Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Nummer (ISBN, ISSN) Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 5 och 6 december 2007 SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Svenska Forskare, rådgivare ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-60-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Angreppen av rödsotvirus i höstsäden var mycket kraftiga 2007 i södra Sverige, men även i Danmark, Tyskland och England. Orsaken till detta var framför allt den ovanligt milda hösten. Angreppen var störst i höstvete och höstkorn. ELISA-test påvisade rödsotvirus med i första hand PAV-varianten av viruset. Skörderesultat från ett starkt angripet fält nära Alnarp påvisade skördeförluster på upp till 7000 kg/ha (65%) i de starkast angripna fältdelarna. Inledning I Sverige förekommer rödsotvirus (BYDV) för det mesta i vårsäd och orsakar i vissa regioner ansenliga skördeförluster ungefär ett år av tre. I höstsäden är det höstinfektionerna som orsakar de största skördeförlusterna. Senast starka angrepp uppträdde var 1989 men i april 2007 registrerades tydliga symptom av rödsotvirus i ett stort antal höstsädesfält, speciellt höstvete och höstkorn, i främst Skåne. Prov togs från drygt 50 fält med symptom, dels för att bekräfta smittan, dels för att påvisa vilken typ av smitta det rörde sig om. I Sverige har viruset hittills mestadels förekommit i två varianter, PAV (sprids huvudsakligen med havrebladlöss och i viss mån sädesbladlöss) och MAV (sädesbladlöss). I ett fält nära Alnarp observerades mycket kraftiga dessutom mycket utbredda symptom av rödsotvirus i höstvete. Därför tog Växtskyddscentralen i Alnarp beslut att lägga ut ett försök för att kvantifiera den skördeförlust skadan förorsakat. Förutsättningar för angrepp Rödsotvirus sprids med bladlöss, men symptomen på höstsädesplantorna kan inte ses förrän på våren. Den viktigaste orsaken till de starka angreppen var den exceptionellt varma och utsträckta hösten 2006 där medeltemperaturen under september till december var ca 2,5-4 ºC högre än normalt (se fig 1). Bladlössen söker sig på hösten till gröna plantor och angreppen blir därför oftast störst vid tidig sådd, förekomst av spillplantor och gräs/vall som förfrukt. Under hösten är temperaturen något högre i kustnära trakter, vilket ytterligare ökar risken för bladlössangrepp. Temperatur, ºC 20 Lund 2006/07 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 1. Medeltemperatur i Lund sept-06 till aug-07 jämfört med 30-årsmedeltalet (SMHI). 26:1

3 I sugfällan i Alnarp registrerades också ett extremt högt antal löss under hösten 2006 och ca 50 havrebladlöss i veckan så sent som inne i november (fig 2). Löss/vecka i sugfällan Vecka Figur 2. Antal havrebladlöss fångade i sugfällan i Alnarp under hösten 2005, 2006 och (Källa: Roland Sigvald och Bjarne Andersen, SLU) Material och metoder Virusidentifikation: Under våren samlades plantor in från ca 50 fält och skickades till SLU i Uppsala för bestämning av virustyp med hjälp av ELISA. Skördeförlust: I en fältdel (ca 10,8 ha) av det starkt angripna höstvetefältet vid Alnarp konstruerades den 25 maj en skördekarta med hjälp av Yara N-sensor (fig 3). På basis av skördekartan stakades 16 storrutor ut (vardera ca 25x24 m). Figur 3. Utbredning av rödsotvirus (ljusa delar) i scannad fältdel (ca 11 ha) enligt Yara N-sensor biomassakarta 25 maj Resultat I figur 4 visas provtagningsplatser och resultat av ELISA. Alla positiva prov innehöll PAVvarianten av viruset. Som framgår av figuren togs nästan alla prov i kusttrakter. I några fall gav ELISA negativt svar trots tydliga symptom, vilket troligen berodde på metodfel. 26:2

4 PAV Positivt Negativt Råg Rågvete Figur 4. Platser för provtagning av plantor som misstänktes vara angripna av rödsotvirus samt resultat av ELISA-test (positivt/negativt för PAV-varianten av viruset). Storruteförsöket: Som framgår av tabell 1 påvisades mycket stora skördeförluster orsakade av angreppen av rödsotvirus. Den totala skördeförlusten i fältdelen beräknades till ca 20%, dvs ca 20 ton. Med ett pris på 200 kr/dt motsvarar detta ca kr. Tabell 1. Skörd och skördeförlust, kg/ha, i höstvetefält med extremt starka och utbredda angrepp av rödsotvirus, Alnarp. Biomassa enligt N-sensor Skörd och skördeförlust, kg/ha. SNK-test Skörd, rel.tal >17 (ej angrepp) a b c d 55 <11 (mycket starkt angrepp) e 34 Probv <0,0001 CV 6,8 LSD 680 Slutsatser Rödsotvirus är en mycket allvarlig skadegörare även i höstsäd. Skadans omfattning beror av tidpunkten för smittspridningen tidig höstsmitta ger störst skördeförluster medan vårsmitta betyder mindre. Förhöjd hösttemperatur har en avgörande betydelse för angreppens storlek, eftersom bladlössen förekommer i större antal och kan föröka sig mer. Dessutom kan fler bladlöss övervintra som fullbildade på stråsäd och gräs. Utländska undersökningar tyder också på att andra typer än PAV och MAV kan bli vanligare i framtiden pga ett allt varmare klimat. Hur stor del av bladlössen som bär på virussmitta är omöjligt att förutsäga. Gräs uppvisar sällan symptom, men kan ändå vara vara smittbärande. För att minimera skador i höstsäden bör mycket tidig sådd undvikas och fälten kontrolleras för angrepp av bladlöss (provisorisk tröskel: löss på >10 % plantor). Risken ökar om mycket smittkällor i förekommer på fältet eller i området (vallar/spillplantor). 26:3

5 Referenser: Cordsen-Nielsen, G Hvordan tackler vi havrerødsot framøver? Mark 11: Ewaldz, T., Sigvald, R., Berg, G., & Larsson, H. Barley yellow dwarf virus in winter cerals in Sweden NJF-symposium no 42. Kristianstad 9-11 oct : :4