår i försöken, förkortningar och aktiv substans. Produkter som inte är registrerade är markerade med kursiv stil. A = Amistar (azoxystrobin) Ac = Acanto (pikoxystrobin) Ar = Armure (difenokonazol+propikonazol) Avi = Aviator Xpro (bixafen+protiokonazol) B =Bell (boskalid+epoxikonazol) Bu = Bumper (propikonazol) Bo= Bolt XL (propikonazol) Ca = Cantus (boscalid) C/CP = Comet/Comet Pro (pyraklostrobin) D = Delaro (trifloxystrobin+protiokonazol) F = Forbel (fenpropimorf) Fl = Flexity (metrafenon) Resultat Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka i höstvete (Tabell 2 och 3) H län: Kalmar (Mariboss), M län: 1 Kattarp (Brons), 2 Tomelilla (Mariboss), 3 Klagstorp (Mariboss, endast graderingsresultat) Syftet med försöken var att studera olika behandlingsstrategier mot svartpricksjuka. För att renodla effekten av svartpricksjuka behandlades alla försök mot mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 l/ha+ Forbel 0,4 l/ha i stadium DC 31. Alla behandlingar förutom led 2-4 var dub bel behandlingar. Behandlingarna gjordes i DC och därefter i DC Här nedan Fo= Folpan (folpet) Fol = Folicur (tebukonazol) Imtrex = (fluxapyroxad) K = Kayak (cyprodinil) Mi = Mirador (azoxystrobin) P = Proline (protiokonazol) Sp = Sportak (prokloraz) St = Stereo (propikonazol + cyprodinil) SX = Siltra Xpro (bixafen+protiokonazol) T= Tilt 250 EC (propikonazol) Te = Tern (fenpropidin) To=Topsin (tiofanatmetyl) redo visas försöket i Kalmar och två av försöken från Skåne. Försöket i Klagstorp kasserades pga. rotdödarangrepp. I alla försök förekom svartpricksjuka i varierande grad från 16% till 56 % på bladnivå 2. I försöken i Tomelilla och Kalmar förekom även sena angrepp av brunrost. Merskörden för behandlingarna i försöket i Kattarp, där bara svartpricksjuka förekom (16 % på bladnivå 2) blev måttliga, som mest 700 kg/ha. I försöken i Tomelilla och Kalmar, där det även förekom brunrost, blev merskördarna för bekämpning betydligt större, i försöket i Tomelilla mellan 760 till 1700 kg/ha och i Kalmar 250 till 1130 kg/ha. I Tomelilla var samtliga behandlingar lönsamma medan behandlingarna i Kalmarförsöket inte ökade nettointäkten mer än i ett fåtal fall (vid avräkningspris 107 kr/dt) jämfört med obehandlat. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 139
3 Tabell 2 Höstvete, L Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha H-län M-län M-län Medeltal Nettomerintäkt DC DC DC Kalmar Tomelilla Kattarp 3 försök 3 försök Mariboss Mariboss Brons kr/ha 1 Obehandlat c* g* g* c* 2 P 0,4 250 c 760 f 360 ef 460 b P 0,8** 660 b 1060 def 420 cdef 710 ab P+ CP 0,4+0,3 780 ab 1080 de 310 f 720 ab Avi & P 0,6 0, a 1700 a 610 abc 1150 ab 6 SX &P 0,5 0, a 1540 abc 480 bcdef 1050 ab 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 790 ab 1340 bcd 520 abcdef 890 ab P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 940 ab 1500 abc 560 abcde 1000 ab 90 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 960 ab 1360 bcd 400 def 900 ab P+CP& A 0,4+0,3 0, ab 1150 de 540 abcde 890 ab P+CP& P 0,4+0,3 0, ab 1350 bcd 650 ab 1010 ab P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0, ab 1460 abc 640 ab 990 ab P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0, ab 950 ef 380 ef 710 ab 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0, ab 1230 cde 530 abcde 890 ab 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0, ab 1470 abc 700 a 1030 ab P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 860 ab 1590 ab 590 abcd 1010 ab -250 CV% 2,12 1,9 1,18 LSD Svampangrepp i obehandlat: Brunrost DC 83 bl 1 5,25 9,95 Svartpricksjuka DC 73 bl ,38 16,25 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 140 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
4 Tabell 3 Höstvete, L Angrepp av svartpricksjuka (4 försök) och brunrost (2 försök) efter behandling med olika preparat/preparatkombinationer. Gradering utförd i DC Led Behandling Dos, kg,l/ha Svartpricksjuka % Brunrost % blad 2 blad 1 DC DC DC Medeltal 4 Medeltal försök försök 1 Obehandlat 32,3 a* 7,7 a* 2 P 0,4 17,4 b 4,7 b 3 P 0,8** 11,2 bc 3,4 b 4 P+ CP 0,4+0,3 12,4 bc 0,3 b 5 Avi & P 0,6 0,4 5,7 c 1,4 b 6 SX &P 0,5 0,4 8,7 bc 1,1 b 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 10,4 bc 3,0 b 8 P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 8,2 bc 0,9 b 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 6,3 c 1,0 b 10 P+CP& A 0,4+0,3 0,4 8,8 bc 3,2 b 11 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 9,0 bc 0,6 b 12 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0,25 9,4 bc 0,2 b 13 P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0,25 8,3 bc 2,2 b 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0,3 7,4 c 0,0 b 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0,25 8,5 bc 1,8 b 16 P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 8,4 bc 0,0 b LSD 5,6 2,5 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 I försöket i Kalmar var angreppen relativt kraftiga (25 % svartpricksjuka på bladnivå 2 och 5 % brunrost bladnivå 1). En enkelbehandling med 0,4 l/ha Proline+ 0,3 l/ha Comet Pro i DC 47-51(led 4)gav ett ökat netto. En delad behandling med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ ha CometPro i DC kompletterad med 0,4 l/ha Armure i DC (led 10) gav en något högre merskörd (+ 230 kg/ha)jämfört med enkelbehandlingen i DC men mer skörden var för liten för att betala den extra behandlingen vid de låga avräkningspriserna. Vid högre avräkningspriser hade fler av behandlingarna varit lönsamma även i Kalmarförsöket. Flertalet försöksled med dubbelbehandlingar hade god effekt. En tendens till större merskördar gav behandling med de ännu inte registrerade SDHI preparaten Aviator Xpro och Siltra Xpro följt av Proline (led 5 och 6). Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 141
5 Tabell 4 L Referensförsök i höstvete Gotland 2015 Led Julius Dos l,kg/ha Skörd/ merskörd Svartpricksjuka Nettomerintäkt** kr/ha kg/ha Bl 2 avräkningspris kr/kg DC DC DC Burs, Visby 2015 DC 75 1,25 1,75 1 Obehandlat d* 3,5 a* 2 Sportak höst 230 c 3,9 a Sportak & Proline + Comet Pro höst 0,4+0,3 480 ab 0,5 bc Proline + Comet Pro 0,4+0,3 260 c 1,25 b Proline + Comet Pro 0,4+0,3 310 bc 0,37 bc Proline+Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 550 a 0 c Anpassat led (obehandlat) -30 d 3,25 a CV% 1,15 Svampangrepp i obehandlat,bl 2 vid DC 75: Svartpricksjuka 3,5% Mjöldagg 0,75% * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Ingen hänsyn tagen till eventuella skillnader i kvalitetsegenskaper Kostnader: Proline 651kr/l, Armure 664 kr/l, Comet Pro 362 kr/l, Sportak 317 kr/l, körkostnad 163 kr/ha och gång. L Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. (Tabell 4 och figur 1) Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har tolv försök i serien L lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. Skördenivån i Gotlandsförsöket var hög, nästan kg/ha i obehandlat. Trots mer nederbörd än normalt var svampangreppen små i försöket, mjöldagg 0,75 % och svartpricksjuka 3,5 % angripen bladyta på bladnivå 2 i DC 75. Försöket var mycket jämnt och bra. Alla svampbekämpningar gav mycket måttliga, men säkra merskördar, jämfört med obehandlat. Behandling i DC 37 med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ha CometPro och efterföljande behandling i DC 59 med 0,4 l/ ha Armure gav högst merskörd (550 kg/ha). En engångsbehandling i DC med 0,4 l/ha Proline+0,3 l/ha Comet Pro, som oftast räknas som en standardbehandling, gav 310 kg/ha i merskörd. Försöket visar åter på dålig lönsamhet för bekämpning vare sig man räknar med ett avräkningspris på kvarnvete på 1,25 eller 1,75kr/kg. I årets försök fanns två led där behandling med Sportak gjorts i slutet av oktober, s.k broddbehandling (led 2 och 3). Syftet var dels att se om en höstbehandling påverkade förekomsten av svartpricksjuka följande vår och dels se om behandlingen hade effekt på stråbassjukdomar och övervintring. På grund av den snöfattiga vintern sågs ingen skillnad på övervintringen mellan Sportakbehandlade led och övriga led. 142 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
6 60 Stråknäckarindex Obehandlat Sportak 1 l/ha höst 0 maj juli maj juli maj juli juli 1 f 2 f 3 f 3 f Gotland FIV Ö S F Svea Figur 1. L Behandling med Sportak på hösten har minskat förekomsten av stråknäckare FIV =Försök i Väst, ÖSF= Östra Sverige Försöken, Svea = Svea-Försöken I det gotländska försöket sågs ingen skillnad i stråknäckarindex på våren i DC 32 i det Sportakbehandlade ledet, däremot var stråknäckarindexet lägre i mitten av juli (DC 77). I många av försöken i Mellansverige var stråknäckarindexet lägre både på våren och i mitten av juli i det Sportakbehandlade ledet vilket tydligt visar att broddbehandling på hösten kan ha effekt på stråknäckarsvampen (figur 1). Sportakbehandlingen på hösten hade dock liten effekt på skörden och var i de flesta fall inte lönsam. Effekten på svartpricksjuka av höstbehandling med Sportak var låg både på Gotland och i Mellansverige. Svampbekämpning i höstkorn L Svampbekämpning i höstkorn (Tabell 5 ) I-län:Romakloster (Apropos), M-län: 1 Teckomatorp( Apropos), 2 Staffanstorp(Apropos) Den nystartade försöksserien syftar till att belysa effekten av svampbekämpning i höstkorn. Fyra försök lades ut i serien, två i Skåne, ett på Gotland och ett i Västergötland. Här redovisas bara försöken från södra Sverige eftersom de var angripna av samma sjukdomar (dock ingen kornrost på Gotland). I försöket i Västergötland hade bara angrepp av Ramularia noterats. I försöket på Gotland förekom mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka, i Teckomatorp måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka och kornrost och små angrepp av sköldfläcksjuka medan det i försöket i Staffanstorp förekom mycket kraftiga angrepp av kornrost och måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Samtliga behandlingar hade mycket bra effekt på kornrosten. Behandlingar som innehöll de ännu inte registrerade SDHI-preparatet Siltra Xpro hade något bättre effekt på kornets bladfläcksjuka. Störst merskördar erhölls med dubbelbehandling av de ännu inte godkända preparaten Delaro i DC 30/31följt av Siltra Xpro i DC 45/49. För behandling med godkända preparat gav enkelbehandling i DC 37/39 med Proline + CometPro bäst ekonomi. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 143
7 Tabell 5 L Svampbekämpning i höstkorn. Skörd/merskörd kg/ha och nettomerintäkt för 3 försök i Sydsverige. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha Netto- I-län M-län M-län Medeltal merintäkt DC DC DC Roma Teckomatorp Staffanstorp 3 försök 3 försök Apropos Apropos Apropos kr/ha 1 Obehandlat 8500 b* 7760 a* 8160 c* 8140 c* 2 SX+P 0,5+0,2 500 a 790 a 520 c 600 b 3 P+CP 0,4+0,3 440 a 780 a 700 b 640 b D&SX 0,3 0,5 750 a 1320 a 1100 a 1050 a 5 Fl+T+F & P+CP 0,25+0,125+0,125 0,4+0,3 630 a 1090 a 450 b 720 b -320 CV% 2,319 6,941 2,039 LSD 350 ns Svampangrepp i obehandlat DC 81-83: Kornets bladfläcksjuka bl 2 4,5 7,8 3 Kornrost bl 2 2,8 25 Sköldfläcksjuka bl 2 1,3 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Svampbekämpning i vårkorn L Strategier mot svampsjudomar i vårkorn i Sydsverige (Tabell 6 och 7) N län: Eldsberga(Quench) M län: 1 Kävlinge (Quench), 2 Löderup (Propino) I län: Visby(Rosalina) (mulljord) Syftet med försöksserien har varit att under söka olika bekämpningsstrategier mot svampsjuk domar i vårkorn. Det förekom ovanligt kraftiga angrepp av kornrost på alla försöksplatser förutom i försöket på Gotland. I många fall fortsatte kornrosten att utvecklades även under senare delen av juli månad, även efter det att slutgradering hade utförts. I försöket i Halland förekom även Ramularia. Angreppen i detta försök var störst i de behandlade leden, troligen på grund av de goda effekterna mot kornrosten vilket öppnat upp för angrepp av Ramularia. I försöket i Kävlinge förekom även mindre angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka och i Löderupsförsöket förekom en del mjöldagg tidigt på säsongen, men angreppen utvecklades långsamt och angreppen blev måttliga. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Alla behandlingar hade mycket god effekt på kornrost och ingen statistiskt säker skillnad fanns mellan behandlingarna vare sig mellan preparat eller mellan olika doser av preparaten. I försöket på Gotland, där angreppen av kornets bladfläcksjuka var kraftiga, var effekten på svampen bäst i de led där SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) ingick. I dessa led erhölls också högre merskördar jämfört med behandling med övriga preparat. Behandling med kombinationen Proline + Comet Pro tenderade att ha något bättre effekt vid den högre dosen (0,4 l/ ha + 0,3l/ha) jämfört med den lägre dosen(0,2 l/ ha+ 0,15 l/ha). Detta avspeglades även i skörden, men skillnaden var inte statistiskt säker. 144 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
8 Tabell 6 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige skörd/merskörd och nettoberäkningar Skörd/merskörd kg/ha Dos kg,l/ha DC I-län N-län M-län Medel 3 f kr/ha Nettomerintäkt Visby Eldsberga Kävlinge Löderup N och M Visby Medeltal Led DC DC DC Rosalina Quench Quench Propino 1 f N&M 3f 1 Obehandlat 5830 e 7480 b 7210 d 7960 h 7670 b Stereo+ Comet Pro 2 & Siltra Xpro 0,4+0,2 0, a 1310 a 1450 ab 2140 ab 1630 a 3 4 Delaro & SiltraXpro 0,3 0, a 1250 a 1560 ab 2230 a 1680 a Armur+ Amistar +Kayak 0,2+0,25 +0, cd 1170 a 1230 bc 1430 fg 1280 a Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0, b 990 a 1610 a 2040 b 1550 a 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0, c 830 a 1470 ab 1840 cd 1380 a Proline + Comet Pro 0,2+0, c 1090 a 1420 ab 1660 de 1390 a Proline +Comet Pro 0,2+0, c 1100 a 960 c 1580 ef 1210 a Proline+Kayak 0,2+0,4 880 d 940 a 1300 abc 1360 g 1200 a Proline+Kayak 0,2+0,4 10 +Comet Pro +0, c 1130 a 1240 bc 1660 de 1340 a Flexity&Proline +CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0, b 1090 a 1390 ab 2010 bc 1500 a CV% 2,73 4,01 2,93 1,30 LSD Svampangrepp i obehandlat: Kornets bladfläcksjuka bl 2 DC ,5 1,5 (DC 69) Kornrost 9,5 1,0 (DC 69) Sköldfläcksjuka 17,5 3,0(DC 69) * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Behand ling med Proline +Kayak (0,2 l/ha+ 0,4 l/ha) gav samma effekt på kornets bladfläcksjuka som kombinationen Proline + Comet Pro vid den lägre dosen(0,2 l/ha+0,15 l/ha) men merskörden för behandlingen var statistiskt lägre jämfört med andra behandlingar. En tillsats med 0,15 Comet Pro ökade skörden med 300 kg/ha. Skörden blev dock inte högre jämfört med en behandling med 0,2 l/ha Proline+ 0,15 l/ha Comet Pro, så Kayak tillförde inget vid bekämpning av kornets bladfläcksjuka i detta försök. Preparatet har dock en annan verkningsmekanism vilket kan förebygga uppkomst av resistens hos svampen. Alla behandlingar i försöken i Kävlinge och Löderup hade god effekt mot sköldfläcksjuka. I försöket i Kävlinge, med de kraftigaste angreppen (17,5% angrepp på bladnivå 2 i obehandlat led), fanns ingen statistiskt säker skillnad i effekt mellan de olika behandlingarna. I samtliga försök erhölls höga merskördar för bekämpning och samtliga behandlingar var lönsamma. För försöken i Skåne och Halland gav behandling i DC 37/39 med 0,2 l/ha Proline + 0,15 l/ha Comet Pro bästa netto. I försöket på Gotland gav samma behandling bäst netto vid sen behandling i DC 49/55. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 145
9 Tabell 7 L Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige % angripen bladyta bl. 2 DC % angripen bladyta Dos kg,l/ha Kornets bl.fl. sjuka Sköldfläck sj Kornrost Visby Kävlinge Kävlinge Led DC DC DC Rosalina Quench Quench 1 Obehandlat 32,5 a* 17,5 a* 9,5 a* 2 Stereo+ Comet Pro & Siltra Xpro 0,4+0,2 0,5 2,3 efg 1,5 b 0,03 b 3 Delaro & SiltraXpro 0,3 0,5 1,8 fg 4,3 b 0,08 b 4 Armur+ Amistar+Kayak 0,2+0,25+0,4 5,8 bcd 5,3 b 0,1 b 5 Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0,2 1,0 g 1,5 b 0,0 b 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0,3 5,3 cde 2,8 b 0,05 b 7 Proline + Comet Pro 0,2+0,15 8,0 bc 5,8 b 0,08 b 8 Proline +Comet Pro 0,2+0,15 8,8 b 5,0 b 0,18 b 9 Proline+Kayak 0,2+0,4 7,5 bc 5,0 b 0,10 b 10 Proline+Kayak+Comet Pro 0,2+0,4+0,15 4,3 def 3,5 b 0,08 b 11 Flexity&Proline+CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0,3 1,8 fg 2,8 b 0,05 b LSD 3,23 6,20 1,83 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn (Tabell 8 och figur 2 och 3) M län: 1Trelleborg (Quench), 2 Ystad (KWS Irina); I län: Visby (Rosalina)(mulljord) Syftet med försöksserien är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och eventuella effektförändringar mellan åren. Mycket starka angrepp av kornrost fanns i de två skånska försöken. Allra störst var angreppet i försöket i Trelleborg. I försöket i Ystad fanns också mindre angrepp av sköldfläcksjuka och små angrepp av Ramularia. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Liksom tidigare år visar de skånska försöken på mycket god effekt mot kornrost av preparaten Siltra Xpro (ej registrerat), Comet Pro och Proline. I försöket i Trelleborg, där kornrostangreppet var som starkast (90 % angrepp på bladnivå 2 i DC 83), gav dessa preparat en signifikant större merskörd jämfört med övriga preparat. Preparat som Armure och Stereo hade viss effekt medan effekten av Kayak var svag. I försöket på Gotland hade SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) bäst effekt på kornets bladfläcksjuka följt av Comet Pro. 146 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
10 Något sämre effekt hade Proline och Kayak och sämst effekt hade Stereo och Armure. Överlägset störst merskörd för behandling gav Siltra Xpro (ej registre rat) därefter kom Comet Pro och Proline. Minst skördeökning gav behandling med Stereo, Armure och Kayak. Stereo gav ingen statistiskt säker merskörd jämför med obehand lat. Kayak hade relativt bra effekt på kornets bladfläcksjuka, (ca 70 % - ig effekt) men detta avspeglades inte i skörden i detta försök. I figur 2 visas de olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka i försöket på Gotland och i figur 3 visas preparatens effekt på kornrost. Tabell 8 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha samt sjukdomsangrepp (% angripen bladyta) Led Behandling Dos Skörd /merskörd Angr bladyta (%) bl 2 (kg, l /ha) kg/ha Kornets bl fl sj Kornrost Visby Trelleborg Ystad Visby Trelleborg Ystad DC Rosalina Quench KWS Irina bl 2 DC 75 bl. 2 DC 75 bl.1 DC 79 1 Obehandlat 4710 d 7490 c 8310 c 33,8a 60a 57,5a 2 Armure 0,4 250 c 740 b 520 b 28,8a 28,8c 18,8d 3 CometPro 0, b 1140 a 500 b 7c 2,6e 5,8e 4 Kayak 0, c 120 c 360 b 18,8b 43,8b 47,5b 5 Proline 0,4 750 b 1110 a 1090 a 14,5b 3,8e 6,3e 6 Siltra Xpro 0, a 1350 a 2100 a 2c 1,8e 3e 7 Stereo 0, cd 790 b 510 b 20b 19,5d 28,8c CV 2,77 2,23 1,94 LSD ,9 6,7 4,7 Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 147
11 40 L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Follingbo Visby Kornets bladfläcksjuka % angripen bladyta bl 2 DC 75 % angripen bladyta Fig 2. De olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka på Gotland. L Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn, Ystad och Trelleborg Kornrost % angripen bladyta DC % angripen bladyta Trelleborg Ystad Fig 3. Preparatens effekt på kornrost. 148 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
12 Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med olika bekämpningsprogram med olika kombinationer av fungicider och kaliumfosfit mot potatisbladmögel och brunröta. Två fältförsök utfördes varav ett på Mosslunda gård Kristianstad Skåne och ett på L:a Böslid Eldsberga Halland. I försöksplanen ingick den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i åtta av elva försöksled samt matpotatissorten Folva i tre försöksled. Försöksleden var beställda av växtskyddsmedelsföretagen Cheminova, Nordisk Alkali och Syngenta (ett vardera), Svensk Potatisforskning Alnarp (tre) och Växtskyddscentralen Jordbruksverket (två) samt de återstående tre försöksleden betalades av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken). Syftet med försöksserien är att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram/strategier mot potatisbladmögel och brunröta som ett led i arbetet med integrerat växtskydd (IPM). Det första angreppet av bladmögel i Bintje på Mosslunda upptäcktes drygt två veckor tidigare under 2015 jämfört med ett genomsnittsvärde för åren , men en dryg vecka senare än genomsnittsvärdet på L:a Böslid. I sorten Folva kom det första angreppet på Mosslunda drygt två veckor senare än i sorten Bintje men däremot på L:a Böslid samtidigt i båda sorterna. Den påföljande utvecklingen av angreppet var långsammare i Folva än i Bintje. Folvas motståndskraft mot bladmögel är således något bättre än den i Bintje. I båda försöken började bladmöglets exponentiella tillväxt inte förrän under de sista dagarna i juli. Bekämpningsprogrammen gav mycket goda effekter mot bladmöglet. Trots en cirka 30 % preparatreducering fungerade beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring lika bra mot bladmögel som de rutinmässigt behandlade försöksleden. En halvering av mätarledets doser plus kaliumfosfit hade lika god eller bättre effekt än mätarledets fulla dos av fungicider. Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den merknölskörd som de olika bekämpningsprogrammen framkallade, pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan ton/ ha i Folva. Merknölskörden är dock ännu inte korrige rade för brunröta. Som tidigare resultat visar är merknölskörden orsakad av en minskning av andelen mindre knölar (< 42 mm) och en ök ning av andelen större knölar (> 55 mm) p g a friskare blast och därmed längre tillväxt. Bakgrund och syfte I Sverigeförsökens försöksserie L undersöktes effekten av olika kämpningsprogram eller strategier mot bladmögel och brunröta i potatis. Resultaten från denna försökserie används i rådgivningen för att optimera användningen av bladmögelfungicider i potatis och är en del i arbetet inom integrerat växtskydd (IPM) i vilket behovsanpassad bekämpning är en central del. Här redovisas resultat från Olika beslutstödsystem har testats och utvärderats i försöksserien under flera år. Under 2015 Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 149
13 ingick de två beslutstödsystemen VIPS, Varsling Innen Planteskadegørere utvecklat i Norge, som även testades 2013 och 2014, samt för första året det danska Skimmelstyring. Beslutstödsystemen baseras på information om bladmöglets biologi samt väderinformation. Ett beslutstödsystem fungerar som ett stöd för odlaren att anpassa bekämpningen efter de aktuella förhållandena och ligger inom ramen för IPM som alla odlare ska tillämpa från och med Material och metoder Medverkande Försöksserien L med ett försök i Skåne på Mosslunda gård utanför Kristianstad (Mosslunda i fortsättningen) och ett i Halland på L:a Böslid nära Eldsberga (L:a Böslid) finansierades av Sverigeförsöken (led 01 03), Svensk Potatisforskning Alnarp (04, 05 och 06), Växtskyddscentralen (07 och 08) samt växtskyddsmedelsföretagen Cheminova (09), Nordisk Alkali (10) och Syngenta (11). I figurerna och tabellerna förkortas de olika försöksleden enligt XX-N-NNNN där XX anger försöksledet 01-11, N är första bokstaven i sortens namn, dvs. B för Bintje och F för Folva samt NNNN är en beteckning för behandling en, DSS-modellen eller växtskyddsmedelsföretaget som bestämt fungicidprogrammet. 150 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
14 Tabell 1. Försöksplan, Sverigeförsökens försöksserie L Led_Sort a Behandling b Dos kg, l/ha Intervall dagar Behandlingstillfällen T 01_B Obehandlat _F Obehandlat _B 04_B 05_F Revus 250 SC 0, T: Ranman Top 0, T: Infinito 1, T: Revus 250 EC + Proalexin 0,3 + 2, T: Ranman Top + Proalexin 0,25 + 2, T: Infinito + Proalexin 0,8 + 2, T: Revus 250 EC + Proalexin 0,3 + 2, T: Ranman Top + Proalexin 0,25 + 2, T: Infinito + Proalexin 0,8 + 2, T: _F Enligt: VIPS VIPS VIPS VIPS 07_B Enligt: VIPS VIPS VIPS VIPS 08_B Enligt Skimmelstyring Skimmelst. Skimmelst. Skimmelst. 09_B 10_B 11_B Ranman Top 0, T: Revus 250 EC 0, T: Infinito 1, T: Zignal 0, T: 11 Vendetta 0, T: 3 7 Epok 600 EC 0, T: 1 3 Ranman Top 0, T: Proxanil + Revus 250 EC 2,0 + 0, T: Revus 250 EC + Cymbal 0,4 + 0, T: 9 Revus 250 SC 0, T: 1 Revus Top 0, T: Infinito 1, T: Revus 250 EC + Amistar 0,6 + 0, T: 8 9 Ranman Top 0, T: Shirlan 0, T: 12 a Sort Bintje = B och sort Folva = F b Aktiva substanser: Revus 250 SC (mandipropamid 250 g/l), Ranman Top (cyazofamid 160 g/l), Infi-nito (propamokarb 524 g/l + fluopicolide 62,5 g/l), Zignal (fluazinam 500 g/l), Epok 600 EC (fluazinam 400 g/l + metalaxyl-m 194 g/l), Proxanil (335 g/l propamokarb + cymoxanil 50 g/l), Revus Top (di-fenokonazol 250 g/l + mandipropamid 250 g/l), Proalexin (kaliumfosfit, KPO3), Vendetta (375 g/l fluazinam g/l azoxystrobin). Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 151
15 Försöksled Förkortning i fig&tab Kommentar B-Obeh Obehandlad Bintje F-Obeh Obehandlad Folva B-Mäta Mätarledet för Bintje B-Proa Proalexin (kaliumfosfit) ingår F-Proa Proalexin (kaliumfosfit) ingår F-VIPS Enligt VIPS i Folva B-VIPS Enligt VIPS i Bintje B-SkiS Enligt Skimmelstyring i Bintje B-Chem Fungicidprogram enligt Cheminova B-NoAl Fungicidprogram enligt Nordisk Alkali B-Syng Fungicidprogram enligt Syngenta De olika försöksleden Två obehandlade försökled ingick i försöksserien, ett i sorten Bintje (led 01) och ett i sorten Folva (02). En behandlad kontroll eller ett mätarled ingick endast för sorten Bintje (03). I detta mätarled ingick behandlingar med de för närvarande bästa bladmögelfungiciderna på den svenska marknaden, varvid behandlingarna gjordes fortlöpande vid tre tillfällen med samma fungicid med avslut med Ranman Top som därmed används vid sex av de sammanlagt tolv behandlingarna. De övriga två fungiciderna i mätarledet var Revus 250 EC och Infinito. Obehandlad Folva jämfördes med ett led som behand lades med halv dos i jämförelse med mätarledet för Bintje plus kaliumfosfit (05) och ett led som behandlades enligt VIPS (06). Denna mindre insats av fungicider i sorten Folva kan motiveras av att sorten inte angrips av potatisbladmögel lika mycket som den mycket mottagliga sorten Bintje. Även i Bintje gjordes jämförelsen med ett led som behandlades med halv dos plus kalium fosfit (04) samt med led som behandlades enligt rekommendationer från beslutstödsystemen VIPS (07) och Skimmel-styring (08). Behandlingarna enligt VIPS utfördes på samma sätt som tidigare år när beslutstödet testades i denna försöksserie (Wiik et al., 2013, 2014). Bekämpning gjordes med minst 7 dagars behandlingsintervall, 5 dagar vid högt infektionstryck eller stark tillväxt. Med hjälp av information från VIPS om infektionstrycket anpassades bekämpningarna vad gäller prepara t, dos och behandlingsintervall. I praktiken innebar det att förebyggande bekämpning med reducerad dos, 60 % av full dos, gjordes när det var möjligt, växelvis med Ranman Top eller Revus. Om bekämpning gjordes efter att modellen varnat för förhöjd infektionsrisk användes Infinito med full dos. Till skillnad från tidigare år gjordes första behandlingen i VIPS-leden när infektionsrisken varit över 10 åtminstone 2 timmar i rad en andra gång. Föregående år har bekämpningen i VIPS-leden startat samtidigt som första behandlingen i de övriga leden. Danska Skimmelstyring innehåller en toolbox med modeller och information om väderförhållande, som kan användas inför ett beslut om bladmögelbekämpning. Skimmelstyring är ursprungligen utformat för användning i stärkelsepotatis, men modellen som användes i L är anpassad för matpotatis. Infektionstrycket beräknas som en summa av fem dagliga riskvärden (två dagar tillbaka, aktuell dag samt två dagar framöver). Strategin för beslutstödsystemet Skimmelstyring bygger på att bekämpning görs en gång i veckan med dos anpassad efter infektionstrycket. Dosanpassningen består av en riskvärdering hur nära ens fält det finns konstaterat bladmögel (registrerings nätet, samt om väderförhållandena i området indikerar risk för angrepp. Information om infektionstryck, väderprognos samt hur nära bladmögel i området bladmögel påträffas bör vägas samman med användarens egna erfarenheter och observationer. Ledet för bekämpning enligt Skimmelstyring behandlades 12 gånger med omväxlande Revus x 2 och Ranman Top x 2. Bekämpningen i ledet som behandlades enligt Skimmelstyring påbörjades när infektionstrycket hade nått 20 eller högre två gånger. Under senare år när beslutstödsystem utvärderats i L användes väderdata från väderstationer i försöksfälten, undantaget 2014 då griddata utnyttjades p.g.a. tekniska problem. Både VIPS och Skimmelstyring var tillgängliga via nätet, Skimmelstyring via en sida med inloggning. Fungicidprogrammen i växtskyddsmedelsföretagens försöksled (09, 10 och 11) bestämdes av respektive företag enligt Tabell ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
16 Vädret på försöksplatserna På båda försöksplatserna stod lokala väderstationer som ingår i LantMet-samarbetet mellan SLU, Jordbruksverket och Hushållningssällskapet. Försöksarbetet Försöken genomfördes av de två hushållningssällskapen Skåne och Halland, det ena på Mosslunda och det andra på L:a Böslid. De två beslutstödsystemen sköttes av Växtskyddscentralen i Alnarp. Administration, graderingar, resultatbearbetning och sammanställ ning gjordes av Hushållningssällskapet Skåne. Jordarten på Mosslunda var en mmh lsa med 4,2 % mullhalt, 7,0 % lerhalt med ph 7,7. Jordarten på L:a Böslid var en mmh Sa med 4,3 % mullhalt, 1,0 % lerhalt med ph 5,9. Försöket på Mosslunda sattes den 21/5 med Maxim-betad Bintje med 2830 kg/ha radavstånd 75 cm och Maxim-betad Folva med 2635 kg/ha radavstånd 75 cm. Försöket på L:a Böslid sattes med Maxim-betade utsäden av båda sorterna den 11/5 med 2260 kg/ha radavstånd 80 cm. Varje försök bestod av fyra randomiserade block. Parcellstorlek var 5 rader x 8-10 m och mellan parcellerna sattes tre rader som inte besprutades med bladmögelfungicider, så kallade infektorrader, dvs. obehandlade potatisrader, som avsåg att medverka till en jämn spridning av bladmögelsporer i försöken. Gödsling gjordes enligt gängse rekommendation såväl som kupning, ogräsbekämpning, upprepade mangan, insekts- och Alternaria behand lingar samt bevattning. Se datum nedan för dessa och andra åtgärde under avsnittet Datum för åtgärder. På Mosslunda tillfördes växtnäring i form av handelsgödsel 23 maj och 12 augusti med kg N/ha, 50 kg P/ha och 300 kg K/ ha. På L:a Böslid tillfördes växtnäring i form av handelsgödsel 6 maj och 24 juni med kg N/ha, 40 kg P/ha och kg K/ha. Upprepade behandlingar med fungiciden 0,25 l Signum (boskalid 26,7 vikt-% + pyraklostrobin 6,7 vikt-%) per ha utfördes över hela försöken för att begränsa inverkan av torrfläcksjuka (Alternaria solani). Försöken bevattnades efter behov med rampbevattning på båda försöksplatserna. På Mosslunda bevattnades sex gånger med totalt 120 mm och på L:a Böslid fyra gånger med totalt cirka 70 mm. Behandlingarna T1-T12 utfördes enligt försöksplanen med T1 på L:a Böslid den 22 juni i BBCH 20 och på Mosslunda den 3 juli i BBCH 25. Graderingar av bladmögel och nedvissning gjordes cirka 15 gånger motsvarande en gång per vecka med start den 23 juni på båda försöksplatserna. Ett angrepp på 0,01 % motsvarar en bladfläck av potatisbladmögel per 50 plantor, 0,1 % en bladfläck per planta, 1 % upp till 10 fläckar per planta etc. Gradering av brunröta på ett prov à 10 kg per försöksruta kommer att göras under december Datum för åtgärder på de två försöksplatserna Mosslunda Sättning: 21/5. Led 03-05, 08-11: 12 behandlingar och led 06-07: 9 behandlingar. T1-T12 led 03-05, 09-11: 3/7, 11/7, 17/7, 24/7, 30/7, 7/8, 13/8, 21/8, 28/8, 3/9, 10/9 och 17/9. Led (VIPS): 29/6, 11/7, 22/7, 27/7, 7/8, 23/8, 31/8, 14/9 och 22/9 med respektive 0,6Revus (Rev), 0,5Ranman Top (RaT), 1,6Infinito (Inf), 0,6Rev, 0,3RaT, 0,6Rev, 0,3RaT, 0,6Rev och 0,5RaT. Led 08 (Skimmelstyring): 29/6, 6/7, 13/7, 20/7, 27/7, 3/8, 10/8, 17/8, 24/8, 31/8, 7/9 och 14/9 med respektive 0,3Rev, 0,3Rev, 0,25RaT, 0,25RaT, 0,6Rev, 0,6Rev, 0,38RaT, 0,25RaT, 0,45Rev, 0,6Rev, 0,38RaT och 0,38RaT. Ogräsbekämpning Sencor 0,5 l/ha respektive Titus 30 g/ha: 5/6 respektive 20/6. Bevattning 20 mm/tillfälle 6 ggr ger 120 mm: 6/7, 13/7, 19/7, 2/8, 13/8, 20/8. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 4/7, 16/7, 23/7, 30/7, 6/8. Manganbehandling med Mn 235 1,0 l/ha: 4/7, 16/7, 23/7, 30/7, 6/8. Insektsbehandling med Sumi-Alpha 0,25 l/ha 4/7, 16/7, 30/7 och Mospilan 0,25 l/ha 6/8. Blastdödning med 2,0 L Reglone (dikva t dibromidsalt 374 g/l) den 29/9. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 153
17 L:a Böslid Sättning: 11/5 Led 03-05, 08-11: 12 behandlingar och led 06-07: 9 behandlingar. T1-T12 led 03-05, 09-11: 22/6, 30/6, 5/7, 14/7, 22/7, 30/7, 6/8, 13/8, 19/8, 26/8, 3/9 och 8/9. Led (VIPS): 22/6, 29/6, 7/7, 14/7, 22/7, 29/7, 6/8, 25/8 och 1/9 med respektive 0,6Rev, 0,5RaT, 1,6Inf, 1,6Inf, 1,6Inf, 0,6Rev, 0,5RaT, 0,6Rev och 0,3RaT. Led 08 (Skimmelstyring): 22/6, 29/6, 5/7, 13/7, 20/7, 27/7, 3/8, 10/8, 17/8, 25/8, 31/8 och 7/9 med respektive 0,3Rev, 0,6Rev, 0,25RaT, 0,25RaT, 0,3Rev, 0,6Rev, 0,25RaT, 0,5RaT, 0,3Rev, 0,6Rev, 0,5RaT och 0,38RaT. Ogräsbekämpning Sencor 0,3 l/ha: 8/6. Bevattning mm/tillfälle 4 ggr ger mm: 6/7, 17/7, 12/8, 17/8. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 1/7, 6/8, 13/8 och 19/8. Manganbehandling med Mn-nitrat 0,5 l/ha: 23/6, 1/7, 5/7, 15/7. Insektsbehandling med SumiAlpha 0,4 l/ha 23/6, 15/7. Blastdödning med 1,5 L Reglone (dikvat dibromidsalt 374 g/l) den 8/9. Under april, maj och juni var nederbörden något lägre på L:a Böslid jämfört med Mosslunda vilket växlade under juli, augusti och september då nederbörden var klart högre på L:a Böslid jämfört med Mosslunda (Figur 2). Under aprilseptember föll 281 mm på Mosslunda och 387 mm på L:a Böslid vilket förklarar den intensivare bevattningen på Mosslunda med sammanlagt 120 mm mot L:a Böslids ~70 mm. Första angrepp av potatisbladmögel och angreppets utveckling Under 2015 upptäcktes det första angreppet av bladmögel 41 dagar efter sättningen i sorten Bintje på Mosslunda (samma som 2014) och 71 dagar efter sättningen på L:a Böslid. I sorten Folva upptäcktes det första angreppet av bladmögel 58 dagar efter sättningen på Mosslunda och 71 dagar efter sättningen på L:a Böslid. I Resultat och diskussion Antal behandlingar Alla försöksled utom obehandlat led och prognos- och varningsledet VIPS behandlades 12 gånger på båda försöksplatserna. VIPS-ledet behandlades tre gånger mindre, dvs totalt 9 ggr på båda försöksplatserna. Blastdödningen utfördes samma dag som den sista konventionella behand lingen (T12) på L:a Böslid, men inte förrän den 29/9 på Mosslunda där de sista försöksbehandlingarna gjordes den 17/9 och 22/9. Vädret Temperaturkurvorna på de två försöksplatserna följer varandra väl (Figur 1). Från en medeltemperatur på 6-8 ºC under april steg temperaturen till knappt 18 ºC under augusti för att sedan sjunka under september och oktober. 154 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
18 Bintje uppträdde de första angreppen i genomsnitt under åren dagar efter sättning på Mosslunda och 63 dagar efter sättning på L:a Böslid. Således kom angreppet på Mosslunda drygt två veckor tidigare under 2015 jämfört med det ovan angivna genomsnittsvärdet, men en dryg vecka senare än genomsnittsvärdet på L:a Böslid. I sorten Folva kom det första angreppet drygt två veckor senare än i sorten Bintje på Mosslunda men däremot angreps båda sorterna samtidigt på L:a Böslid, men utvecklingen av angreppet var därefter långsammare i Folva än i Bintje (Figur 3 och Figur 4). Trots det tidiga angreppet på Mosslunda dröjde det lika länge som på L:a Böslid, där det första angreppet kom minst tre veckor senare än på Mosslunda, innan angreppet började sin exponentiella utveckling, dvs. under de sista dagarna i juli. På Mosslunda gjordes den första behandlingen i prognos och varningsleden (06_F, 07_B och 08_B) två dagar innan angreppet noterades i Bintje och i de konventionella behandlingarna (03_B, 04_B, 05_B, 09_B, 10_B och 11_B) gjordes T1 två dagar senare. På L:a Böslid gjordes T1 i alla försöksled en månad innan det första angreppet noterades, således även i prognos- och varningsleden. T1-T12 och BBCH Potatisens utveckling startar med groning (BBCH 00-09), fortsätter med bladutveckling (10-19), sidoskottsbildning (20-29), planttillväxt (30-39), knölbildning (40-49), knoppstadium (50-59), blomning (60-69), fruktutveckling (70-79), mognad (80-89) och till sist nedvissning (90-99). Första behandlingen (T1) gjordes 42 dagar efter sättningen den 20 juni på L:a Böslid i BBCH 20, och drygt 40 dagar efter sättningen den 3 juli på Mosslunda i BBCH 25. De tolv behandlingarna som gjordes i dessa försök är sannolikt för många ett år som 2015 eftersom de tre till fyra sista behandlingarna gjordes under potatisens nedvissning, dvs. under BBCH (Figur 5). Genomsnittet på det antal behandlingar potatisodlare använder är normalt lägre än de tolv som användes i denna försöksserie. Eftersom försöksplanen med de konventionella försöksleden och antalet behandlingar bestäms redan innan odlingssäsongen startar kan antalet behandlingar bli för många under år som 2015 med normalt eller mindre än normalt infektionstryck. Effekt mot potatisbladmögel av de olika behandlingarna Överlag hade bekämpningsprogrammen i 2015 års två försök mycket goda effekter mot bladmögel (Tabell 2, Tabell 3, Figur 6 och Figur 7). Målsättningen med behandlingarna mot bladmögel är att få 100,0 % effekt eller med andra ord så eftersträvas nolltolerans, då vi vet att även mycket små angrepp i blasten kan medföra stora angrepp av brunröta, speciellt viktigt att undvika i odlingar av färsk-, mat- och industri-potatis med sorter som är mottagliga för brunröta. De olika bekämpningsprogrammen var för sig kan betraktas som en strategi som ger ett sammantaget resultat. Som synes i Tabell 3 finns vissa program som gav något sämre effekt, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda. Den något sämre effekten i mätarledet (97,3 %) på försöksplats Mosslunda kan bero på att Infinito placerades något för sent i bekämpningsprogrammet. Tillsats av kaliumfosfit i försöket på Mosslunda tycks ha förbättrat effekten mot bladmögel. I försöket på L:a Böslid gav alla behandlingarna mycket god effekt (99,9-100,0). På denna försöksplats kom de första angreppen förhållandevis sent, vilket sannolikt gav de olika behandlingarna bättre möjlighet att bekämpa bladmöglet. Huvudsakligen bekämpades leden enligt Skimmelstyring med reducerad dos. I VIPS-leden gjordes totalt nio behandlingar på respektive försöksplats. Vid bekämpning enligt VIPS användes 100 % doser sju respektive åtta av de nio behandlingarna samt 60 % dos två respektive en gång på Mosslunda respektive L:a Böslid. Behandling med hjälp av Skimmelstyring innebar tolv behandlingar, men på L:a Böslid bekämpades sex gånger med 50 % dos, en gång med 75 % dos och fem gånger med 100 % dos samt på Mosslunda bekämpades fem gånger med 50 % dos, fyra gånger med 75 % dos samt tre gånger med 100 % dos. Det innebär att bekämpning med hjälp av beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring reducerade preparatmängden med ca 30 %. Trots denna reducering av dosen blev bladmöglet lika Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 155
19 väl bekämpat som i övriga behandlade led. Det indikerar betydelsen av infektionstrycket vid behandling och behandling vid rätt tidpunkt. Båda beslutstödsystemen anvisade en första bekämpning vid samma datum på respektive försöksplats. På L:a Böslid bedömdes infektionsrisken vara så hög att det var aktuellt för en första bekämpning den 22 juni i båda beslutstödsleden och motsvarande datum för Mosslunda var 29 juni. De båda systemen uppför sig i det avseendet lika. Både VIPS och Skimmelstyring var lättillgängliga och användarvänliga via hemsidor på internet. Vid användning av de båda beslutstödsystemen lämnas en del tolkningar till användaren. Det skiljer dock en del mellan de olika systemen. I Skimmelstyring tas hänsyn till hur nära försöksplatsen som bladmögel uppträder och vilken typ av potatis som odlas. Vid användning av beslutstödsystem där information av väderdata krävs finns en risk för diverse tekniska problem med fördröjda prognoser som resultat. Användningen av fasta behandlingsintervall kan då vara säkrare jämfört med de varierande intervallen som vissa beslutstödsystem ger. Fasta behandlingsintervall kan också vara fördelaktigt ur logistisk synpunkt, exempelvis kopplat till bevattning och då fälten ligger utspritt med långa avstånd och arealen är stor.nedvissning I stort följer nedvissningen den skada som bladmöglet orsakar (Tabell 4). Folva vissnade följaktligen ner långsammare än Bintje, både i obehandlade och behandlade försöksrutor. De något sämre effekterna mot bladmögel för mätaren (03_B) kan delvis ses även i resultatet av nedvissningsgraderingarna. Däremot kan inte den sämre effekten mot potatisbladmögel i led 09_B utläsas i graden av nedvissning. Tabell 2. Genomsnittligt angrepp av bladmögel (%), medeltal av resultaten från de tre sista säkra graderingstillfällena, två försök i försöksserien L i södra Sverige F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Potatisbladmögel % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 28/7-11/8 17/8-31/8 01_B Obehandlat 14,38 97,67 56,02 02_F Obehandlat 3 80,58 41,79 03_B Rev RaT Inf 0,39 0,05 0,22 04_B (Rev RaT Inf)+Proa 0,02 0,06 0,04 05_F (Rev RaT Inf)+Proa 0,01 0,08 0,05 06_F VIPS 0,04 0,04 0,04 07_B VIPS 0,02 0,04 0,03 08_B Skimmelstyring 0,04 0,03 0,04 09_B RaT Rev Inf Zig Ven 0,52 0,05 0,28 10_B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym 0,01 0,02 0,02 11_B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi 0,12 0,03 0,07 LSD 5 % ,62 6,25 10,2 LSD 5 % ,4 0,02 0,2 156 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
20 Tabell 3. Effekten (%) för respektive sort mot bladmögel då den beräknas utifrån värdena i tabell 2. F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Effekt mot potatisbladmögel % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 28/7-11/8 17/8-31/8 01_B Obehandlat _F Obehandlat _B Rev RaT Inf 97, ,6 04_B (Rev RaT Inf)+Proa 99,9 99,9 99,9 05_F (Rev RaT Inf)+Proa 99,7 99,9 99,9 06_F VIPS 98, ,9 07_B VIPS 99, _B Skimmelstyring 99, ,9 09_B RaT Rev Inf Zig Ven 96, ,5 10_B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym 99, _B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi 99, ,9 Tabell 4. Nedvissning (%), graderingar gjorda vid flera tillfällen i de två försöken i försöksserien L i södra Sverige F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Nedvissning % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 11/8-16/9 24/8-7/9 7 grad.tillf. 3 grad.tillf. 3+3 grad.tillf. 01_B Obehandlat _F Obehandlat _B Rev RaT Inf _B (Rev RaT Inf)+Proa _F (Rev RaT Inf)+Proa _F VIPS _B VIPS _B Skimmelstyring _B RaT Rev Inf Zig Ven _B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym _B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi LSD 5 % LSD 5 % Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 157
21 Tabell 5. Knölskörd ton/ha (råskörd, före korrigering till brunrötefri skörd) och merknölskörd (före korrigering) i förhållande till obehandlad Bintje i 2015 års försök. Behandling Mosslunda Lilla Böslid knölskörd +skörd knölskörd +skörd ton/ha ton/ha ton/ha ton/ha Obehandlad Bintje Bästa program med Bintje Sämsta program med Bintje Obehandlad Folva Bästa program med Folva Sämsta program med Folva LSD 5 % 6 4 Brunröta Hur det går i årets försök med avseende på brunröta vet vi först om några veckor när graderingarna är gjorda. Förekomsten av brunröta har varit förhållandevis liten i försöken sedan Kanske beror detta på att nya preparat är effektiva mot brunröta. Avkastning Den ökade avkastning som normalt följer av behandling mot bladmögel och brunröta kan bli mycket stor, speciellt år då bladmögel upptäcks tidigt (Wiik 2014). Vi kan inte nu presentera den brunrötefria skörden eftersom graderingen av brunröta ännu inte är gjord. 158 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
22 Råskördarna (knölskörd ton/ha) finns tillgängliga för 2015 års försök och redovisas här för obehandlat led, bästa fungicidprogram och sämsta fungicidprogram (Tabell 5). Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den för brunröta ännu inte korrigerade merknölskörd som de olika bekämpningsprogrammen medförde pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan ton/ha i Folva. Som tidi gare resultat visar är merknölskörden orsakad av en minskning av andelen mindre knölar (< 42 mm) och en ökning av andelen större knölar (> 55 mm) p.g.a. friskare blast och därmed längre tillväxt i de behandlade leden.slutsatser från 2015 års två försök Trots tidig start på bladmögelangreppet på en av försöksplatserna startade inte bladmöglets exponentiella tillväxt förrän de sista dagarna i juli. På Mosslunda kom det första angreppet i sorten Folva drygt två veckor senare än i sorten Bintje. På L:a Böslid angreps båda sorterna samtidigt. Folvas motståndskraft mot bladmögel är något bättre än den i Bintje. Alla bekämpningsprogrammen i försöken hade mycket god effekt mot bladmögel. I Bintje hade bekämpningsprogram med halv dos av fungicider och tillsats av kaliumfosfit likvärdig eller bättre effekt än full dos med fungicider. Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den mot brunröta okorrigerade merknölskörden pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan ton/ha i Folva. Merknölskörden orsakades av en minskning av mindre knölar(< 42 mm) och en ökning av större knölar (> 55 mm). Behandlingar med hjälp av beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring gav goda effekter. Trots att ca 30 % mindre preparat användes blev effekterna mot bladmögel mycket goda, likvärda med övriga behandlade led. Både förlängda bekämpningsintervall (VIPS) samt reducerade doser (Skimmelstyring och VIPS) kunde användas för att minska preparatmängden med bibehållen effekt. Båda beslutstödsystemen anvisade igångsättning av första behandlingstillfället på respek tive försöksplats vid samma datum, vilket indikerar en likhet mellan de båda systemen. Det finns en risk för tekniska problem då väderdata och/eller väderstationer används, vilket kan förlänga intervallen mellan behandlingarna och försämra resultatet av bekämpningen. Fasta behandlingsintervall minskar risken för tekniska problem. Både VIPS och Skimmelstyring var användarvänliga och lättillgängliga via hemsidor på internet. Det är viktigt att resultatet från ett beslutstödsystem vägs samman med användarens egna erfarenheter och observationer. Referenser Wiik, L Potato late blight and tuber yield: Results from 30 years of field trials. Potato Research 57, Wiik, L., Gerdtsson, A., Aldén, L., Ekelöf, J., Knutsson, H., Nilsson, A.T.S Potatisbladmögel Försöksrapport Skåneförsök nr. 80, Wiik, L., Pålsson, L., Aldén, L., Gerdtsson, A., Nilsson, A.T.S Potatisblad-mögel Försöksrapport Skåneförsök nr. 81, Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 159
23 Mosslunda C L:a Böslid C 14 Temperatur, ºC Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Figur 1. Temperatur C på de två försöksplatserna Mosslunda (blå linje) och L:a Böslid (röd linje) under perioden april augusti 2015 i försöksserien L Källa: LantMet Mosslunda mm L:a Böslid mm Nederbörd, mm Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Figur 2. Nederbörd mm på de två försöksplatserna Mosslunda (blå staplar) och L:a Böslid (röda staplar) under perioden april augusti 2015 i försöksserien L Källa: LantMet. 160 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
24 Bintje Folva Figur 3. Potatisbladmöglets utveckling (% angrepp) i försöket på Mosslunda i försöksserien L Bintje Folva Figur 4. Potatisbladmöglets utveckling (% angrepp) i försöket på L:a Böslid i försöksserien L Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 161
25 Mosslunda L:a Böslid 70 Utvecklingsstadium, BBCH jun 25-jun 05-jul 15-jul 25-jul 04-aug 14-aug 24-aug 03-sep 13-sep 23-sep Figur 5. Datum och BBCH för de tolv behandlingarna T1-T12 i försöken på Mosslunda (blå punkter) och L:a Böslid (röda punkter) i försöksserien L ,00 14,38 PLB %, medeltal av de tre sista graderingarna 12,00 9,00 6,00 3,00 3,00 0,00 0,39 0,02 0,01 0,04 0,02 0,04 0,52 0,01 0,12 Figur 6. Genomsnittligt angrepp av potatisbladmögel (%) i de olika behandlingarna i försöket på Mosslunda i försöksserien L ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
26 100,00 97,67 PLB %, medeltal av de tre sista graderingarna 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 80,58 10,00 0,00 0,05 0,06 0,09 0,04 0,03 0,03 0,05 0,02 0,03 Figur 7. Genomsnittligt angrepp av potatisbladmögel (%) i de olika behandlingarna i försöket på L:a Böslid i försöksserien L Nedvissning % Figur 8. Graden av genomsnittlig nedvissning (%) i de olika behandlingarna i försöket på Mosslunda i försöksserien L Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 163
27 Nedvissning % Figur 9. Genomsnittlig nedvissning (%) i de olika behandlingarna i försöket på L:a Böslid i försöksserien L ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn
Läs merPotatisbladmögel 2015
Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson,
Läs merPotatisbladmögel 2015
Av Lars Wiik a, Lennart Pålsson a, Louise Aldén b, Anna Gerdtsson b, Anders TS Nilsson c Potatisbladmögel 2015 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Läs merPotatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merFungicidförsök i stråsäd 2016
Av Av NAMN, Gunilla titel Berg titelsson, och Louise epost@epost Aldén Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2016 SAMMANFATTNING Den extremt torra försommaren i stora delar
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014 Under 2014 har fungicidförsök utförts i höstvete, vårkorn
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Läs merVäxjö möte 8 december 2015
Växjö möte 8 december 2015 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Crop Science Du Pont ADAMA Nordisk Alkali Syngenta Animaliebältet
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013
Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merFungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merSKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merJordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merSDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Läs merJordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merVäxtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merVäxjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Läs merVÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merVäxtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Läs merFörsta året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merSvampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Läs merI tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Läs merVäxjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Läs merFungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merNordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1
POTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA 2004-2006 Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1 SLU, Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@vv.slu.se Sammanfattning I denna uppsats redovisas resultat
Läs merFem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier
Läs merFungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merVäxtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merFinns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Läs merVäxtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012
VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Läs merSIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merFungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merUnder året fanns växtskyddsförsök i flertalet
GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merBekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merVeckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merEffekter och rekommendationer
Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merSlutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Läs merSkörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?
Skörden sitter i bladet Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen? Så har vi gjort sammanställningen För att ge en rättvisande bild Mellan säsongen 2016 till 2018 har totalt nio nya aktiva
Läs mer