Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Transkript

1 Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

2 N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver dagsljus timmar per dag Beräkning av kvävebehovet Kvävegödsling N-Sensor ALS aktivt system egen ljus källa 24 timmar per dygn

3 Sensorer i Sverige Nya 2008

4 Principbild av systemet

5 Agronomisk kalibrering vid N-gödsling med Yara N-Sensor Kalibrering skall ske i varje fält innan man börja sprida Kalibreringsvariant 1 Kalibrera på en liten yta där man bestämmer kvävebehovet med KSmätare eller på annat sätt. Kalibreringsvariant 2 Kör ett par drag fram och tillbaka för att få med fältets variation i kalibreringen. Bestäm kvävemängden på traditionellt vis Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt

6 Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling Spannmål Tidig bestockningsgiva stadium i höstsäd Huvudgiva, fram till stadium Komplettering, stadium Raps Förstagivan på våren i höstraps Nyhet Komplettering, stadium Majs Komplettering Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst Nyhet

7 Behovsanpassad kvävegödsling Gödsling Gödsling efter markkarta Fosfor Kalium Koppar Magnesium

8 Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis

9 Totala kvävegivans storlek Gödsling Bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. OBS! Årsmånsvariationerna gör att ekonomiskt optimal N-giva kan avvika stort från nedastående riktvärden. Gröda, kvalitetsmål Skörd, ton/ha Höstvete, foder Höstvete, bröd 11,5 % rp Höstvete, kvarn 12,5 % rp Höstkorn Rågvete Höstråg Rekommenderade givor gäller för ammoniumnitrat, dvs NPK, NP, Axan m.fl. Vid användning av Kalksalpeter är behovet ca 10 % lägre. Källa: Växtodlaren; Inför vårsådden 2005

10 Gödsling Årsmånsvariationerna har stor betydelse för N-optimum 100 Avvikelsen mellan generell rekommendation och ekonomiskt optimum i 104 kvävegödslingsförsök Rekommenderad N-giva för hög 80 Avvikelse från optimum (kg N) Rekommenderad N-giva för låg N-pris =8, spannmål =0,95-0,2 rörlig

11 Gödsling Stor variation ger störst lönsamhet med N-Sensor Variationen kan bero på: Att det läggs stallgödsel i växtföljden Att det finns kväverika förfrukter i växtföljden Varierande ler och mullhalt inom fältet Varierande jordart i alven

12 Gödsling Zadocks skala N-Sensor givan styrs av grödans beståndstäthet N-Sensor givan styrs av grödans klorofyllhalt och beståndstäthet

13 BBCH skala

14 Den franska kväverekommendation enligt CETIOM kg N/ha above ground biomass (kg/m 2 )

15 Den franska kväverekommendation enligt CETIOM

16 Behovsanpassad kvävegödsling N upptags karta N upptag (kg N/ha) N upptag (kg N/ha) Målvärde (kg N/ha) 200 N Spridd mängd (kg N/ha)

17 Gödselnetto till höstraps

18 Sprutning Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering i råg Blastdödning i Potatis

19 Sprutning Varierad dos ger samma på tredje bladet Medel dos Varierad dos Beståndståthet Vid medeldosering får man en låg dosering på tredje bladet i tjockt bestånd Bladnivå Beståndstäthet Bladnivå Källa: Karsten Dalsgaard Bjerre, KVL För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen För svenska förhållande har vi främst diskuterat två strategier 1. En för mjöldagg som är linjär (Strategi 1) där 10% högre biomassa ger 15% högre dos. Det är i princip samma strategi som den danska. Dos Strategi 1 Biomassa mängd 2. En för Septoria som bryter av vid medel biomassa (Strategi 2). Strategin för Septoria är en kombination mellan den Danska rekommendationen som är linjär och en den svenska som Torbjörn Ewaldz har varit med och tagit fram resultat till som säger att man även kan sänka dosen på områden med hög biomassa. Dos Biomassa mängd Strategi 2

20 Behovsanpassad odling ger Jämnare skörd Jämnare mognad Jämnare kvalitet Skörd